Demokratins problem

Demokratins kärntanke är alltigenom sympatisk, att beslut som fattas inte ska gå emot vad flertalet vill. Men fullt så  enkelt är det ju inte, särskilt inte när de politiska besluten fattas längre och längre från dem det berör. På kommunal nivå är det ju ofta gripbara frågor och politiker vars ansikte man åtminstone kan känna igen i den lokala mataffären. Men redan på landstingsnivå blir det mer av det ansiktslösa styrandet, för att inte tala om riks- och EU-nivå. Man blir ju också som röstande mindre och mindre värd ju fler det är som är röstberättigade på den nivån.

På Wikipedia hittar vi idag följande definition av demokrati:

Demokrati är ett statsvetenskapligt begrepp som syftar på några besläktade former av styrelseskick där makten i (oftast) en stat utgår från dess medborgare via allmänna och fria val, oftast av förtroendevalda representanter till dess parlament.

och lite längre ner:

Som politisk filosofi bygger demokrati på att alla medborgare har en serie fri- och rättigheter, de demokratiska fri- och rättigheterna. Det finns flera varianter av demokrati, med olika nivå på representativitet och frihet för medborgarna, till exempel direktdemokrati och representativ demokrati.

 Att det finns problem med demokratin är också väl känt, återigen enligt Wikipedia:

Återkommande kritiska poänger är majoritetsförtryck, att medborgarna inte har tid att sätta sig in i alla frågor, och att de politiska partierna ägnar mer tid åt röstfiske än åt att styra. Intressekonfliktsfrågan är också vanlig.

Exempel på majoritetsförtryck skulle kunna vara när 52,3 procent av de röstande i folkomröstningen 1994 valde att säga ja till den politiska maktens förslag att låta Sverige bli medlem i EU. Så här stod det på röstsedlarna:

Riksdagen har beslutat att det ska hållas en folkomröstning om svenskt medlemskap i Europeiska unionen (EU). Omröstningen gäller om Sverige skall bli medlem i EU enligt det avtal som förhandlats fram mellan Sverige och EU:s medlemsstater.

Anser du att Sverige bör bli medlem i EU i enlighet med avtalet mellan Sverige och EU:s medlemsstater?

Det illustrerar ju i och för sig ett av de andra kärnproblemen med demokrati, nämligen att man som röstande bör veta vad man röstar om, vad det innebär och får för konsekvenser. Vem kan egentligen säga att man vet det om en dylik fråga?

Det finns ännu ett problem med demokrati, som hänger ihop med problemet med röstfiske, eller dess omvända problem, att det är nära på omöjligt att få gehör för en impopulär men nödvändig åtgärd. Det är att avstå fördelar idag för att kunna bygga ett bättre samhälle i morgon. Demokrati som politiskt styrelseskick är sällan proaktivt, nästan alltid reaktivt.
I den tappning av demokrati som vi lever under i större delen av västvärlden så upplever man också att den politiska klassen har andra intressen än dem som har valt dem. För att övertyga väljarna om det nödvändiga i den egna politiken används hela maktens informationsmöjlighet i en kommunikation som blir tämligen enkelriktad och förenklad, vilket återigen illustrerar problemet med den informerade väljaren.

Ett exempel på hur fel det kan bli med den representativa demokratin kan  man nu skåda i demokratins hemland Grekland. Maktens män propagerade för att det var bra för Grekland att gå med i EMU. Varför har vi ingen aning om. Men svaret har vi. Folket blev helt enkelt felinformerade, förda bakom ljuset, helt enkelt lurade. Precis som resten av EMU-länderna blev av samma herrar, dock med en annan avsikt. Resultatet blir nu att folkets tillgångar i form av infrastruktur kommer att säljas till högstbjudande för att bankernas skulder ska kunna betalas, eller åtminstone räntorna på dem.

Ändå är det vanliga greker som får bära konsekvenserna av att deras folkvalda politiker nu kapitulerar under EU:s fullständigt kompromisslösa vapenskrammel. Bankerna viker inte en tum från sina krav, samtidigt som landet under kniven tvingas arrangera århundradets största loppis. Vägar, flygplatser, järnvägar, gas, el och vatten – kärnan i Grekisk infrastruktur – ska tvångsförsäljas. Priserna kommer självklart att bli allt annat än förmånliga för ägarna, det grekiska folket.

Det känns som helt orimliga krav för det grekiska folket. Man undrar vad etablissemanget som lurade både dem och de andra EMU-länderna får ta för personliga konsekvenser för sina gärningar? Förmodligen kommer det inte att kännas lika mycket som för den vanlige greken.

För att demokrati ska kunna fungera riktigt bra bör besluten inte fattas längre från medborgarna än att man som röstande kan få en reell påverkan på beslutet. Man har också som röstande en skyldighet att informera sig om det som ska beslutas.

Samtidigt är det vissa frågor som bäst löses på högre nivå, till exempel om miljöskydd. Dock har det ju visat sig att makten korrumperar, man vill bestämma om allt mer och man gärna vill lägga sig i på för låg nivå, dvs sådant som bäst löses lokalt.

Detta är demokratins problem, men hur löser man det?

För sent?

Kanske är det lite sent, men är det månne ett par palsternackor som tittar upp?

Gör en mental notering att färdigställa landen för morötter, palsternacka, lök, persiljerot och betor så att de kan sås redan på hösten eller åtminstone först av allt på våren. Får hoppas att inte några oförutsedda käppar hamnar i hjulet i år.

Annars är det ganska lugnt i trädgårdslandet just nu, det växer, jag skördar de tidiga primörerna, ogräset verkar vara knäckt av mitt idoga rensande tidigare. För övrigt är det så blött i landet nu så att det inte funkar att rensa med redskap. Det är rentav så blött att när jag drar upp ett stånd med potatis, plockar upp alla potatisarna så sätter jag sedan ner plantan igen och den växer vidare! Undrar om det blir dubbel skörd?

Återplanterad potatisplanta av sorten Maria.

Nu när det är uppehåll i regnandet sedan ett par dagar så har jag tagit tag i en gammal surdeg, att renovera fönster. Förra året hann jag bara med fyra fönster, i år satsar jag hårdare! Det är fyra sex fönster hittills som jag har skrapat, oljat och kittat sedan igår. Efter kittningen ska det gå 5 dygn innan de kan målas, så jag hoppas att det inte blir nya regnoväder innan dess.

Nyss nedplockat fönster från nord-ost sidan av huset.

Samma fönster skrapat, oljat och kittat.

Premiär för röd potatis

Den senaste tiden har regnet öst ner över trädgårdslandet, över 90 mm har det kommit. Ingen torka råder längre, grönsakerna växer så att det knakar. Risken är väl att det är för blött, när jag tog upp mina första potatisar för i år, inklusive ett stånd av "Highland Burgundy Red " så var det stående vatten i botten av hålet. På sedvanligt bondevis (även om jag inte är det ännu) så får jag därför gnälla lite på vädret, nyss var det för torrt, men inget mer regn nu, tack!

Highland Burgundy Red tillsammans med Maria i grytan. Den röda färgen bleknade till svagt rosa efter kokning.

Prunkande trädgårdsland. Ägaren av gården bryr sig som synes inte särskilt mycket om sina byggnader utan låter taken förfalla på flera av dem. Någon förfulande halm på mina trädgårdsland vill han dock inte veta av. Sila mygg någon?

I kanten som vindskydd, en häck med solrosor. Lite sent planterade dock, flera veckor efter bondbönorna till vänster i bild.

Nästa år ska jag nog inte odla så mycket sockerärtor... Och ska ha högre stöd som är bättre stöttat!

Långsamt maler politikens kvarnar - lag om samhällsviktiga elanvändare

I den hög av lagar som träder i kraft i samband med halvårsskiftet finns en ändring av ellagen (1997:857). Proposition 2010/11:56 - "Prioritering av samhällsviktiga elanvändare" är ett av få beslut som faktiskt är proaktivt när det gäller Peak Oils effekter.

Beslutet i sig är dock ett bevis för hur svårt det är att ställa om samhället till att bli mer robust inför framtidens svårigheter. För att idag ha en förändrad ellag har det tagit mer än sju år av politikens kvarnar malande.

• 2004 redovisade Energimyndigheten ett uppdrag från dåvarande Socialdemokratiska regeringen att belysa frågan om att kunna styra knappa eltillgångar till prioriterade elanvändare utifrån ett tekniskt och juridiskt perspektiv.
• I november 2007 presenterade Energimyndigheten i en rapport (Prioritering av elanvändning vid elbrist) ett ytterligare uppdrag från regeringen att i samverkan med Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) och andra berörda myndigheter fortsätta arbetet med att skapa möjligheter för att i fredstid kunna styra knappa eltillgångar till prioriterade elanvändare.
• Rapporten remissbehandlades.
• I 2008 och 2009 års regleringsbrev gav regeringen Energimyndigheten i uppdrag att förbereda och genomföra regionala försök och andra förberedande åtgärder i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting, Svensk Energi, Svenska kraftnät, Krisberedskapsmyndigheten (numera Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och andra berörda myndigheter och aktörer, så att en första landsomfattande planeringsomgång för prioritering av elanvändare vid elbrist skulle kunna genomföras under 2011.
• Uppdraget redovisades i november 2009 i rapporten Styrel: Prioritering av elanvändare vid elbrist – Slutrapport från Energimyndighetens Styrel-projekt åren 2008–2009. I rapporten föreslogs en planeringsprocess i nio olika punkter.
• Även den rapporten har remissbehandlats. Energimyndigheten, Svenska kraftnät, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Försvarsmakten har under hand beretts möjlighet att lämna synpunkter på det lagförslag som lämnats till Lagrådet. Myndigheternas svar har bifogats ärendet.
• Lagrådet har avstyrkt det förslag om att ändra 8 kap. 2 § andra stycket ellagen (1997:857) som innebär att man tar bort dels en bestämmelse som slår fast en s.k. rättviseprincip, dels en bestämmelse om vikten av att beakta koncessionshavares åtaganden när det gäller leveranssäkerhet. Lagrådet har dessutom haft synpunkter på ärendets beredning.
• Regeringen ansåg efter visst förtydligande att lagrådet inte var avgörande. Beslut fattades den 27 april 2011.

Så här lång tid kan det alltså ta från ett förlag till ett beslut om en ny lag, som i det här fallet handlar om att kunna prioritera samhällsviktig verksamhet istället för att ha en förment rättvis rullande blackout i händelse av elbrist i fredstid. Man kan ju undra hur länge motsvarande beslut om prioritering av samhällsviktig verksamhet vad det gäller konsumtion av drivmedel kommer att ta?

Jordloppor!

Varje år ska man lära sig något nytt. Förra året hade jag väl så fullt upp med ogräsrensning vilket tack och lov är betydligt mindre betungande i år, att jag inte lade märke till varför inte många kålplantor nådde över 5 cm. Ett av svaren är i alla fall jordloppor! I år har jag kunnat se de små rackarna där de sitter på bladen och suger. De blad som ändå har kommit upp är helt perforerade. De flesta har dukat under redan på hjärtbladsstadiet. Jag hade ju också förodlat endel kål i plantkassetter för skogsplantor (starpot) och de plantorna som överlevde en kort period med torka där, står sig bättre. Vad värre är att jag inte kom ihåg vilka som var vilka. Man tänker när man sätter dem att det är ju självklart, men minnet är kort... Permanent märkning är ett måste om jag ska kunna ha någon större ordning i trädgårdslandet! Jag kör med glasspinnar med en permanent penna på. För att ytterligare spä på det komiska så sådde jag en ny omgång med olika kålfrön förra helgen. Tror ni att jag märkte ut vilka som var vilka där?

Andra lärdommar så här långt är att blötläggningen av bönor och ärtor fungerade väldigt bra på min mark.Det är nära 100% uppkomst trots att det är eget utsäde som inte skördats enligt regelboken. Jag har inte hängt några plantor uppochner på eftertorkning, bara plockat de skidor som är torra. I förgrunden syns bönlandet med kokbönor, i bakgrunden från vänster bondbönor, sockerärtor och spritärtor. Längst bort ligger komposterad hästgödsel i högar med kartong på. I ett hål i kartongen växer squash under ett miniväxthus av godislådor. De är precis just utplanterade, ska bli spännande att se hur de tar sig!

Jag har också sått eget utsäde av palsternacka, vilket är ett under i och med att jag har katastrofalt dålig uppkomst på palsternackor redan i första läget. Problemet är att jag inte vet hur de ser ut som hjärtblad. Därmed har jag nog rensat bort många eventuella lyckade uppkomster.

Potatisen växer stor och hög och de tidiga sorterna har redan börjat sätta blomknoppar. Jag satte förodlade två plantor av Highland Red Burgundy (den potatisen som jag delade för att se hur de såg ut på insidan började visa tecken på skrumpning tidigt, därav denna behandling) som sedan planterades ut under miniväxthus i första hälften av april. De borde vara ätbara till midsommar. För övrigt har det kommit upp mycket potatis som ogräs i den delen av landet som var potatisland då. Jag som tycker att jag var så noga med att plocka upp! Någon vidare tjäle fick vi inte heller, som tog död på eftersläntarna.

Ännu en gård som inte blev

Nu har det passerat ännu en gård som inte blev. Det var första gången som hela familjen tyckt att den gården kändes rätt.Till skillnad mot många renoveringsobjekt vi har tittat på så var det här färdigrenoverat och dessutom gjort på ett sätt som passade oss. Modern vedpanna i källaren och ett hönshus som bara väntade på innevånare... Vi skulle inte behöva göra någonting med gården innan vi kunde flytta in. Men även här blev det ett rationaliseringsförvärv där en grannmarkägare bjöd över oss. De fick 19 hektar varav 14 skog (ca 2000 skogskubik), 1 väg och resten bete för 2350 000. Detta i absoluta glesbygden mellan Gamleby och Horn.

Från köksfönstret ut över trädgårdslandet (utan ogräs och sniglar!).

Det känns att marknaden viker nu. En fastighet som vi tittade på förra hösten är fortfarande inte såld. Mäklaren ringer oss och undrar om vi är intresserade av att lägga ett bud. Men det var några minus för många för det priset fortfarande. Dessutom fanns det minst en till intressent så det är väl inte så troligt att priset skulle stanna där. Nu ligger det i alla fall på 2100 000 för 27 hektar varav hälften skog (ca 1500 skogskubik) och hälften inägomark. Det stora problemet där var ett hus med renoverings och moderniseringsbehov som dessutom ligger för låglänt för att man ska känna sig framtidssäker. Jag förstår ärligt inte varför de valde att bygga gårdscentrum där de gjorde och inte i betesmarken mellan skog och åker istället. En viss skillnad i pris som synes, men för att få det beboligt går det åt minst en halv miljon till.

Bäst är om vi kan ha is i magen och vänta ett par år, men det är svårt att inte leta och hoppas!

Kåltäckning och klätterstöd

Förra året (och det dessförinnan) hade jag stora problem med larver på min kål. I år har jag därför tänkt hålla den täckt hela odlingssäsongen. Som täckmaterial har jag valt en gardin "Lill" från IKEA som till det facila priset av 35 kronor ger mig två stycken "insektsnät" med måtten 250*280 cm. Paketet var på sedvanligt IKEA-manér platt.

Jag har till en början lagt ut gardinerna dubbelvikt, jag räknar med att bredden på dem går åt när kålen börjar växa.

Jag hade förra året problem med att merparten av ärtorna inte kom upp, medan de som ändå kom upp, vill klättra och inget jag satte upp orkade med tyngden. Därför gjorde jag enligt konstens alla regler i år och blötte upp ärtorna i ett helt dygn innan plantering. Det verkar ha gjort susen för det har varit i det närmaste 100% grobarhet på dem, trots att utsädet är mitt eget från 2009. För att de skulle ha något att klättra på så slog jag på stort och köpte armeringsnät för dem att klättra på. Det gäller framför allt sockerärtorna då de är av en hög sort. Inte var det billigt, men de kommer ju att gå att återanvända många gånger!

Annorlunda plantering av majs

I år har jag provat en ny variant av majsplantering. Det började med att jag har sparat familjens tomrullar under året. Detta för att använda dem som förodlingskrukor. Nästa steg var att ta fram planteringsröret för sk täckrotsplantor, alltså skogsplantor med som växt i trånga kassetter. Toarullarna visade sig passa alldeles lagom vad beträffande tjockleken, men de var lite längre än jordklumpen normalt brukar vara på en skogsplanta. Därför var man tvungen att vara extra noggrann med att trampa ner röret ordentligt innan man öppnade det. Sedan var det bara att släppa ner plantan och ta upp röret och trycka till jorden. Allt utan att böja på ryggen!

Fördelar:

• Man behöver inte plantera om jordklumpen
• Det är varsamt mot själva stjälken som är ömtålig
• Det är skonsamt för ryggen

Nackdelar:

• Man bör inte låta dem stå för länge i toarullen, för då löses pappret upp
• Återstår att se hur resultatet blev. Plantan hade ofta en ganska lång rot som stack ut. Kanske lämpligare för andra sorter?

Vid samma tillfälle satte jag också frön till sockermajs (Golden Bantam och Doubble Standard) som jag planterade runt om det förodlade beståndet av Painted Mountain. Tänkte prova att klippa av hanblommorna på sockermajsen för att inte riskera blandning av generna till Painted Mountain som jag kommer att använda utsäde av till nästa år. I mellan majsplantorna har jag planterat buskbönor i samodling i år. Inne i kvadraten är det kokbönor för att jag inte ska behöva skörda kontinuerligt, i det yttersta varvet blev det i stället brytbönor av sorten Maxi.

Jag hade ju också provat att sätta solrosfrön i en plantkassett för senare utplantering. Det visade sig inte fungera så bra då stjälken är alltför ömtålig för att dra upp plantan med. Även rötterna var ömtåliga så det fungerade inte klockrent att trycka upp plantorna underifrån heller, det spelade väl in att det var ett sorts galler i botten som gjorde det mindre effektivt att anpassa en pinne efter hålet.

Nästan färdig...

Efter en helg följd av en studiedag från barnomsorgen som tillbringats i trädgårdslandet så börjar jag nu se målsnöret, och därmed starten på nästa lopp.

Från att utkämpa kriget mot ogräset med bulldozermetoder (grep, spade och kratta) till utnötningskriget (mestadels med pendeljärn och handplockning) där jag under resten av sommaren måste se till att de miljontals bitar av ogräsrötter som fortfarande är kvar i jorden inte får fäste på nytt. För visst finns det rötter kvar, de flesta är dock ett par decimeter ner i jorden. Förutom rötter av kirskål, kvickrot, pepparrot och brännässlor så har jag också rensat bort knäpparelarver. Hoppas att det gör någon skillnad!

Det har kommit lite regn den senaste tiden och gjort jorden perfekt att bearbeta, detta utnyttjade lantbruksskolan som arrenderar jorden på gården där vi hyr. Jag tror varenda traktor de har var där och uträttade allehanda sysslor. Kontrasten och dieselberoendet var totalt! Mest påtaglig var spridningen av flytgödsel. Det var ingen sköndoft vill jag lova!

Jag har provat lite andra förodlingskrukor i år. Familjen har fått samla toapappersrullar, för att jag ska slippa att plantera om.

Majs, Paited Mountain.

Jag har också provat att återanvända några av de kassetter för skogsplantor som ligger lite varstans i bodar (och skogar?) och skräpar. Det ska bli spännande att se om rotklumparna håller ihop tillräckligt när de väl ska i jorden.

Några olika sorters solrosor.

Vitkål, broccoli, kålrot och purpurkål i numera glömd ordning.

Nya spännande bönor

I år kommer jag att odla mycket kokbönor! Jag beställde två sorter från Runåbergs, Cannellino och Borlotto, och har fått ytterligare två tre från en internet-bekantskap (Tack!) och det ska bli jättespännande att odla dem! Två av dem är störbönor (Rödhakeägg och Äkta Tranbär), en är en buskböna (Stella). Bara se på dem, vilka skönheter!

Ännu är det inte riktigt dags att stoppa dem i jorden, med tanke på att vi hade frost varenda natt efter att jag satte potatis  för två veckor sedan. Den här helgen är det dags att sätta allehanda andra frön som borde varit satta för länge sedan, bl.a. morötter, sättlök, spenat mm.

I höstas tog jag beslutet att låta jordärtskockorna vara kvar i jorden vilket visade sig vara det enda rimliga med tanke på hur tidigt snön kom. Gjorde nyligen upptäckten att det har utfordrat en lycklig population av sork... I det ena landet fanns det nu bara enstaka halvätna knölar kvar. De som jag hade satt som en häck hade däremot fått vara ifred från sorkarna av okänd orsak.