Och sedan kom rapporterna om kärnkraftverket som hade problem. Som ett brev på posten kom också debatten om kärnkraftens vara eller icke vara. Jag tänker här redovisa för grunderna till min ståndpunkt, att mänskligheten bör avstå kärnkraften.
Oljetoppen är ett predikament som vi måste förhålla oss till. Den försvinner inte för att vi låtsas som om den inte finns. En del har grundinställningen att allting måste fortsätta som förut, det är bara energikällan som måste bytas ut. Vi måste fortsätta att ha en tillväxtdriven världsekonomi med ständigt ökande befolkning och energiförbrukning. Det är vår rätt, vad vi kan kräva och vad vi inte kan leva utan. Man väljer att blunda för den totala omställning som oljans frånfälle kommer att innebära. Kärnkraft kan då tyckas vara en lätt lösning som med ett Alexanderhugg löser den Gordiska knuten.
Kärnkraftverk är oerhört komplexa system. Blotta storleken på byggprojekten som är förutsättningen för att åstadkomma ett kärnkraftverk borde vara exempel nog. Komplexa system har en inbyggd olycksrisk i sig, just pga sin komplexitet.
I praktiken är olyckor i komplexa system omöjliga att förebygga och därför (förr eller senare) i princip oundvikliga.Som om det inte räckte så kommer ju den lilla frågan om slutförvar.
Oljans andel i världsekonomin är så stor, både som bränsle och som råvara, att den inte låter sig ersättas i samma takt som den kommer att minska. Detta i sin tur riskerar att knäcka världsekonomin. Om det blir långvarig nedgång i världsekonomin kan man nog räkna med att samhällsväven kommer att bli alltmer tunnsliten på utsatta ställe. Skatteunderlaget kommer att minska, men människors behov kommer inte att göra det lika snabbt. Vad kommer det att skapa för samhälle? Jag tror att man blir mer hänvisad till sin egen förmåga till överlevnad. Solidariteten kommer att minska. Vem ska då vara den siste som lämnar kärnkraftverket? Vem ska ta hand om avfallet när energibolaget gått i konkurs? Eller när lönerna ändå inte räcker för att köpa mat för? De system vi har idag förutsätter ett massivt underhåll för att det inte ska gå åt skogen.
I Sellafield i England blandas flytande radioaktivt avfall med smält glas och stora glasblock förvaras sedan i luftkonditionerade lagerlokaler. Där behövs ingen brand, utan det räcker med att strömmen bryts permanent för att temperaturen ska börja stiga och olyckan är ett faktum. Samma sak gäller alla de bassänger med kylvatten där man sedan flera decennier ”tillfälligt” har förvarat använda bränslestavar. När vattnet dunstar kommer temperaturen att stiga i både bokstavlig och metaforisk bemärkelse.För mig är det helt klart att det enda alternativet vi har är ett lågenergisamhälle. Medan energin fortfarande flödar nu när oljan producerar på topp, så måste vi börja bygga ett lågenergisamhälle. Vi ska inte vänta på att marknadskrafterna åstadkommer "demand destruction", vad är det, annat än dödsstöten för många miljoner av världens fattiga? Nu när vi har goda tider, ska vi samla i ladorna för att ha i sämre. Om marknadsekonomin hade fått härja fritt, så hade inte bibelns Josef fått gehör för att spara skörden till sämre tider. Det hade varit att konsumera så mycket mat man bara orkade, för sedan skulle priset göra att den blev så dyr att ändå ingen hade råd att konsumera den, och på så vis skulle den aldrig ta slut!
Många pratar om kommande generationer av kärnkraft som verkligen låter mycket bra, men som innebär ett språng från ena sidan av klyftan, ett språng ut i tomma intet, med bara hoppet om att det finns något att landa på på andra sidan. Det skulle kosta ofantligt med energi för att bygga ut kärnkraften så pass att den på något avgörande sätt skulle kunna motverka den vikande oljan. Men att slösa bort den energi vi har tillgänglig nu för att göra detta tekniksprång är att slösa energin genom att jaga efter chimärer. Vi bör i stället använda den ännu billiga energin för att bygga ett lågenergisamhälle. Detta för att ändå kunna leva i bekvämlighet när vi inte längre har oljan eller kärnkraften att tillgå.
Risken är dock att om vi satsar massivt på kärnkraft så kommer vi att i en inte alltför avlägsen framtid att ändå stå med energibrist, krympande ekonomi, falerande samhällssystem, 10-20 kärnkraftverk fler än idag, men med ett ekosystem som är i ännu sämre skick än idag.
I Sverige genomfördes tidigare i vinter en stor övning med en liknande olycka som scenario, tydligen var ett av de största problemen att folk flydde och att det därmed inte fanns personal att genomföra de nödvändiga uppgifterna.Det visar hur känsligt även välordnade Sverige är, inför så basala drifter som sin egen och sin familjs överlevnad.
Ingen personal => ingen säkerhet.
