tisdag 31 augusti 2010

Valretorikens sövande meningslöshet

Valet närmar sig med stormsteg och partierna fläskar på så mycket de kan för att övertrumfa varandra i valfläskutdelning. Inte många vill prata om obekväma förändringar och ingen vill prata om nödvändiga paradigmskiften. Det vore dödsstöten för en politiker att säga sanningen när ingen annan pratar om den, att säga att vi måste minska vår energiförbrukning och påverkan på alla ekosystem omkring oss för att vi ska kunna fortleva på denna planet. Cornucopia skrev ett inlägg för ett tag sedan som jag tyckte var mitt i prick, Otack är den proaktives lön. Om man varnar för en kommande fara, så vill inte folk gärna tro att det kan vara så illa som man beskriver, och om man mot all förmodan får med sig folk på att förbereda sig inför faran så kommer folk i efterskott att säga att "Det var ju ingen fara, det gick ju bra!". Inlägget handlar om vaccineringen inför svininfluensan, men det går lika bra att applicera på ozon-lagret, milleniumbuggen eller varför inte en klimatproblematiken.


Nu i detta valslutspel fokuserar media på hur mycket pengar olika grupper i samhället utlovas att få efter valet, hur mycket det kommer att kosta att driva bilen osv, men ingen funderar över hållbarheten i de vallöften som avges. Det får politikerna fixa till i efterskott, om de förmår. Ingen vill vara den som blir ihågkommen för försämringar. Det är framför allt en bedövande tystnad från alla läger om vad för sorts samhälle man utlovar om energin blir märkbart dyrare. Eller blir brist på. Hur kommer det att påverka ekonomin när redan dagens oljepriser anses sänka konjunkturen?

Sanningen är att det står en elefant mitt i de fina salongerna, festen pågår runt omkring och alla låtsas att elefanten inte är där. Elefanten är att tillväxten inte kan fortsätta när energitillgången sjunker, när den tillgängliga oljan på världsmarknaden sjunker. Och när tillväxten försvinner så rycks fundamentet för vårt ekonomiska system baserat på tillväxt undan. Penningsystemet med fiat-valutor och fractional reserve banking inte minst. Hur ska det då gå med partiernas vallöften? Hur ska det då gå med vårt samhälle? Det är det inga partiföreträdare som talar om i valrörelsen.

torsdag 26 augusti 2010

Nu är tärningen kastad

Nu är vi äntligen på gång, i går kväll skrev vi på med en mäklare som ska sälja vårt hus. Jag hoppas innerligt att hans uppfattning om priset slår in! Jag har länge velat sälja, men det är mycket som ska göras först och det är mycket som ska hinnas med. Jag hoppas att vi inte har dröjt för länge med det hela, och får se priserna dala på husen.

Vart vi ska flytta sedan? Ja, säg det. Försäljningen är ju inte genomförd ännu, det är många steg innan dess. I värsta fall finns det alltid lediga lägenheter i kommunens huvudort, den gamla bruksorten Åtvidaberg.

måndag 23 augusti 2010

Fuktigt i trädgårdslandet

Här är det fuktigt om dagarna med hög luftfuktighet, och ännu högre luftfuktighet om nätterna då det passerar 100% och daggen faller. Många dagar regnar det också. Eftersom jag bara är hos mitt trädgårdsland om helgerna så kan det bli svårt att med vad som ska göras, både med trädgårdslandet och huset i övrigt. Fönsterrenoveringen har gått i stå efter två fönster.

I trädgårdslandet frodas potatisbladmöglet och ogräset. Och squashen då förstås. Blue Hubbard-squasharna har vuxit till stora storlekar, de största är som en handboll ungefär. Jag har räknat till minst 10 frukter på den enda plantan. Jag får väl konstatera att den fick ideala växtbetingelser. Fruktsättningen på Yellow Straightneck verkar ha avtagit, ska dock följa Flutes förslag (i kommentarerna på förra inlägget) att lämna frukter och låta dem mogna fullt ut. Jag vill ju gärna vara självförsörjande på frö så det verkar som en god idé. Mina skördade frukter ligger just nu i skafferiet, vet inte hur länge de håller sig där, men eftersom de har tjockare skal än vanlig grön squash som man köper i affären så kanske det går bra, det är ju inte särskilt  kallt där så här års...

Potatisplantorna har vissnat betänkligt sedan förra helgen, från att ha börjat i Minerva-raderna (är det en potatissort eller har jag blandat ihop det med något på jobbet?) har det nu spridit sig till hela landet utom den Early Puritan som växer längst bort. Eftersom jag inte har så goda lagringsmöjligheter, jordkällaren är inte renoverad ännu och kylen är full, så kapar jag blasten och låter potatisen ligga i jorden. Om vi får hungersnöd i vinter får tiden utvisa. Det är det som kallas läropengar.

Läropengar är det också att odla kål, i alla fall om man inte har det under nät. Nästa år SKA jag ha väv över kål-odlingen hela sommaren, jag lovar! Som det nu är gör jag mitt för att bevara den biologiska mångfalden och föder upp diverse fjärilslarver på den. De hänger i klasar och skeletten på bladen står kala kvar. Den enda kål som kommer att bli något ätbart av är kålroten, såvida det inte väntar andra överraskningar under jorden.

Skärbönorna är min tröst, ger skörd vecka efter vecka utan att verka angripas av annat än lite snigelgnag på enstaka blad. Skärbönor är gott!

onsdag 18 augusti 2010

Squash!

I år är första gången jag provar att odla squash. Jag beställde tre olika sorter från Runåbergs Fröer, två sorter vintersquash, Blue Hubbard och Kroshka och en sommarsquash Golden Straightneck. Mina namnlappar på förodlingskrukorna försvann dessvärre i ett tidigt skede så jag har inte kunnat säga vilken som var vilken förrän de nu började bära frukt, då de har så olika frukter att man kunde se skillnaden. Av tre välväxande plantor visade det sig då att det var en vintersquash, Blue Hubbard men två plantor av sommarsquashen! Kroshka-plantan klarade inte av omplanteringen ut i landet. Nästa år blir det krukor gjorda av tidningspapper så att man inte rör om i rötterna så mycket, har läst att squash inte gillar att få rötterna störda.

Våran Blue Hubbard skjuter iväg rankor med en hastighet som fått en granne att döpa den till "Triffiden". Det finns också gott om växande frukter på rankorna, även om de inte är särskilt blåa ännu.


En av Triffidens rankor med frukt på.
Jag hade avsett att det skulle vara dubbelt så mycket vintersquash som sommardito men nu blev det tvärt om. Undrar hur jag ska kunna göra åt alla dessa frukter. Efter skörden av de första två och efterföljande tillagning så har jag också lärt mig att man inte ska låta dem bli för stora för då är de bara fulla med frön.

Yellow Straightneck sätter många frukter

måndag 16 augusti 2010

En piss i Mississippi

Återigen står det att läsa om oljefynd i media. Den här gången gäller det ett fynd gjort i Afganistan på ca 1,8 miljarder fat. Ingen stans i artikeln står det om det är ett stort eller litet fynd, men man får ändå uppfattningen att det är stort eftersom det ändå omnämns i svenska media. I själva verket är det en fjärt i rymden, eller en piss i Mississippi. Världen förbrukar ungefär 30 miljarder fat per år. Det betyder att om man kunde teoretiskt utvinna 100 % av oljan, och det oändligt fort, så skulle det räcka i 21,9 dagar!

Så som jag tidigare skrivit om i samband med att fyndet av Susangerd-fältet rapporterades så får man ofta det felaktiga intrycket av medias skriverier att det görs betydande fynd och att det därmed inte skulle vara någon fara på taket för oljebrist. Så är dock inte fallet. Under senare år görs betydligt mindre fynd än vad som förbrukas. Det begriper var och en att det är ohållbart. Risken att vi kommer att påverkas påtagligt av minskande oljeproduktion inom de närmaste åren är påtaglig, både i form av dyr energi, sämre världskonjunktur och till och med regelrätt brist är påtaglig!

Man kan ju för övrigt konstatera att det är tre i stort sett identiska notiser i tre fristående nyhetsmedia, alla utan vidare egna undersökningar. Är det nyhetstorka månne?

SvD: Oljefält upptäckt i Afganistan
DN: Oljefält upptäckt i Afganistan
Svt: Oljefält upptäckt i Afganistan

onsdag 11 augusti 2010

Bondbönor drabbade av - vaddå?

Jag har i år satt bondbönor i två land, två olika sorter. Det ena var av samma sort som jag satte förra året, Imperial Green Longpod, från eget utsäde. I det andra landet, det största satte jag en för mig ny sort som heter Super Aquadulce. Tidigt på säsongen artade de sig bra och grodde till över 90 %. Men nu verkar de inte vilja vara med längre. Är det någon som kan säga mig vad det är som har gått fel?

Bladen blir bruna och ramlar av, med början från toppen på plantan. Jag har inte kunnat observera några större ansamlingar med insekter.
Det börjar med bruna fläckar, prickar och kanter, för att sedan sprida sig.
För att till sist drabba även bönorna som öppnar sig och ser så här tråkiga ut!

I det andra landet med Imperial Green Longpod ser man inga sådana här skador. Jorden är likartad och mängden fukt lika så.

Någon som har några tips?
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...