måndag 30 november 2009

Så rätt men ändå så fel

I Svenska Dagbladet recenserar man idag en pjäs som heter "Full speed ahead" som handlar om ett antal personer som på oklara grunder bjudits in till något slags prov där de ska kunna leva utan varor, vatten och mat, för så blir det när oljan börjar ta slut, om 50 till 70 år enligt pjäsförfattarna.

Jag undrar hur de tänker sig det hela egentligen. Att oljan ska spruta ur marken med oförändrat tryck ända fram till sista droppen? Ska alla fält ta slut samtidigt?

Regissören slänger också en slev åt tillväxttänket:
–Jag känner igen mina egna funderingar i Mariannes pjäs. Bara under min vuxentid har det sett ut som om vi är på väg åt helvete med helt öppna ögon. Klimatkris, finanskris – det är ju finanskris hela tiden. Ingen tar tag i det verkliga problemet – att ett system byggt på ständig ekonomisk tillväxt är omöjligt, säger Andreas Boonstra, som jämför med Romarrikets fall.

Jag bara känner hur otroligt världsfrånvända dessa personer måste vara. De har en idé om hur det kommer att bli när "oljan tar slut" men de har helt tagit fel på tidslinjen, problemen börjar nu, när oljeflödet minskar och vi har passerat oljetoppen. Från och med nu är "evig tillväxt" ännu mer omöjligt än det var innan, eftersom resurserna som var själva basen i tillväxten nu minskar.

Det är nog bäst för oss själva att vi lär oss göra det som pjäsens deltagare inte kan, spara inför morgondagen och odla vår egen mat! Man kan inte räkna med att potatis finns på ICA när det blir en ny oljekris.

lördag 28 november 2009

Böcker som påverkat, del 3

Detta inlägg är en fortsättning på de här två inläggen och behandlar böcker som har påverkat mig, särskilt i förhållande till Peak Oil.

"Universums öde" läste jag som fristående serie när jag var i tidiga tonåren. Författaren George Johansson" kanske känns igen till namnet bland småbarnsföräldrar, han är numera känd som författaren till "Mulle Meck".

Jag har alltid gillat science fiction och detta var något så ovanligt som en svensk serie riktad till ungdomar. De olika delarna är delvis löst sammanhållna och skissar på en framtid när mänskligheten totalt har förstört jordens miljö. Allt är radioaktivt och förgiftat. Går man utan andningsfilter så dör man ung. Seriens huvudperson Len Renberg får kontakt med en utomjordisk intelligens vilket får honom att vilja satsa på att lämna solsystemet vilket han senare också gör. Man får följa med Len och hans följeslagare till sin nya hemplanet i Andromedagalaxen. Man får också följa hur det går för jorden efter att han har lämnat.

Här är en diskussion som utspelar sig mellan Len och en gruvagent:

-Gör vad du vill. Emigrera till Andromedagalaxen eller vad som helst. Se bara till att du först levererar din last. Framtiden, eller det lilla som finns kvar av den, hittar man nämligen i uran, nämligen.
-Vad tänker du göra om allt tar slut nu - om något år?
-Ingenting. Vad fan skulle jag kunna göra?
Han satt och fingrade på sin talspeedare. Sedan fortsatte han:
-Det är aldrig den nu levande generationen som begår de fatala misstagen - det var generationerna före den. Hajar du? Det har jag lärt mig. Och jag har också lärt mig att man måste se till att man själv får en bit av kakan innan allt är för sent.
-Men någon måste ju försöka rätta till...
Han avbröt mig.
- Visst... visst måste någon försöka rätta till allt. Jag undrar vad som skulle hända om du kom ner till Jorden och lyckades få tid i alla videokanaler och hologramkanaler över hela planeten. Och börjar bluddra om att avskaffa energin i samhället. Att människan inte får konsumera...ha! Jag heter Len Renberg - människor, ni måste sänka energikonsumtionen annars går ni under!
-När du framställer sunt förnuft på det där sättet är det klart att det låter fånigt.
-Nej det gör det inte. För det finns ingen plats för vad du kallar sunt förnuft idag. Ingen vill lyssna på den som representerar sunt förnuft. Ingen vill avstå från sin bit, sin proteinkub, sin syntetbulle. Och hur i helvete tror du att alla människor skulle få plats om man rev städerna för att börja odla mat. Som förr? Va? Nej... människan sitter i sin energiskruv och den kommer hon inte ur. Förresten går det tusen nöjda människor på varje gaphals som du.
-Apatiska människor, menar du!
-Kalla dem vad du vill...
...
-Och jag vet också att det har gått för långt för att kunna stoppas. Det har alltid gått för långt för att kunna stoppas när det gäller människan och tekniken!

Jag hittade även en intervjuv med George Johansson om dessa böcker som kan vara läsvärd.för den intresserade.

onsdag 25 november 2009

Nattliga funderingar

Jag vaknade klockan tre av att min dotter skriker i sömnen. En stund senare har hon somnat om i våran säng men jag ligger klarvaken. Hjärnan börjar snurra med tankar. Mest tänker jag på den gård som vi är spekulanter på. Idag ska vi åka på visning och få se insidan av huset. Vi ska också gå igenom skogen med en inköpare från ett lokalt sågverk och se vad de vill ge för den avverkningsmogna skogen. Jag ska undersöka åkrarnas beskaffenhet med hjälp av medhavd spade. Min gissning nu är att de lägst belägna åkrarna som är ett resultat av en sjösänkning är mulljord medans resten är sandjord.

Jag funderar på vad vi ska ha för verksamhet för att generera intäkter till gården. Just nu är det tre ben jag tänker på.
  • Fåruppfödning
  • Biodling
  • Grönsaksodling för direktförsäljning till restauranger eller konsumenter
Fåruppfödning är det jag vet minst om. Men även om det inte kan bli någon stor inkomstkälla så kan de ju bidra till egen mat på bordet för att inte tala om vackrare omgivningar genom att motverka igenväxning. Dessutom är de mer eller mindre nödvändiga för att kunna bedriva kretsloppsanpassat jordbruk.


Biodling pratas det så mycket om, att det är större efterfrågan på svensk honung, att det behövs fler pollinerare samt att ekonomin är relativt fördelaktig. Jag tänker mig att börja i relativt liten skala men expandera så mycket det finns utrymme till. Försöka få kontakt med lantbrukare som odlar oljegrödor som skulle kunna få betydligt större skörd om man får bikupor i närheten. Drömscenariot skulle naturligtvis vara att de fick betala för att få dela av binas tjänster.

Grönsaksodlingen tänker jag mig som inriktad på grödor som ger extra högt netto. Min favorit för tillfället är definitivt jordärtskockan. Under bra förhållanden verkar den ju kunna ge i stort sett samma storlek på skörd som potatisen, men cirka 10 gånger bättre betalt! Även andra vanliga grönsaker som potatis, morötter, rödbetor, sockerärtor, sockermajs, pumpor mm samt jordgubbar och (amerikanska) blåbär som kan säljas vid torg-stånd eller via direktkontakter till restauranger. Jag brukar själv äta på en restaurang som har som specialitet att de har lokalproducerad mat som köps direkt från producenterna och brukar tänka att det är en vinstaffär för alla inblandade parter när flera delar av den vanliga distributionskedjan är bortkopplade.

Jag tänker mig en igångsättningsfas på åtminstone halvannat år innan jag kanske kan våga släppa taget om mitt vanliga jobb för att bli lantbrukare och allsysslare på heltid.

Jag ligger i min säng och ser framför mig de framtida odlingarna, hör bin surra, hushållshönsen kackla, grannens hästar gnägga och får bräka och hoppas i djupet av mitt hjärta att inte någon av de andra budgivarna vill ha denna gård lika mycket som jag!

söndag 22 november 2009

Jordärtskockorna lyfter jorden!

Idag tänkte jag att jag skulle klippa ner jordärtskockorna inför vintern. Jag hade inte tänkt att skörda något iom att jag tänker utvidga odlingen till nästa år och jag inte har någon bättre förvaringsplats för utsädet än i jorden. Men när jag kom nära så såg jag att skockorna hade vuxit till så pass att de bokstavligen hade lyft jorden!
Jag klippte ner stjälkarna och bestämde mig för att skörda en planta. Det var ju roligare än att skörda potatis! Vilka mängder och vilka former! På mitt trappsteg ligger sedan hela skörden från en enda planta som dessutom blommade så vackert i höstas
Nu gäller det bara att göra något gott av dessa sköna knölar. Jag har aldrig tillagat dem förut, så det ska bli spännande!

fredag 20 november 2009

Boktipset – trädgårdsböcker

Jag tänkte att jag skulle dela med mig lite boktips på bra böcker som syftar till självhushållning. I detta första inlägg koncentrera mig på mina favoritböcker som behandlar odling och till viss del djurhållning. Håll till godo.

Lena Israelsson
Handbok för köksträdgården – Odla grönsaker, kryddor och bär.

Detta var min första bok som var inriktad på odling i trädgården, snarare är blommor, gräs och annat. Boken består av följande fem delar:
Komponera en köksträdgård
Odlingsmetoder
Grönsaker
Kryddor
Bär

Detta är en alltäckande nybörjarbok fylld med vackra bilder och kunskap som man behöver. Här står det t.ex. om komposter, gröngödsling, skadedjur, olik grönsaker, förvaring mm. En bra bok fylld med inspiration som man gärna bläddrar fram och tillbaka i under vinterns mörka kvällar och drömmer om ljusare årstider. Brukar ofta återfinnas på bokrean. Mitt eget exemplar är nog från en dylikt tillfälle, kostade 149 kronor.

Som komplement till denna bok, har jag en betydligt tunnare som är mer av uppslagskaraktär. För att fylla det hålet passar denna perfekt.

Åke Truedsson
Grönsakslandet

Den innehåller ett litet avsnitt i början om lyckan att äga ett grönsaksland, hälsolära för ett friskare liv och ett lite längre avsnitt om jord och odlingsteknik. På slut några sidor om att ta hand om skörden. Resten av boken är en genomgång av olika grödor, varje gröda med följande avsnitt:
Först lite allmänt och historia
Anatomi
Nyttighet
Odling
Sorter
Skörd
Problem
Odla eget frö

Detta är en mycket bra bok om just odlingen. Israelssons tjocka bok kan kännas lite ohanterlig om man letar efter något speciellt, men den här boken innehåller allt man behöver veta och en hel del till, utan att det känns för mycket. Rekommenderas varmt.

Har man sedan siktet lite högre ställt och vill räkna i hektar i stället för kvadratmeter så rekommenderar jag följande två böcker:

Lennart Gröné
Trädgårdodlingens maskiner, redskap och teknik

Det exemplar som jag har av denna bok är en makulerad skolbok från lantbruksgymnasiet i Gamleby. De har säkert använts lite runt om i landet. Det är inriktat mot gymnasieskolan, men kan ju även passa en nybörjare som t.ex. jag. Den är skriven 1972 så de nyare redskapen finns ju naturligtvis inte med, men dem har jag inte råd att köpa heller så det går på ett ut. Boken består av följande avsnitt:
Materialhantering och transporter
Jordbearbetning
Maskiner för jordens bearbetning
Maskiner och redskap för sådd och plantering
Traktorhackor
Maskiner för skörd av köksväxter
Maskiner och redskap för frukt- och bärodling
Maskiner och redskap för plantskoleskötsel
Maskiner och teknisk utrustning för odling under glas
Pumpar och vattenledningar
Sprutor
Bevattningsanläggningar

Jag räknar med att den här och nästa bok kommer att bli mina biblar när vi går över på åkrar istället för trädgårdsland.

Till sist i denna bokrekommendation kommer en riktig expert-bok, tyvärr över mitt huvud till största delen, men jag räknar med att det finns ovärderlig kunskap däri.

Inger Källander
Ekologiskt lantbruk odling och djurhållning

Skulle väl tro att boken innehåller det mesta som en ekologisk lantbrukare behöver veta om bl.a.:
Växtföljd
Levande jord
Växtnäring
Ogräs
Växtskydd
Vall och gröngödsling
Olika slags grödor, spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och sockerbetor
Djurhållning
Mjölkproduktion
Nötkött
Lamm
Grisar
Äggproduktion

Som kuriosa kan jag berätta att jag var klasskompis med författarens son när jag läste på universitetet.

tisdag 17 november 2009

Idéer om en gård

Ännu har jag ingen gård att pröva mina idéer på, men just idéer har jag många. Därför tänkte jag här sätta några av dem på pränt för att kanske få lite respons på hur realistiska de kan vara, eller tips på hur man kan lösa vissa problem.

Syftet med att köpa en gård är att kunna bli något så när självförsörjande, särskilt då med tanke på framtida samhällsproblem pga stapplande ekonomi vilket jag tror kommer att bli ett av resultaten av Peak Oil. Det är också tänkt att gården ska vara en framtida försäkring för våra två barn då jag befarar att vi är på väg tillbaka mot ett hårdare klassamhälle där den som inte har något är fri att utnyttjas. Så som markägare kommer de då att ha rätt goda förutsättningar, de bästa som jag kan ge dem.

I närtid (efter att en gård har köpts) är det främst två uppgifter som jag ska åstadkomma med gården:

Göra den självförsörjande med avseende på energi och mat. Delas upp i följande:

  • el
  • värme
  • utsäde
  • gödning
  • installera LED belysning för att minska förbrukningen

Generera inkomster så att vi har möjlighet att betala av den

  • Biodling i större skala
  • Odla grönsaker för direktförsäljning till restauranger och konsumenter (via torg eller beställning)
  • Försäljning av gärdesgårdsvirke
  • Kaniner?
  • Höns?
  • Får?

Tekniska projekt:

  • Ett större växthus, kanske 60 kvm. Odla färskpotatis, tomater mm
  • Avlopp som gör det möjligt att ta tillvara näringsämnena, t.ex. urinseparering, lokal biogasanläggning som genererar gas till matlagning och ev elgenerering.
  • Solpaneler, vindkraft för elgenerering
  • Välisolerat hus
  • Tunga eldstäder
Som synes är inkomssidan synnerligen begränsad, jag tar med glädje emot förslag på den punkten!

måndag 16 november 2009

100 suvivalister!

Titta! 100 survivalister!

Eller kanske inte riktigt. Det är medlemmar i FAK och Bilkåren på konferens i Södertälje om elsäkerhet i händelse av större störning. Det du ser är bandvagnsförare, terrängbilsförare och sådana som ska kunna ställa ut reservkraftaggregat om det t.ex. blir en ny Gudrun eller någon annan störning av elsystemet. Även om fokus här låg på mer organisatorisk nivå så är det ändå en samling människor som har mer reserver och är mer redo än någon scout skulle jag tro, för att inte tala om vanligt folk. Som gästföreläsare var Anders Nylund, meteorologen i TV4 som brukar kasta med fjärrkontrollen. Han pratade naturligtvis om klimatförändringarna och vad det möjligen kunde få för konsekvenser. Han lyckades till och med på slutet nämna IEA's rapport WEO och att Kjell Aleklett hade invändningar.

Om nu någon skulle bli sugen på att gå med så kan jag berätta att skillnaden mellan de två organisationerna ovan i stort sett består i att Bilkåren förutom civila uppdrag även rekryterar till militära positioner, främst inom Hemvärnet. Tidigare var ju Bilkåren en kvinnlig organisation medan FAK var en för män, och de kunde ju gå in i det militära i alla fall...

Kurserna är roliga, träffa roligt folk och ut och leka i skogen med roliga fordon. Konferenserna är också roliga, men då av mer sociala orsaker ;-)

fredag 13 november 2009

Potatisodling för den late

Jag har ju under denna odlingssäsong odlat potatis under halmtäcke, beskrivet här,häroch här. I år satte jag både tidig och sen potatis. Den tidiga är sedan länge upptagen, och jag tog för givet att den sena var förlorad till bladmögel och brunröta, men i helgen som gick var jag nere och lyfte på halmen för ogräsrensning och hittade fullt med potatis. Det var värre med sorkbetten och till viss del mask- och snigelgnag, men jag bedömmer ändå att det gav 4 gånger utsädet. Och det utan att göra annat än att fylla på med lite mer halm vid något tillfälle. Detta är sannerligen en metod för den late! Ogräsrötterna var för övrigt ändå ganska få och grunda och gick hyggligt lätt att dra bort medans man plockade potatisen. Efter förrättat värv lade jag på halmen igen tillsammans med lite mer löv som fanns att tillgå, allt för att förbättra mullhalten och försaka ogräset från ljus.

Inte lätt att ens se halmen för all kvickrot som tog sig igenom!

Här är årets lärdomar:
Vi började med att plöja marken, mest för att inte ha så mycket grönska som gjorde det svårt för halmtäcket att sluta tätt. Plöja var nog bra, men vi borde ha harvat också, eller slätat till på något annat sätt. Som det nu var så blev det för höga nivåskillnader mellan åsar och fåror vilket med tyngdlagens hjälp fick halmen att glida ner i fårorna. Detta i sin tur gjorde att ogräset (framför allt kvickrot och tistel) nådde upp till dagsljuet och växte ganska friskt här och där. Dessutom bör man nog lägga på ännu tjockare halmlager än jag gjorde. Det finns de som lägger på halm i småbal och ändå får potatisen att växa igenom. Nu har jag inte tillgång till annat än rundbal, så det får bli det jag har. Jag rullade ut rundbalen över landet och fyllde upp med löst där det blev glipor.

onsdag 4 november 2009

Åtgärder inför Peak Oil

Jag hade ett tidigare inlägg om vad samhället borde göra för att möta Peak Oil som skapade en del diskussion. Jag lovade att komma tillbaka med ett mer utmejslat förslag vilket alltså kommer här.

Via den diskussion som följde, både här i kommentarerna och på OljeSnack så förstod jag att jag måste argumentera vilka problem jag tror kommer att uppkomma när Peak Oil ger sig till känna. För det är ju dessa problem som politiker och samhället ska möta med åtgärder.

Alltså, såhär tror jag:
När oljeflödet börjar att minska så kommer den första synliga effekten att bli framför allt att oljan blir dyr, mycket dyr. Detta kommer i sin tur att påverka priset på mat och övrig energi som då blir dyr. Detta beroende på att maten har ett stort inslag av fossila råvaror, framför allt i kvävegödslet som görs av fossilgas och kväve som tas från luften, bekämpningsmedel och drivmedel.
Annan energi kommer att bli dyr för att den i sin tur kommer att bli en bristvara då fler försöker klara sig med annat än olja.

När flödet på olja minskar ytterligare så kommer även matproduktionen att minska för att lantbrukarna helt enkelt inte får tag i tillräckligt med bränsle, konstgödning och bekämpningsmedel.

Industrier i sin tur kommer att drabbas dubbelt när konjunkturen blir dålig och energin dyrare. De som har jobb kommer att få det svårare att ta sig till dem när de inte längre har råd att använda bilen som tidigare.

Som läget är idag pågår fortfarande storskaliga felinvesteringar i samhället. I Ljungbergs blogg återges skrämmande siffror:

Satt i möte idag med Lars Nilsson, prof i miljö och energisystem. Efter mycket diskussioner om peak oil, klimat osv gjorde Lars en betraktelse över vad som satsas på olika saker:
1 miljard $ om året satsas på forskning om förnyelsebara energisystem
10 miljarder $ om året i subventioner till förnyelsebara bränslen
100-tals miljarder $
om året satsas på subventioner till fossila bränslen

1000 miljarder $ satsas på att rädda banker etc i finanskrisen.

Jag tror inte att vårt ekonomiska system kommer att klara sig, det kommer att krascha på ett eller annat sätt när tillväxten uteblir under tillräckligt många år i stora delar av världen. För att undvika de värsta effekterna med svält mm så bör man förbereda sig i tid så gott man kan. Det inbegriper att:
  • Sluta uppmuntra individuella felinvesteringar som boende långt från arbetsplatsen och dyra bilköp och energislösande lyx
  • Sluta bygga infrastruktur som inte är framtidssäker
  • Börja med energibesparande åtgärder redan innan energibristen är ett faktum
  • Omskola människor i sådant som kommer att bli nödvändigt att kunna när vår tillgängliga energi minskar

Det är dessa tankar som står bakom mina förslag som jag diskuterade i det tidigare inlägget:
  • Minska radikalt (kanske helt ta bort) skatter och avgifter på arbete. Det är inte rationellt att investera i personalbesparande men energislösande lösningar för att arbetskraften är för dyr.
  • Höj skatterna lika radikalt på allt typ av energi. Vi behöver minska vår energiförbrukning för att inte stå med rumpan bar när energikranarna börjar dras åt.
  • Satsa stort på kollektivtrafiken. Med en bra och inte alltför dyr kollektivtrafik har många möjlighet att åka kollektivt.
  • Minska möjligheten att göra avdrag för resor med egen bil till jobbet. Gör det samtidigt riktigt fördelaktigt att samåka.
  • Gynna cykling framför biltrafik. Prioritera cyklisten i trafiken. Gör det möjligt att ta med cykeln på kollektivtrafiken. Lätta upp regelverket för elcyklar.
  • Ta bort alla typer av skattemässiga nackdelar att ha ett lager. Nuvarande system med Just In Time är livsfarligt (här är jag ute på tunn is då jag inte kan så mycket om detta).
  • Se över alla regelverk som motverkar att vi klarar oss lokalt med mat och värme. Om det är en viss regel som gör att inte lokal småskalig matproduktion lönar sig, undersök den egentliga nyttan med den regeln. Många gånger slänger man ut barnet med badvattnet här.
  • Inför någon typ av avgift eller skatt på varor som inte är återvinningsbara. Vi behöver ha produkter som går att laga och som inte bara blir brännbara sopor!
  • (En radikal joker kommer här också) Ge alla socialbidragstagare och ev arbetslösa en jordlott att bruka, samt obligatorisk handledning i hur man gör. Gör det möjligt att sälja produkterna utan skatt och avdrag på bidraget för att uppmuntra produktiviteten. Detta kommer att höja matsäkerheten och för de allra flesta deltagarna ge ett positivt innehåll i sina liv.
De rödmarkerade punkterna ovan är nya.

Några extra förklaringar kan vara på sin plats här. Den totala skatteväxlingen mellan skatt på arbete och skatt på energi och resursförbrukning handlar om att slå två flugor på smällen, dels att ställa om vårt samhälle till att bli mindre resursförbrukande, men också för att dra igång omskolningen av människor. Varför inte använda människor för att rensa ogräs på åkrarna, ta hand om djuren, tillverka maten och reparera sådant som är trasigt? Sådant har vi slutat med bara för att oljan var så billig och skatten på arbete var så hög.

Vi måste också sluta att bygga vägar och bilar då detta är en återvändsgränd, ett skott i foten, ja dumt på alla sätt och vis! Vi mår alla bättre om vi får röra på oss, slipper tillbringa lång tid i bilen varje dag, vara tvungen att ta bilen vad vi än ska göra. Det blir en jobbig omställning, från köpcenter och villaområden var för sig, till ett samhälle med gångavstånd till butiken.

Slutligen, jag tror inte att vi ska satsa på kärnkraft. Det finns många argument men jag nöjer mig med detta: Om inte Sverige som har så väl förspänt med älvar, skog och lite befolkning klarar sig utan kärnkraft, vem ska då göra det?

söndag 1 november 2009

Böcker som påverkat, del 2

Detta inlägg är en fortsättning på det här inlägget och behandlar böcker som har påverkat mig, särskilt i förhållande till Peak Oil.

Knut Faldbakkens Oår Aftonlandet och Oår Sweetwater skrevs på slutet av 70-talet (1977 och 1978) och har tydliga tecken från den tiden, så som förmodligen alla böcker har men som vi just nu tror beror på att nutida böcker är så mycket mer vidsynta och generella. Jag undrar vad vi kommer att få för dom av eftervärlden när det gäller våra egna problembeskrivningar och lösningsförslag...

Jag stötte på Oår Aftonlandet i skolbiblioteket i min skola i Bollebygd innan de var tio år gamla och tidsandan var densamma. Böckerna beskriver en civilisation som bryter samman och uppstår på nytt genom att beskriva en stad, Sweetwater, och en familj och vad som händer med dem under kollapsen. Av omvärlden syns ingenting. Men så är det väl, vem bryr sig om jordbävningsoffer om man inte själv har mat för dagen?

Boken börjar med att familjen Ung med pappa Allan och mamma Lisa och sonen Boy flyttar ut till en husvagn på "Utfyllningen", den delen av staden Sweetwater som var planerad att bli en framtida utbyggnad av hamnen och dess verksamheter, men som istället hade blivit en soptipp när utvecklingen avtog.

"Medan de vilade stod Allan och tänkte på detta här med dåliga tider. Folk pratade om dåliga tider, det skrevs i populärpressen: "Dåliga tider - kommer vi att få känna på en verklig nedgång i levandesstandarden?" Men han begrep det inte. Folk saknade ju ingenting, i varje fall ingenting väsentligt så vitt han kunde se. De hade visserligen skett vissa inskränkningar i det överflödande varuutbudet men direkt brist hade inte uppstått, åtminstone inte än. Staten skulle desstuom, enligt egna kungörelser , se till att ingen skulle lida nöd. Men ändå klagade folk och talade om dåliga tider.
För Allan var detta goda tider, lovande tider. Han hade plötsligt sett möjligheten att göra något, känt en frihet att företa sig något med sin egen tillvaro. Det kanske just berodde på de dåliga tiderna att han hade sett en möjlighet som inte tycktes ha funnits där tidigare:
För det första var det som om folk hade fått nog med sig och sitt; de sysslade inte så mycket med vad andra gjorde, den allsmäktiga Statens regler, reglementen, "lag och ordning" som ett slagord en gång lydde. "Kampen för tillvaron" som de olagliga politiska pamfletterna så manande benämnde det hade kanske ändå blivit hårdare, folk kanske hade aktiverats mera i arbetet för att trygga sin egen välfärd, i alla fall tycktes de acceptera att alla strävade efter att lösa sina skilda problem på olika sätt. En rad tabun och konventioner höll på att bli innehållslösa, stelnader former luckrades upp, det hände att folk hjälpte varandra...

För det andra gjorde inskränkningarna i de offentliga utgifterna att smyghål i rättsstatens regler blev klart synliga. En rad lagar, påbud och förordningar hade blivit så intrikata, så involverade i människornas dagliga liv, att deras efterlevande helt enkelt inte kunde övervakas annat än med hjälp av en massiv utbyggnad av övervakningsapparaten, vilket i nuvarande situation var otänkbart. Rättsapparatens aktionsradie var inskränkt, prioritering av de olika formerna för insats var en nödvändighet. Självfallet måste man koncentrera sig på det viktigaste, organiserade brott, svindel i stor skala, ekonomisk manupilation och öppen spekulation, alltsammans saker som florerade i tider som dessa och hotade välfärdsstaten. Men därmed var också resurserna nästan uttömda, och myndigheterna var mer eller mindre tvungna att se mellan fingrarna med de många som löst sina större och mindre privata problem på sitt eget sätt, långt ute i laglighetens periferi."

Boken beskriver ett samhälle som kollapsar pga att tillväxten tar slut. Vad som orsakar detta framgår inte i boken. Det beskriver också ett samhälle med mycket stora miljöproblem, där sjukdomarna blir fler och svårare och där matförsörjningen till slut kollapsar. Under en vinter med total anarki och svält dukar en större del av befolkningen under, samtidigt som en ny "myndighet" tar form för att när våren kommer skapa ett nytt samhälle, mer kollektivistiskt, med tydliga socialistiska drag och mer miljövänligt.

Jag läste om böckerna inför detta inlägg, och kan egentligen inte säga att det är några bra böcker. Men de målar en bild av vad som kan hända med ett samhälle när det kollapsar som är stark och som har påverkat min egen bild av vad som kan hända med vårt eget samhälle.
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...