Detta inlägg är en fortsättning på de här två inläggen och behandlar böcker som har påverkat mig, särskilt i förhållande till Peak Oil.
"Universums öde" läste jag som fristående serie när jag var i tidiga tonåren. Författaren George Johansson" kanske känns igen till namnet bland småbarnsföräldrar, han är numera känd som författaren till "Mulle Meck".
Jag har alltid gillat science fiction och detta var något så ovanligt som en svensk serie riktad till ungdomar. De olika delarna är delvis löst sammanhållna och skissar på en framtid när mänskligheten totalt har förstört jordens miljö. Allt är radioaktivt och förgiftat. Går man utan andningsfilter så dör man ung. Seriens huvudperson Len Renberg får kontakt med en utomjordisk intelligens vilket får honom att vilja satsa på att lämna solsystemet vilket han senare också gör. Man får följa med Len och hans följeslagare till sin nya hemplanet i Andromedagalaxen. Man får också följa hur det går för jorden efter att han har lämnat.
Här är en diskussion som utspelar sig mellan Len och en gruvagent:
-Gör vad du vill. Emigrera till Andromedagalaxen eller vad som helst. Se bara till att du först levererar din last. Framtiden, eller det lilla som finns kvar av den, hittar man nämligen i uran, nämligen.
-Vad tänker du göra om allt tar slut nu - om något år?
-Ingenting. Vad fan skulle jag kunna göra?
Han satt och fingrade på sin talspeedare. Sedan fortsatte han:
-Det är aldrig den nu levande generationen som begår de fatala misstagen - det var generationerna före den. Hajar du? Det har jag lärt mig. Och jag har också lärt mig att man måste se till att man själv får en bit av kakan innan allt är för sent.
-Men någon måste ju försöka rätta till...
Han avbröt mig.
- Visst... visst måste någon försöka rätta till allt. Jag undrar vad som skulle hända om du kom ner till Jorden och lyckades få tid i alla videokanaler och hologramkanaler över hela planeten. Och börjar bluddra om att avskaffa energin i samhället. Att människan inte får konsumera...ha! Jag heter Len Renberg - människor, ni måste sänka energikonsumtionen annars går ni under!
-När du framställer sunt förnuft på det där sättet är det klart att det låter fånigt.
-Nej det gör det inte. För det finns ingen plats för vad du kallar sunt förnuft idag. Ingen vill lyssna på den som representerar sunt förnuft. Ingen vill avstå från sin bit, sin proteinkub, sin syntetbulle. Och hur i helvete tror du att alla människor skulle få plats om man rev städerna för att börja odla mat. Som förr? Va? Nej... människan sitter i sin energiskruv och den kommer hon inte ur. Förresten går det tusen nöjda människor på varje gaphals som du.
-Apatiska människor, menar du!
-Kalla dem vad du vill...
...
-Och jag vet också att det har gått för långt för att kunna stoppas. Det har alltid gått för långt för att kunna stoppas när det gäller människan och tekniken!
Jag hittade även en intervjuv med George Johansson om dessa böcker som kan vara läsvärd.för den intresserade.
Oj, George hade jag glömt... men nu minns jag hur vår hund gnagde sönder bibliotekets exemplar av "Datorernas död"!
SvaraRaderaDet måste ha varit ett minnesvärt tillfälle ;-) .
SvaraRaderaDatorernas död, den hade ett begrepp som också har satt sig fast i mitt minne, "ekokrascherna". Jag tänkte väl inte så mycket på det då, men jag kände liksom igen det när det pratades i media om olika typer av systemkollapser, t.ex. torsken i östersjön, eller den nu pågående omfattande fågeldöden i skärgården.