fredag 28 oktober 2011

Energifällan

Läste ett intressant blogginlägg: http://physics.ucsd.edu/do-the-math/2011/10/the-energy-trap/ som satte strålkastarljuset på något jag bara sett i ögonvrån fram till nu.

Många som man försöker prata med om tillväxtparadigmet i allmänhet och oljetoppen i synnerhet brukar nöja sig med att säga att när oljan blir dyr så kommer vi att börjar använda andra bränslen.Marknaden kommer att ordna andra bränslen för oss för att de blir lönsamma när oljan blir dyr.

Det finns en stor brist i ett sådant resonemang, det är att när oljeproduktionen på allvar börjar få problem att hålla jämna steg med oljekonsumtionen så kommer det att svida desto mer när man behöver avstå ytterligare, inte bara kapital utan också energi för att bygga denna nya infrastruktur för de bränslen som ska träda in.

I ljuset av detta blir det extra viktigt att har relationen mellan den investerade energin i förhållande till hur mycket energi man får tillbaka på olika typer av energiinverseringar, alltså EROEI i åtanke. För att bygga en biogasanläggning, solcell eller passivhus så krävs det energi. Och den energin måste vi investera innan vi får nytta av investeringen!

Här är ett räkneexempel för att visa på problemets vidd.
Låt säga att vårt land förbrukar 100 enheter av fossil energi i dagsläget. Om vi antar att oljeflödet minskar (decline) med 2% per år när oljetoppen har passerats på riktigt, så innebär det att vi varje år måste bygga ersättande energi motsvarande dessa 2% per år för att inte mängden energi i samhället ska minska.
Om vi då tänker oss att bygga en energikälla som:
  • har en EROEI på 10:1
  • kräver i stort sett hela energiinvesteringen i förväg (vindkraft, kärnkraft eller vattenkraft till exempel
  • har en livslängd på ca 40 år
så innebär det att vi måste sätta in 4 års totala energiproduktion som investering för att över huvud taget kunna få ut någon energi, dvs 4 enheter. Men vi behövde inte bara en utan två enheter ny energi och måste därmed investera 8 för att få detta. Så av de 100 enheter vi har från början så är bara 92 kvar för normal användning eftersom 8 måste användas för att investera oss bort från det fossila.Dvs om vi lutar oss tillbaka och gör ingenting så kommer vi bara att ha två procent sjunkande fossilkonsumtion, medan om vi investerar i ny ersättande produktion så blir det effektivt 8% sjunkande fossilkonsumtion per år!
 Detta är energifällan! Den ursprungliga bloggposten innehåller mer exempel och diskussion, läs den!

torsdag 20 oktober 2011

Nya inkomstkällor i liten skala

I väntan på att vi faktiskt köper en gård så har jag så smått bygga upp inkomstkällor till den. Som bas har jag då i första hand lantstället som vi hyr.

Något jag har drömt om sedan det började dyka upp lunchrestauranger som köpte in direkt från odlare och uppfödare är att själv bli en av dessa leverantörer. Glädjen var därför stor den dag jag via ett forum på  alternativ.nu fick kontakt med just en sådan restaurangägare. Denna höst kan jag naturligtvis inte leverera särskilt mycket iom att jag inte hade planerat odlingarna för detta, men till våren blir det förhoppningsvis utvidgning. Det som är särskilt bra i det här upplägget är att jag slipper laga till maten, något som jag varken brinner för eller är särskilt bra på, men ändå får avsättning för min skörd.
För att inte denna odling ska bli ytterligare en minuspost både för resor, oljeförbrukning och klimatet, så har jag som mål att inte åka extra, vare sig till lantstället eller till stan där restaurangen ligger. Jag sitter till exempel i detta nu på bussen som vanligt påväg till jobbet, men med mig har jag 5 kilo vardera röd- och gulbetor. När mängderna blir större måste jag naturligtvis ordna transporterna på något annat sätt.

En annan inkomstkälla är biodling. Jag började ju i somras med att gå med i Biodlarföreningen i Åtvidaberg. Där får jag hjälp och handledning med att lära mig grunderna samt tillgång till ovärderliga kontakter. Jag har nu köpt mina två första bisamhällen och även extra kupmaterial för att kunna utöka samhällena nästa säsong. Ännu så länge står de hos biodlarföreningen, men kommer så småningom naturligtvis att flyttas till egen gård eller fritidsstället. En annan fördel med min biodlarförening är att man inte måste göra de dyrare investeringarna själv utan kan använda föreningens slunga till exempel.

tisdag 11 oktober 2011

Kort sommar för kokbönor

Förra året hann en del av störskärbönorna bli färdiga torkade bönor pga mitt trasiga knä, därför tänkte jag att det kunde vara idé med kokbönor i år, som ändå inte ska skördas förrän de är torra. Resultatet är dock inte någon succé. Jag satte bönorna i rätt tid, när jorden blivit varm, ändå hade vissa sorter svårt att gro. Av 10 planerade plantor Stella (två utsädesbönor per plats) var det bara två som kom upp. Skörden per planta var docka mycket bra. Äkta Tranbär och Rödhakeägg klarade sig bättre, med ca 75% lyckad uppkomst per frö.
Stella som ska eftertorkas under tak.

Störbönor är fantastiska i sin växtkraft, de verkar bara begränsas av hur höga stöd man sätter upp. Tyvärr blir de också ett betydande vindfång vilket fick till följd att den stödet för de Rödhakeäggen har fällts till marken, med följd att plantorna vid två av benen drogs upp ur marken. Frågan är hur det påverkar bönornas mognad. För de är inte mogna ännu!
Tungt lastat bönstöd som vält för Rödhakeäggen.

Särskilt de Äkta Tranbären ser väldigt omogna ut, saknar nästan helt sin röda färg. De är väldigt stora, undrar om de krymper mycket under torkningen? Så frågan är hur man gör med dessa bönor, ska man låta dem sitta kvar ute tills de har torkat tillräckligt och hoppas att inte frosten tar dem innan, eller ska man rycka upp även dessa plantor och fortsätta torkningen inomhus? Blir de ordentligt mogna då?
De Äkta Tranbären är inte röda ännu.

fredag 7 oktober 2011

Potatiskörden fortsätter

I år blev det mycket potatis, då är det ett angenämt problem att det tar tid att ta upp den. Lyckligtvis måste inte allt göras på samma dag. Nu är lite drygt hälften av potatisen upptagen. Min potatisskörd går till som så att jag kombinerar höstgrävning och ogräsrensning med själva potatisupptagningen vilket gör att det tar lite tid.

Potatisarna kastar jag i backen som så lämpligt fått hjul via ett gammalt underrede till en barnvagn. Dessa backar är stommen i min potatishantering, där de används både vid upptagning, tvätt och vinterlagring. För efter upptagningen kör jag iväg dem till regnvattentunnan så att jag kan tvätta bort leran från dem. Oftast räcker det att några gånger hälla i vatten så att det täcker potatisarna, vicka backen ordentligt från sida till sida, samt hälla av hastigt för att de ska bli nästan helt rena. Därefter lägger jag in dem i jordkällaren. Nu är den gamla soppåsehållaren definitivt full med potatis, så jag provar med att stapla in dylika backar utan ytterligare skydd mot gnagare än ett rejält lock som sticker ut ordenligt över kanterna, ca en decimeter åt var håll. Återstår att se om detta är tillräckligt, men jag hoppas det.
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...