söndag 31 januari 2010

Inflyttning!

Idag fick vi tillträde till vårt fritidshus. Påpassligt nog hade min sambo blivit förkyld och stannade hemma i sängen, efter att ha vidtalat en kompis som skulle komma och hjälpa mig att lasta ur bilen.

Innan urlastning började jag dock med det väsentligaste, tända i vedspis och kamin. Huset har direktel och fyra eldstäder, så det är ju viktigt att kunna elda. Sedan är det väl ingen nackdel att jag tycker det är barnsligt roligt. Fortfarande. Efter att ha tänt eld åtminstone en gång per dygn under vinterhalvåret de senaste 20 åren... (15 av de åren minst två gånger per dygn) Det är ju tur att jag fortfarande kan uppskatta det. Det är ju också tur att jag tycker om att skotta snö, för här har det kommit ca 60 cm och det fanns en hel del att skotta. Dock slapp jag skotta av skorstenen, något som jag hade fasat för. Det har inte bott någon i huset på ett par månader, så jag föreställde mig att det skulle ligga ett halvmeterslock ovanpå skorstenen, och att ge sig upp på ett obekant tak utan takstege med massa snö på var inget drömscenario, särskilt inte som det är två fulla våningar högt.

Nåja, efter att ha fått fart på både köksspis och täljstenskamin så började en odör sprida sig. En odör av härsket fett... Den spisen hade inte blivit vare sig eldad eller ordentligt rengjord på länge. Jag eldade på ordentligt under några timmar och hoppas att jag har bränt av fettet. Förhoppningsvis har lukten försvunnit tills nästa helg.

På övervåningen finns det två rörspisar, den ena med kakelugnsluckor och den andra utan, den ser ut som en öppen spis men med de karakteristiska sotningsluckorna. Jag tog ut den övre sotningsluckan och såg underdelen av ett skatbo, ca 5 meter under skorstenstoppen. Undrar om hela rökgången är full med små pinnar och annat bomaterial. Hur får man bort det?

Utsikt från köksfönstret.

fredag 29 januari 2010

Vanlig inställning till odling och matproduktion

Majken (anonym) lade följande kommentar på mitt Förslag på arbetsmarknadsåtgärd:

Majken sa...

Odla kålrötter och tvinna hampa?
Nej det låter inte som framtidens melodi utan rent av bara flummigt. Lite som någon storts gröna vågen igen.

Stora jordbruk är effektiva därför att de producerar mycket mat per ytenhet. Förvisso med stor energiinsats, men det finns ingen brist på energi.

Eftersom det är en så vanlig stereotyp inställning så väljer jag att svara här.

Stora jordbruk är effektiva därför att de producerar mycket mat per ytenhet. Förvisso med stor energiinsats, men det finns ingen brist på energi.

Stora jordbruk är inte särskilt effektiva när det gäller att producera mycket per ytenhet! Stora odlingsenheter må vara rationella ur en synvinkel, nämligen per arbetstimme, men ur alla andra synvinklar är de slösaktiga, ineffektiva och miljöförstörande.

Drivkraften hos en liten självägande jordbrukare är oerhört mycket större att maximera sin skörd efter sin marks förutsättningar än en som kör över hundratals hektar med traktorn, många gånger inte ens i egen regi, utan som uppdrag till en maskinstation. Men tilltron till stora rationella enheter har varit stor i Sverige, tydligt framför allt genom lantbruksnämndernas framfart under förra århundradet. Nu har ny forskning visat att den agrara revolutionens framgångar inte var ett resultat av större brukningsenheter utan av självägande bönder! Det var ju också tydligt i Sovjetunionen där en oproportionerligt stor del av landets jordbruksproduktion skedde på de små jordlotter som man fick bruka i privat regi medan produktionen på de stora industrijordbruken förföll.

Den kommersiella skörden av potatis gav i genomsnitt 2,88 kilo per kvadratmeter förra året.

Det låter inte för mig som någon stor skörd! Jag har inte kontrollvägt skörden från mina odlingar, inte heller hittat några siffror från fritidsodlingen och kan därför inte ge någon tillförlitlig siffra, men mitt intryck är att skörden blir betydligt bättre. Troligen beror det på att man kan odla tätare eftersom inga maskiner ska fram och att man kan individanpassa i större omfattning, dvs ta bort plantor som har blivit dåliga osv.

Som tidigare sagts är energianvändningen i det moderna industrijordbruket mycket hög, men mänskliga timmar väldigt få. När oljetoppen har passerats kommer mängden tillgänglig energi att minska. Därmed kommer priset för energi att stiga medan priset för mänskliga arbetstimmar sannolikt att sjunka i takt med att ekonomiska problem breder ut sig och utrymmet för konsumtion minskar. Vad kan då vara bättre än att sätta in människor i matproduktionen?

Som det är idag lämnar vi allt fysiskt arbete åt fossildrivna maskiner och får vällevnadssjukdommar på kuppen. Skulle det vara framsteg det?

söndag 24 januari 2010

Skillnaden mellan att vara slö och lat

När jag gick min första lastbilskurs i militär regi 1997 (körde N88:a vid numera nedlagda Faluns regemente) så hade vi en löjtnant med fasta principer. Han hade en käpphäst, det handlade om skillnaden mellan att vara lat och slö. Han menade att man var lat om man förutsåg hur jobbigt det kunde bli om man inte gjorde "rätt från början" och agerade på det, medan om man var slö så lät man det vara och fick ta extraarbetet när det väl kom till kritan. Han illustrerade gärna med ett exempel, att tanka bilen. Om man var lat så tankade man bilen innan det blev soppatorsk, medan den slöe bara lät milen rulla och blev sedan stående där vid vägkanten.
Han berättade till och med om en gång då han var på väg hem, hade just passerat en mack med någon kilometer när det står en bil vid vägkanten med föraren vinkades bredvid med en bensindunk i handen. Löjtnanten stannade. Frågade om personen hade sett macken han just passerat. Det hade personen gjort. Löjtnanten undrade då varför han inte tankat där. Fick bara undvikande svar. Då levererade löjtnanten en vältalig utskällning som även innehöll skillnaden mellan lat och slö, sedan åkte han där ifrån.(!)
Något senare fick vi veta att hans sambo hade ringt hem en dag och sagt att hon hade kört soppatorsk. Löjtnanten var efter det singel...

Detta tänkte jag på när jag idag, för tredje gången skottade snö ur våran styrpulpetbåt. Den blev iordninggjord på alla sätt i höstas, så när som på täckningen. Den blev aldrig gjord. Idag sågade jag också bort de slågabuskar som hängde ner i båten och omöjliggjorde täckningen efter att vintern kom. Nu ska båten täckas innan onsdag när det väntas uppåt tre decimeter snö till...

Här är en bild på de smått fantastiska istapparna som hänger från vårt tak. De är ett bevis på att vår vind är ovanligt varm, vilket skulle kunna bero på riktigt dålig isolering. I det här fallet är det dock snarare ett tecken på att vi värmer vårt hus med ved så att murstocken värmer vinden så att den är varmare än utomhus. Det är bra om man inte vill ha svartnande innertak och mögel på vinden. Det är inte alltför ovanligt på hus som övergått till bergvärme med tilläggsisolerad vind.

Jag har för övrigt hittat mina överblivna frön från förra året, så jag behöver inte beställa några fler till sommarens odlingar. Sedan kanske det blir så i alla fall, för att det är så roligt!

tisdag 19 januari 2010

Att sjunga småskalighetens lov

Småskaligheten är underskattad, vågar jag hävda. Detta samtidigt som de stora trenderna fortfarande går mot alltmer storskaliga system och lösningar. Men jag ska klargöra med några exempel vad jag menar.

Livsmedelsproduktion:
Flute hade ett inlägg om Irlands potatisproblem för ett par veckor sedan. Enligt artiklar han länkar till så är potatisproduktionen i detta land som vi kanske mer än alla förknippar med den livsnödvändiga potatisen koncentrerad till ett fåtal odlare med mycket stora arealer. Denna vinter har vädret gjort så att stora delar av sista skörden inte gått att ta upp och därmed är ca 20 % av potatisen borta. Hade istället potatisodlingen varit småskalig och spridd över landet så hade troligen inte vädret fått lika stort utslag.

Energiproduktion:
När det var som kallast i nyårshelgen och elpriset skenade så visade det sig att de omhuldade kärnkraftverken stod stilla i stor omfattning, och helt enkelt på grund av sin storlek innebar de ett betydande effektbortfall då när vi behövde det som bäst.


Ett annat exempel från energiproduktionens värld är från The Oil Drum som har ett inlägg om utvinningen av oljesand. Där håller man tydligen på att gå ifrån ovanstående typ av maskin, vad den nu kan heta på svenska. På engelska heter den i alla fall "bucket wheel excavator". Problemet med den är det samma som med alla storskaliga lösningar: fungerar den så fungerar hela produktionen, men är den trasig så sker ingen produktion alls! Om man har många mindre maskiner så är man inte alls lika utsatt när någon går sönder, eller behöver underhåll, eftersom den utgör en mindre procent av totalen.

Sedan är jag väl inte dummare än att jag inser att det finns stora rationaliseringsvinster att göra med stora system och lösningar. Men om man inte samtidigt balanserar upp dem med småskaliga lösningar så sätter man sig i en onödigt sårbar situation. Det är något som kommer att bli ännu viktigare i framtiden när inte oljan kommer att smörja våra ekonomiska system och dess tillväxtparadigm.

Dessutom betyder småskaliga lösningar med många olika huvudmän också en mångfald av olika lösningar vilket i sig är en fördel. Ju fler olika lösningar det finns desto större är chansen att någon av dem var rätt, eller åtminstone bättre anpassad för framtiden. Detta har synts inom skogsbruket där statens riktlinjer sedan lång tid tillbaka har inneburit mycket negativt för den biologiska mångfalden och även blandningen av trädslag eftersom inte alla småbönder har följt statens pekpinne. Tack vare detta har det funnits björk trots hormoslyr-vansinnet och även så pass värdefulla biotoper att man nu vill göra naturreservat av dem... Om nu staten kan förväntas sköta dem bättre än lantbrukarna som vårdat dem trots överhetens dekret. Men det är en annan diskussion.

fredag 15 januari 2010

Förslag på arbetsmarknadsåtgärd

Nu när arbetslösheten är rekordhög och oljetoppens vassa klippor syns vid horisonten så borde det vara rätt läge att investera i ett störningståligt ("resilient") samhälle och medborgarnas förmåga. I en artikel i DN kunde man läsa att länder med en stor svart ekonomi klarar sig bra i finanskrisens snålblåst. Varför inte satsa på en nyttig svart marknad i Sverige!?

Mitt förslag för att tackla alla dessa områden är att skapa en ny typ av arbetsmarknadsåtgärd, en åtgärd som går ut på att deltagarna ska lära sig att odla mat. Denna mat som man odlar själv betalar man ingen skatt på. Om man driver upp utsäde själv så gynnar man inte ens de stora fröfirmorna eller internationella kemijättarna. Kommunerna har stora ytor som nu för tiden är antingen gräsmatta eller bara oskött gräsyta som skulle kunna användas för ändamålet. Jag tänker mig att deltagarna tilldelas en betydande jordbit, någon stans mellan 100 och 1000 kvm, några enkla trädgårdsredskap, typ kratta, grep, spade och rensjärn samt en budget för utsäde. Det skulle vara närvaroplikt kanske en dag i veckan då deras handledare kunde gå igenom olika saker med dem. Lämpliga ämnen skulle kunna vara bland annat följande:
  • Grundläggande om trädgårdsväxter
  • Växtföljder
  • Planera årets odlingar och beställa frö
  • Skadedjur och sjukdommar
  • Ogräs
  • Teknik vid vårbruk
  • Skötsel av jorden
  • Växternas näringsbehov
  • Skörd
  • Lagring
  • Utsäde
  • Ekonomi
All skörd ska vara deltagarnas egen, att göra vad de vill med. Tänkbara alternativ är allt från egen konsumtion, byteshandel och försäljning mm. Detta skulle ge insitament till att göra ett bra jobb då det kan ge klirr i egen kassa eller god mat på bordet. För att främja den sociala sidan av det hela då tankar och erfarenheter kan utbytas borde huvudmannen stå för fika inklusive en enklare lokal vid odlingarna. Kurslängden är självklart en odlingssäsong.

En dylik "årskurs" skulle automatiskt ge ett bättre självförtroende hos deltagarna då de skulle få uppleva att de lyckas med den mest basala av alla färdigheter, nämligen att skaffa mat på bordet. Det finns ju pckså många exempel på hälsonytta av att syssla med odling, både fysiska och psykiska. Efter avslutad kurs skulle de erbjudas att fortsätta hyra odlingslotten för en rimlig summa. Redskapen de fick under kursen ska dock vara deras egna.

På detta sätt skulle de av samhället ratade individerna ha fått sig ett nyttigt sammanhang där de är behövda och i framtiden kan spela en avgörande roll för vårt samhälle!

tisdag 12 januari 2010

Fröbeställning

Nu har jag lagt årets beställning på frö hos Runåbergs fröer. I år har jag beställt frö till kryddväxter också, till skillnad från förra året.

Här är beställningslistan:

ArtNrArtikel
8925Super Aquadulce (bondböna)
8060Maxi (brytböna)
3045Double standard (sockermajs, flerfärgad)
3875Golden Hubbard (vintersquash)
3880Kroshka (vintersquash)
3510Yellow straightneck (sommarsquash)
5265Baltisk röd (grönkål)
6595Golden Beet (gul rödbeta)
6565Bolivar (rödbeta)
3090Painted Mountain (mjölmajs)
2720Mammuth (dill)
6990Nyzeeländsk spenat (spenatsmakande buske)
5375Granaat (salladskål)
2835Extra mosskrusig (persilja)
6865Bloomsdale Long Standing (spenat)
4750Large leaved d´orlanda (vintersallad)
K170Grekisk basilika
K305Gurkört
K425Lavendel
K485Grekisk oregano
K515Rosmarin
K600Backtimjan
550Uniflorus giganteus (solros)

Frön kvar sedan förra året är, antingen osådda i påse eller som egenproducerat frö:

ArtNrArtikel
8950Hangdown (bondböna) - blev ersatt med Imperial Green Longpod
8515Eva (störböna)
9270Engelsk sabel (sockerärt)
9130Karina (märgärt)
3090Painted Mountain (majs)
7335Outdoor girl (tomat)
5510Golden acre (vitkål)
6025Sturon (gul lök)
5675Östgöta II (kålrot)
2115Early Nantes (tidig morot)
2220Autumn king (höstmorot, utgående)***

fick istället London torg

Just för ögonblicket hittar jag dock inte mina fröpåsar sedan förra året så det kanske blir en efterbeställning med liknande innehåll som ovan.

Så snart snön och ev tjäle har försvunnit måste jag börja konverteringen från ovårdad gräsyta till trädgårdsland. Jag har tänkt ha permanenta gräsbevuxna gångar mellan sex större odlingsrutor, ca 4,5 * 3 vilka sedan kommer att eventuellt delas på länden av en gräsbevuxen gång för att få upphöjda bäddar som är 4,5 * 1,2. Det blir väl lite anpassning till verkligheten av siffrorna senare, gångarna ska passa gräsklipparen osv. Potatisodlingen kommer att ske på samma åker som förra året, däremot inte på samma yta. Där blir det nog jordärtskockor.

fredag 8 januari 2010

Användning för mekaniska väckarklockor

När jag gick i högstadiet i Bollebygd under den första hälften av 80-talet så hade jag PRAO hos en avbytare. Jag vet inte om begreppet PRAO är bekant för yngre personer, men det stod för "praktisk arbetslivs orientering" och innebar att man fick följa med på en arbetsplats under två veckor. Jag fick följa med en avbytare ut till mjölkgårdarna runt i Bollebygds- Rävlanda- och Härrydatrakten (om jag minns rätt) i arla morgonstund, typ klockan 5 eller så. En avbytare är en person som träder in i stället för den ordinarie mjölkbonden så att denne kan få en ledig dag.

När jag skriver detta och tänker tillbaka på vad som fanns på dessa gårdar känner jag mig oerhört gammal... För det fanns gårdar som fortfarande hade träinredning hos korna, bland annat i grindarna som stänger ute korna från foderbordet, gårdar som inte hade rörmjölkningssystem utan man kopplade mjölkmaskinen direkt till en mjölkkanna som man fick tömma manuellt. Det fanns en riksdagsman som vi besökte, han var noga med att det skulle vara väl skött hos djuren, jag har aldrig sett så mycket halm hos korna som där. Däremot gjordes det avhorning av kalvarna med brännjärn utan bedövning och vi fick avbloda en kalv som självdött och lasta in i V4:an för leverans vid slakteriet (är lite osäker på den punkten, vart avbytaren åkte med kalven).

Dessa gårdar lär sedan länge ha slagit igen verksamheten eller byggt ut till flera gånger så många djur, vilket jag inte tror gynnar vare sig djurens hälsa eller deras livskvalitet. Men då hankade sig bönderna ännu fram med hjälp av låga investeringar och uppfinningsrikedom. Speciellt minns jag på den ålderdomligaste gården, den med grindar i trä, hur de hade ordnat automatisk öppning av grindarna vid ett visst klocklag på morgonen, så att bonden kunde få några minuter till på sig. Man hade tagit en mekanisk väckarklocka, ni vet den där typen man vrider upp med stora vingmutterliknande saker på baksidan och som har två "klockor" som en liten hammarliknande sak slår på när den ringer. Denna väckarklocka hade man gillrat upp så att en hävarm vilade på vredet till ringningen och när klockan började ringa, om än utan ljud, så snurrade vredet och släppte då ner hävarmen som öppnade grindarna och tillät korna att komma åt maten! Det kallar jag enkel teknik!

IKEA har under flera år sålt en dylik billig väckarklocka under namnet "Dekad", men nu ska man sluta med det. Passade på att köpa på mig tre stycken. Man vet aldrig när man kan få nytta av en mekanisk timer!

torsdag 7 januari 2010

Mål inför året

Jaha, jag tar väl upp tråden som så många andra gör så här i början på ett nytt år. Har dock aldrig gjort det med uppföljning förut, så det ska bli spännande. Fokus bli på att göra familjen mer störningstålig ("resilient") och självförsörjande.

Först ut ligger mina mål vad det gäller odling.
  1. Odla mer än 100 kvm trädgårdsodling. Potatisodling därutöver.
  2. Börja med biodling, minst två kupor.
  3. Odla kryddor, åtminstone gräslök, persilja, dill och oregano.
  4. Ordna vinterlagring av rotfrukter på något ordnat sätt, helst i jordkällare.
  5. Plocka svamp.
Här ser jag framför mig trädgården på det fritidsställe som vi kommer att hyra from februari. Det ligger i ett fint soligt läge med bra rabatter kring huset för kryddor och tomater och ett mycket stort, numera dock gräsbevuxet trädgårdsland som jag åtminstone delvis ska ta i bruk igen.

Nästa punkt är väl av mer fysisk/teknisk karaktär.
  1. Fixa Grållen så att den går alternativt skaffa annan traktor.
  2. Skaffa slåtterbalk, potatisorder, plog och harv till traktorn.
  3. Bygga eller renovera en eldstad, helst av rörspis-typ
  4. Skaffa batterier och omformare till min solcellsanläggning.
  5. Bygga en torkanläggning för torkning av bl.a. svamp.
  6. Bygga växt-belysning av högeffekts LED.
Här kommer utmaningar av mer personlig karaktär.
  1. Påbörja min utbildning mot bandvagnsinstruktör.
  2. Gå ner i vikt minst 5 kilo jämfört med invägningen på årets första dag.
  3. Göra uppskjutning för högvilt på min jägarexamen (som uppsköts (haha) pga graviditet).
  4. Öka mina besparingar med 50 % jämfört med tillgodohavandet vid årsskiftet, såvida det inte har blivit köp av gård.
  5. Sälja villan.
Nu är det nog bäst att jag slutar. Jag har lärt mig om mål att de ska vara uppnåbara och mätbara samtidigt som de ska innebära en utmaning, så även om jag kan tänka mig många fler mål och saker som jag vill göra under året, så får nog de snarare bli en bonus.

Edit: ändrade till numrerade punkter för att lättare kunna benämna dem.

söndag 3 januari 2010

Vintermödor

Jag hade två saker på min agenda igår, att plocka loss förgasare och fördelardosa från Grållen och att lasta ett släpkärra med ved. När jag skulle svänga av till gården visade det sig vara oskottat. Det hade kommit två decimeter lössnö och låg en skaplig plogvall från stora vägen. Jobbigt. Ringde till bonden som har hand om snöröjningen. Han hade inte tid förrän till kvällen för de höll på och jagade tillsammans med några grannar och han gick i drevet. Tur att jag har en Citroën C5 som går att höja. Jag seglade över snövallen och parkerade bredvid Grållen.


Här står Grållen och sover sin vintersömn bredvid storebror Buster. Lite yrsnö och lite snålblåst. 10 grader kallt. Lyckades inte få bort fördelardosan, ville inte ta i för kung och fosterland utan att vara helt säker på att jag gjorde helt rätt. Får återkomma. Förgasaren gick det bättre med. Förutom de två muttrarna med brickor som jag tappade ner i snön. Efter lite rotande med bara händer hittade jag muttrarna men inte brickorna. Nåja, det var muttrarna som var det viktiga eftersom gängorna är tum på den här maskinen.


Sedan gick jag en sväng och tittade till domänerna. Här är huset som vi kommer att hyra med början om en månad. Fick komma in och titta också. Det finns endel att göra, byta spis, renovera eldstäder och återställa skafferiet. Men det blir nära till trädgårdslandet.



Här mellan staketet och granarna ska jag ta upp ett nytt trädgårdsland. Tills för 10 år sedan var det här trädgårdsland sedan urminnes tider, på båda sidor om staketet. Det nya trädgårdslandet mäter ungefär 100 kvadratmeter. Det kan vara ett lagom steg uppåt jämfört med förra årets kanske 20 kvadratmeter plus potatislandet. Potatislandet kommer jag nog att fortsätta bruka, det är på samma gård, 50 meter bakom huset ungefär.

Granarna ska bort snarast. De står i syd om trädgårdslandet, bilden är tagen med huset i ryggen. Bakom granarna syns vagnslidret där traktorn står.

Sedan var det dags för nästa punkt på dagordningen, lasta ved. Vi har vedbodarna till vår moderna vedanläggning i villan på denna gård. De ligger halvvägs ner i en backe som då inte var plogad. Backen är ganska brant så det är inte busenkelt att dra igång i uppförsbacke med fullt lass ens i vanliga fall, när vägen är plogad, för det rinner vatten på vägen så det är alltid svallis där. Idag var vägen inte plogad och hade dessutom två decimeter nysnö ovapå isen. Jag bestämde mig för att lämna bil och släpkärra längst upp och köra upp veden med skottkärra. Först skottade jag mig en väg ner, ca 50 meter. Lastade en skottkärra. Veden är rätt tung, det är 50-centimetersved i ganska grova bitar. Uppskattar genomsnittsvikten för en vedbit till ca 1,5 kilo. 10 bitar i famnen, 4 famnar till en skottkärra. Det var tungt att få skottkärran uppför backen, precis så mycket jag orkade. Två skottkärror per stuv på kärran, 5 stuv plus lite extra björkved till braskassetten. Det tog mig tre timmar att få klart! Det gick inte fort uppför backen med tungt lass och is inunder...

Idag har jag träningsvärk i hela ryggen, axlarna och underarmarna. Man kan ju göra en stilla betraktelse hur mycket kortare tid det hade tagit om jag kunnat parkera släpkärran precis utanför vedboden och sedan använda burkad energi (diesel) för att ta veden uppför backen. Men då hade jag ju behövt besöka ett gym också!
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...