Vintermödor

Jag hade två saker på min agenda igår, att plocka loss förgasare och fördelardosa från Grållen och att lasta ett släpkärra med ved. När jag skulle svänga av till gården visade det sig vara oskottat. Det hade kommit två decimeter lössnö och låg en skaplig plogvall från stora vägen. Jobbigt. Ringde till bonden som har hand om snöröjningen. Han hade inte tid förrän till kvällen för de höll på och jagade tillsammans med några grannar och han gick i drevet. Tur att jag har en Citroën C5 som går att höja. Jag seglade över snövallen och parkerade bredvid Grållen.


Här står Grållen och sover sin vintersömn bredvid storebror Buster. Lite yrsnö och lite snålblåst. 10 grader kallt. Lyckades inte få bort fördelardosan, ville inte ta i för kung och fosterland utan att vara helt säker på att jag gjorde helt rätt. Får återkomma. Förgasaren gick det bättre med. Förutom de två muttrarna med brickor som jag tappade ner i snön. Efter lite rotande med bara händer hittade jag muttrarna men inte brickorna. Nåja, det var muttrarna som var det viktiga eftersom gängorna är tum på den här maskinen.


Sedan gick jag en sväng och tittade till domänerna. Här är huset som vi kommer att hyra med början om en månad. Fick komma in och titta också. Det finns endel att göra, byta spis, renovera eldstäder och återställa skafferiet. Men det blir nära till trädgårdslandet.



Här mellan staketet och granarna ska jag ta upp ett nytt trädgårdsland. Tills för 10 år sedan var det här trädgårdsland sedan urminnes tider, på båda sidor om staketet. Det nya trädgårdslandet mäter ungefär 100 kvadratmeter. Det kan vara ett lagom steg uppåt jämfört med förra årets kanske 20 kvadratmeter plus potatislandet. Potatislandet kommer jag nog att fortsätta bruka, det är på samma gård, 50 meter bakom huset ungefär.

Granarna ska bort snarast. De står i syd om trädgårdslandet, bilden är tagen med huset i ryggen. Bakom granarna syns vagnslidret där traktorn står.

Sedan var det dags för nästa punkt på dagordningen, lasta ved. Vi har vedbodarna till vår moderna vedanläggning i villan på denna gård. De ligger halvvägs ner i en backe som då inte var plogad. Backen är ganska brant så det är inte busenkelt att dra igång i uppförsbacke med fullt lass ens i vanliga fall, när vägen är plogad, för det rinner vatten på vägen så det är alltid svallis där. Idag var vägen inte plogad och hade dessutom två decimeter nysnö ovapå isen. Jag bestämde mig för att lämna bil och släpkärra längst upp och köra upp veden med skottkärra. Först skottade jag mig en väg ner, ca 50 meter. Lastade en skottkärra. Veden är rätt tung, det är 50-centimetersved i ganska grova bitar. Uppskattar genomsnittsvikten för en vedbit till ca 1,5 kilo. 10 bitar i famnen, 4 famnar till en skottkärra. Det var tungt att få skottkärran uppför backen, precis så mycket jag orkade. Två skottkärror per stuv på kärran, 5 stuv plus lite extra björkved till braskassetten. Det tog mig tre timmar att få klart! Det gick inte fort uppför backen med tungt lass och is inunder...

Idag har jag träningsvärk i hela ryggen, axlarna och underarmarna. Man kan ju göra en stilla betraktelse hur mycket kortare tid det hade tagit om jag kunnat parkera släpkärran precis utanför vedboden och sedan använda burkad energi (diesel) för att ta veden uppför backen. Men då hade jag ju behövt besöka ett gym också!