fredag 18 december 2009

Det svåra i att föra ut Peak Oil till allmänheten

Läste idag en insiktsfull insändare i tidningen ATL som är en branschtidning för lantbruket. Insändarskribenten måste ta sig igenom flera lager av okunnighet för att komma fram till sin huvudpunkt, nämligen:
"Vi står kanske inför vår största utmaning någonsin och jordbruket har huvudrollen!"

Och de förklaringsnivåer som man måste igenom är åtminstone:
"Vår civilisation förutsätter tillväxt. Tillväxt kräver billig energi. Oljan har del i nästan allt det vi dagligen rör oss med, till exempel transporter, emballage och kemprodukter. Och mat. Som bonde är jag stolt över att kunna odla mat. Men jag kan lika gärna säga att jag gör mat av olja! Utan tillgång på olja skulle jag endast producera en bråkdel av det jag gör idag."

Därefter kommenterar insändarskribenten IEA's rapport World Energy Outlook 2008 där man för första gången gjorde en studie av de 800 största oljefälten och kom fram till att läget var allvarligare än man tidigare insett. Poängen att man hittar mindre olja än vad som förbrukas varje år förs också fram. Fatih Birols utspel i the Independent tas upp, skribentens ord om detta är:
"Minskningstakten (av oljeproduktionen, min anm.) är högre och oljeindustrin förmår inte att parera - vi har inte olja så att det räcker till en hög-konjunktur, och världens regeringar verkar inte förstå hur allvarligt läget är."

Skribenten påpekar att många bedömmare anger tidpunkt för oljetoppen till juli 2008. Att vi för tillfället verkar befinna oss på en platå i oljeproduktionen men att den kan förväntas börja minska om några år.

Om alternativen till olja säger skribenten så här:
"Oljan är som en gudagåva till mänskligheten. 150 miljoner års koncentrerad solenergi. Att använda som vi vill. Oljan är oöverträffad vad gäller energiinnehåll och energinetto. Därför är det så svårt att hitta alternativ"

Och för att kontra motargumentet som man ofta får höra, nämligen "jag har hört sedan xx-talet att oljan ska ta slut inom yy år, men det produceras ju mer än någonsin" förklarar skribenten att:
"Oljetoppen handlar inte om att oljan tar slut. Peak Oil handlar om de konsekvenser som en otillräcklig oljeförsörjning innebär. Klarar våra finansiella system en negativ tillväxt? Vad händer med global handel? Klarar jordbruket att förse alla med mat?"

Vilket alltså leder till skribentens slutkläm:
"Vi står kanske inför vår största utmaning någonsin och jordbruket har huvudrollen!"

De förklaringssteg man oftas måste igenom för en person som aldrig tänkt i dessa sammanhang är alltså:
  • Vårt samhällssystems beroende av tillväxt.
  • Tillväxtens beroende av billiga och alltmer flödande resurser, energi, råvaror och människor
  • Att oljan är ändlig är oftast ett ganska enkelt steg, de flesta är ju medvetna om det... Någon gång kommer alltså toppen att infalla. När den infaller/har infallit går ju bara att konstatera i efterhand, men argumentet att vi hittar mycket mindre än vi förbrukar och har så gjort i många år brukar vara någorlunda framgångsrikt.
  • Hur svårt det är för alternativa energikällor, i tillräcklig mängd och acceptabelt pris är ofta det som är svårast att få någon att förstå. Att det finns tekniker som verkar lovande är det ingen som ifrågasätter, men de ska få tillräckligt flöde och lågt pris samt inte förstöra miljön på kuppen. Särskilt biobränslen är något som många sätter hopp till, men som kanske har de tydligaste begränsningarna. Många nöjer sig med att konstatera att "när oljan blir dyr så kommer alternativen att bli lönsamma" utan att inse att vår tillgängliga energi kommer att minska och energinettot på alternativet sämre än för oljan. Denna oförmåga att se begränsningarna och planera för dem anser jag är den springande punkten i hur vårt samhälle hanterar oljetoppens konsekvenser.
  • Slutligen kommer man då till vad man ska göra åt saken. Det som i alla fall jag skulle vilja ha ägnat hela samtalet om. Har kan förvisso åsikterna skilja sig åt, men jag anser att de främst ska hantera våra basala behov, mat och värme. Transport är den sista men inte oviktiga punkten att hantera. Eller som det brukar heta i debattsamanhang: Bilen, biffen och bostaden. De råkar vara de stora energikonsumenterna i vårt liv, och det är maten som är den största.
Har man kommit så här långt kan man ju anträda den kretiva diskussionen om vad vi ska göra. Det är något jag tidigare diskuterat här på bloggen, till exempel i inlägget "Åtgärder inför Peak Oil". Jag kommer i framtida upplägg att ta upp den mer personliga approachen.

12 kommentarer:

  1. Hej Ylven
    Texten var först tänkt som en ögonöppnare för ett antal lantbrukstidnings-redaktörer.
    Har länge varit frustrerad över hur jordbruket har blundat för oljetoppen och istället bara talar om tillväxt.När vi istället behöver all tid vi kan få att förbereda oss inför PO.Visste du att ekonomer inom min bransch,mjölk, uppmuntrar investeringar på upp till 100 000 kronor för varje intjänad kvart i arbetsbesparing!
    Bra initiativ att försöka få fram en argumentationsmodell.
    Hälsn. Skribenten!

    SvaraRadera
  2. Vad roligt att just du hittade hit! Får man vara nyfiken och fråga vilken väg?

    Just det där med vilka lager man måste igenom för att nå fram med budskapet blev så tydligt med din insändare. Den var bra!

    SvaraRadera
  3. Oljesnack! Har varit något av en "peeping tom" en tid så en del av texten har du själv och andra del i !

    SvaraRadera
  4. Välkommen fram ur garderoben! ;-)

    SvaraRadera
  5. Ett av dina bärande argument mot alternativen verkar vara att det är "jättedyrt" och kostar "oräkneliga miljarder". Men alternativen kommer att bli relativt sett mer lönsamma allteftersom oljan blir dyrare.

    Ett omställningsalternativ är att spara energi. Det löser inte hela problematiken men det finns enormt mycket att göra då dagens billiga energi gör att vi slösar med den (framförallt USA).

    Teknologisk utveckling vågar man väl knappast framföra som ett alternativ i dessa forum utan att få en "dumstrut" på huvudet av andra doom-bloggare. Men ändå. Man har med vändligt enkla medel fått ned dieselförbrukningen i en stor bil till 0,35 lit/mil. Bara ett exempel gripet ur luften, men det innebär att du kan köra bil till en rimlig kostnad även om bensinen kostar 100 kr/lit. Vad är då inte möjligt om 5-10 år?
    Jag tror, men kan inte bevisa, att det finns en enorm potetntial i kombinationen av att spara energi och forska fram nya lösningar (även om det är långsiktigt). En omställning är möjligt. Om man inte tror eller åtminstone hoppas på det är det lika bra att lägga ned nu direkt.

    SvaraRadera
  6. Anders, jag argumenterar inte mot alternativen, jag argumenterar mot "Business As Usual". Att som du säger spara energi är ett av mina största argument! Om du tittade på länken bakom "mat och värme" ovan så kan du se vad vi slösar vår energi på. Att med bättre isolering minska energislöseriet från våra hem och välja energisnålare bil nästa gång vi ska byta är både teknikutveckling och besparing. Men allra mest slösar vi när det gäller maten. Det är därför jag själv vill odla och varför jag tror det är nödvändigt. Det är inte på något sätt hållbart att frakta ömtåliga grönsaker från andra sidan jordklotet, där dessutom en stor del av den fraktade volymen aldrig når munnen på någon konsument. Alla dessa nya energialternativ kommer dock aldrig att kunna kompensera för bortfallet av fossil billig energi. Hade den varit det så hade den redan använts idag!

    Men all energibesparing till trots, det ändrar inte på det faktum att evig tillväxt är omöjligt på en ändlig planet, särskilt inte när vår största energikälla minskar i flöde.

    Du får för övrigt gärna utveckla varför du sätter etiketten "Doomer" på mig.

    SvaraRadera
  7. Ylven, du gör min hustru orolig.-välkommen fram ur garderoben? ;-)
    Lokaltidningen har kört en serie om klimathotet där en forskare från centrum för uthålligt lantbruk svarar på en fråga om oljetoppen.Hon visar på vilka möjligheter som finns till bättre resursutnyttjande men nämner inte det faktum att en väldigt stor del av vår mat inte når tallriken.Hon ger också svar på frågan om energiodling på åkermark. http://na.se/polopoly_fs/1.670574!/klimatsvar.pdf

    SvaraRadera
  8. Tack, ylven! Människor är så otroligt omedvetna om PO att man blir mörkrädd. Folk vet inte vad uttrycket betyder en gång. Ska hänsvisa till ditt pedagogiska inlägg...

    SvaraRadera
  9. Jörgen Andersson19 december 2009 10:34

    Kanske dags att prenumerera på ATL igen om sådana här inlägg blivit tillåtna.

    Tack Ulf och Ylven!

    SvaraRadera
  10. Ylven, det kom bort ett ord i mitt andra inlägg så jag skickar med det här istället. Tack!

    Jörgen, tidningen visar intresse i frågan,jag hoppas det kommer mer. Och tack själv för en hög och saklig nivå i debatten!

    SvaraRadera
  11. I kväll gör Vetenskapens värld ett försök att föra ut detta svåra besked till allmänheten.
    Ska bli intressant att se hur ärlig man är i programmet!

    Vetenskapens värld 15/11 kl 20.00

    SvaraRadera
  12. Vetenskapens värld har nu haft en hel serie om dessa lite känsliga ämnen. Bland annat klimathotet (och dess skeptiker), peak-oil, peak-fosfor och nu befolkningsökningen.
    De sände även hela seminariet om befolkningsökningen som riskkollegiet höll i på SVT. Så visst börjar det komma ut även i gammelmedia.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...