fredag 23 mars 2012

Anna-Karin Hatt: Problemet är inte transporterna

Anna-Karin Hatt har istället för partiledarposten i Centern fått axla posten som energiminister och därigenom fått frågan om Peak Oil i knäet, frågan är om hon vet om det.


Vid ett inledningstal vid SPBI:s (Svenska Petroleum och Biodrivmedels Institutet) Branschdag 21 mars: Fossilfria transporter - vägen till ett långsiktigt hållbart samhälle  slår hon fast att:

Problemet är inte transporterna. Men utmaningen är att se till så att vi kan köra med gott samvete och begränsa de problem som transporterna orsakar. Det är de dåliga bieffekterna av transporterna - utsläppen och klimatpåverkan -som måste motverkas.

Hon låter sig därmed helt fångas utav problemet med den antropogena växthuseffekten, men duckar ännu för predikamentet oljetoppen, att vi snart helt enkelt inte kommer att ha tillgång till de mängderna fossila bränslen som vi varit vana vid.

Hon har dock korrekt konstaterat att även om vi har minskat vårt fossila användande i Sverige, så har inte transportsektorn gjort det:

Men samtidigt har andelen fossila bränslen inom transportsektorn nästan stått stilla. År 1970 var 98 procent av våra bränslen fossila. Idag är 95 procent av dem det. På mer än 40 år har andelen fossilt i transportsektorn inte sjunkit med mer än tre procent.
Transporterna är alltså en stor del av klimatfrågan och därmed en av våra största samhällsutmaningar. Och nästan hela utmaningen återstår.

 I en artikel i ATL besvarar Anna-Karin Hatt önskemålen om tydliga signaler och skattelättnader att det måste göras en utredning först:

– Vi måste vara säkra på att vi faktiskt har vänt på alla stenar innan vi bestämmer oss för vad som är om är bäst, säger Anna-Karin Hatt.
Det är nämligen inte gratis att ställa om, enbart en skattebefrielse för biobränslen skulle kosta 2 miljarder om året, och ge tillbaka ett par procents mer fossiloberoende. Därför kommer en utredare att utses under våren som får vända på alla stenar. Jag undrar vad de hoppas hitta? En lösning som inte kostar pengar? Vilken överraskning när de inte finner en sådan, utan bara att oljan blir dyrare och alternativen lika så.

torsdag 15 mars 2012

Diesel eller bensin?

Vi funderar i vår familj på att byta bil. Idag har vi en Citroën C5 kombi med en 2.2 liters dieselmotor. Den har fyllt våra behov på ett förnämligt sätt, lite stor, men å andra sidan är vi oftast hela familjen när vi åker i den och drar ofta släp och husvagn med den. Den är fantastiskt bekväm, tyst och med så bra fjädring att inte sonen med akut blindtarmsinflammation ens reagerade på väggupp, vilket brukar vara ett så tydligt symptom att läkaren frågade en helt oförstående son om det på akuten, Dess gashydrauliska fjädring har gett oss variabel markfrigång vilket är mycket praktiskt på dåliga skogsbilvägar och när det är mycket snö, då blir det också lättare att lägga på snökedjorna. Den enda nackdelen är att jag har upplevt att vi har varit mer på verkstaden än genomsnittsbilen, ofta är det krångligt att byta det som ska bytas och då blir det dyrt, må det så vara handbromswire, remskiva eller kretskort till höga bromsljuset.  Nu är bilen 11 år gammal och har passerat 21 000 mil i vår ägo och det är utan tvivel så att det känns att verkstadsbesöken blir både mer frekventa och dyrare. Därav funderingarna.

Förutom den ständiga funderingen på vad som är mest ekonomiskt kontra vad man har för behov av tillförlitlighet (aka byta eller ha kvar och reparera) så har vi funderingen på bränsle. Det enklaste hade ju varit att köpa en lika dan bil som den som vi varit så nöjda med, men de är rätt dyra och i det här läget när vi väntar på att den rätta gården ska dyka upp så känns det inte rätt att lägga så mycket pengar på en bil. De dieselbilar som vi har tittat på (främst Skoda Fabia Kombi Scout) drar fantastiskt lite diesel och uppfyller våra behov hyggligt om än dock mindre till storlek och flexibilitet. Motsvarande bensinbil dock får inte dra vår husvagn.

Men så har vi ju frågan ifall det kommer att finnas bränsle i framtiden till bilen. Kjell Aleklett och Michael Löw citeras i Gunnar Lindstedts specialnummer om Olja av Veckans Affärer:
Eftersom en stor del av dieseln används av samhällsnödvändig lastbilstrafik kan det mycket väl bli så att dieseln måste ransoneras till privatbilister. Från politiskt håll i Europa har dieselbilar gynnats eftersom de anses miljövänligare. En åtgärd som nu slår tillbaka.
”Ska du vara säker på att kunna köra bil om tio år så ska du köra en bensinbil”, säger Kjell Aleklett.
”Om tio år kommer dieseln i Europa att vara ransonerad.”
Den europeiska raffinaderikapaciteten för diesel är alldeles för liten i förhållande till ef- terfrågan. Men oljeindustrin vill ändå inte in- vestera i nya anläggningar eftersom margina- lerna är låga och framtidsutsikterna osäkra.
”Regeringen säger att vi 2030 ska köra fossilfritt”, säger Michael Löw.
”Men dagens skrotningstakt tar det cirka nitton år att byta ut bilparken och då borde i princip alla nysålda bilar vara fossilfri, vilket ju inte är fallet. Politikerna lämnar oss i ett vakuum, ska vi lägga ned verksamheten eller ska vi fortsätta investera?”
 Även jag som privatperson lämnas här i vacuum, den bild som politikerna målar upp för oss känns inte rimlig och framför allt inte möjlig att göra privatekonomiska övervägande utifrån. Politikerna låter återigen IEA's vilseledande siffror leda oss in på felinvesteringar.

I väntan på bättre beslutsunderlag så får vår gamla C5:a fortsätta rulla, tvärt emot vad politikerna vill, ett uppskjutet köp innebär ju lägre omsättningshastighet i ekonomin.

onsdag 14 mars 2012

Vilka kupor, vilken utrustning?

Som nybliven medlem i Sveriges Biodlares Riksförbund så får man rabatt på diverse paket hos fackhandeln. Vissa handlare har helt färdigpaketerade paket, andra som MS Biredskapsfabriken, låter kunderna själv plocka ihop vad de vill ha för varianter utifrån den fastställda listan.
Startpaket för nybörjare.
Kuppaket innehåll: Kupa med 4 lådor inkl ramar, Spärrgaller, Varroagaller, Täckskiva, Vaxkakor, Honungssil med silställ, Avtäckningsgaffel och 48 glasburkar för honung.
Skyddspaket innehåll: Bioverall eller jacka, Handskar, Rökpust, Kupkniv och biborste.
Välj det som passar dig bäst i katalogen/nätbutiken.
Som kund har man här en frihet som jag uppskattar, men skulle behöva lite hjälp i valen, jag är full av frågor!
  • Vad är fördelarna med olika spärrgaller?
  • Hur många vaxkakor går det på ett kilo?
  • Vad finns det för olika saker att tänka på för honungssilarna?
Jag har för avsikt att utöka från mina två kupor i dagsläget, till att invintra fyra kupor i höst. frågan är då vad man behöver? Vad måste man ha per kupa? Hur många lådor behöver man per kupa? Räcker det med fyra? Måste man ha bitömmare till varje kupa? Spärrgaller? Foderlåda och eller foderram? Som ni ser är det många frågor, kom gärna med tips om ni har!

onsdag 7 mars 2012

Krypa - Gå!

Jag har lånat titeln från min startbok i Lineär Algebra, för att illustrera hur det kan vara som nybliven biodlare. Just nu under vintern är det inte några återkommande träffar med biodlarföreningen, så om jag inte har några direkta frågor så är jag hänvisad till vad jag kan läsa mig till.

Jag läste i Bitidningen om en biodlare som hade stora problem med att fåglar störde hans bin i vintervilan. När jag för ett par veckor sedan besökte bigården så flög det upp ett gäng fåglar från kuporna när jag kom. Eftersom vinterperioden är en tid när man inte kan vara så aktiv med bina, blev jag här glad för den möjlighet till aktivitet som här gavs. Jag täckte över mina kupor med sådant där nät som man lägger över bärodlingen för att just förhindra fåglar. Jag hängde det löst utspänt med ett par träribbor och ända ner över flusterbrädorna och kände mig nöjd.

En vecka senare, när vädret hade varit mycket varmt och skönt, uppåt 10 grader, besökte jag åter kuporna. Det jag fick se gjorde mig förskräckt. Det låg nämligen drösvis med döda bin fångade i nätet kring flusterbrädorna. Det verkade som om det varit rensningsflykt på gång med att bina fångats i nätet. Se där vad en missriktad välvilja kan leda till!

Problemet är ju att det är så svårt att veta vad som är orsak och verkan när man inte har kuporna under närmare uppsikt. Jag kunde till exempel se på en annan kupa att det låg många bin som fåglarna hade kalasat på, mellankroppen var borta. Men är detta i själva verket ett tecken på att fåglarna är besvärliga eller bara att de äter bin som redan var döda och burits ut av sina kompisar? Jag vet inte. Ännu. Men när jag lärt mig gå kanske...

måndag 5 mars 2012

Energibesparande matlagning

När jag slår på radion så är det oftast P1 jag lyssnar på, det är oftast intressant och inte bara fyllt med fördummande dravel och musik som man inte gillar. Ofta lär man sig något nytt också. Som t.ex. den gången jag lyssnade till matlagningsprogrammet "Meny" och de bara som en bisats nämnde tryckkokaren, och hur bra de tyckte att den var. Detta resulterade i en julklapp i år, en av de få köks-anknutna, som jag blivit glad för.

När man inte är van med tryckkokare känns det lite läskigt, man har ju hört talas om exploderande tryckkokare från förr, för att inte tala om tryckkokarbomber. De är det skönt att det finns expertis inom området att luta sig mot, Fredrik på Tryckkokning.se har byggt upp en förträfflig site med många recept, tester och tips!

Min tryckkokare under kokning.





En gryta kokad i tryckkokare blir alltid  fantastisk mör och koktiden är bara ca 30 minuter! Om man börjar med potatisen efter att man har satt på tryckkokaren så är det potatisen man får vänta på.... Men det bästa av allt är man inte längre behöver fylla köket med matos i timmar eller får problem med att ventilera ut all vattenånga som blir resultatet av sedvanlig kokning. Dessutom bli det ju betydligt lägre energiåtgång pga kortare koktid! Numera har den nya traditionen blivit att göra en gryta i tryckkokaren varje helg, och den äts med förtjusning av alla i familjen, även de som normalt föredrar pasta.

lördag 3 mars 2012

Livsmedelsbranchens egna varumärken

Jag har länge retat mig på varor som ger sig ut för att vara något annat än de egentligen är. Jag minns speciellt "Godegårdens" som var ett riktigt lågprismärke som salufördes bl.a. på Willys. På förpackningarna var loggon en stiliserad bild av en rödmålad lantgård. Undertexten var "Godegårdens - Tillräckligt bra för alla!". Snacka om att segla under falsk flagg, det var riktigt usla varor, jag vill minns att det i tomatketchupen var ca hälften av den normala mängden tomater, dessutom var varorna oftast importerade, tvärt emot intrycket som gavs av bild och namn, särskilt förvirrande för oss östgötar med tanke på orten och säteriet Godegård, som finns på riktigt. Ett annat aktuellt exempel för mig som nybliven biodlare är importhonung som säljs i blågula burkar med namnet "Svea Honung"...

Min lokala Ica-affär har tagit för vana att ha påfallande många egna märkesvaror (EMV). Dessutom tvingar de folk att köpa dem genom att helt enkelt inte ha några andra alternativ, detta gäller särskilt när Ica har inmutat ytterligare en produkt. Då tar de helt sonika bort alla andra konkurrenter så att man inte ska kunna fortsätta att handla av slentrian det som man alltid har varit nöjd med. Efter att ha gått på den betan när jag skulle köpa katrinplommon och fick de förfärligaste illasmakande och torra saker jämfört med de SunMaid som jag alltid brukar köpa, har jag helt enkelt valt att låta bli att köpa om Ica vill tvinga mig att köpa sitt eget. Senast var det ägg där man hade tagit bort alla andra leverantörer. Det fanns Ica ägg av alla sorter, Ica I Love Eco, Ica Basic mfl, men inga andra varumärken. Det blev att gå hem tomhänt, inga ägg!

ICA ägg så långt ögat når!
Om jag höjer blicken från mig själv och tittar lite på effekterna av EMV så är de flesta vinnare på en allt större andel EMV, alla utom producenterna och kvalitetsmedvetna konsumenter som jag själv då. Konsumenterna kommer då ännu längre ifrån producenterna eftersom det ofta inte går att utläsa vem som producerat varan.


I krisens Grekland har man det yttersta incitamentet att åter knyta kontakt mellan konsument och odlare och kapa bort mellanleden som vill ha vinst. Det stod att läsa bland annat i Dagens Industri att en aktionsgrupp skapat en direkthandelssida på nätet för att folk skulle kunna beställa potatis direkt från odlarna. Effekten hade blivit billigare potatis för konsumenterna, bättre villkor för odlarna som annars pressades hårt av grossister som importerar billigt från bl.a. Egypten. Den lokala handeln halverade efter detta sina priser på potatis. Bättre för producent och konsument alltså, men rimligare sämre för BNP eftersom ett antal mellanhänder kapades bort, vilket bara visar hur tillväxttänkande till varje pris slår.
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...