Snöoväder med besökare

Jag gillar att skotta snö och tur är väl det. Men ibland kan det bli för mycket av det goda även för mig. I söndags morse vaknade jag när det ännu var kolmörkt vid sex-tiden av att det blåste så att det dånade i huset. När jag tände ytterbelysningen och försökte titta ut genom ett fönster så fann jag att fönstret var igenmurat av snö och att flera snöflingor kom hela tiden. Det var bara att tända i rörspisen och gå och lägga mig igen. När jag vaknade igen hade det ljusnat och då stod det klart för mig att det skulle bli mycket snöskottande...

Till och med snöskotern som vi hade tagit fram kvällen innan hade blivit nersnöad. Om det inte var för att jag denna dag väntade besök av en skribent och en fotograf från tidningen Effekt så hade vi nog väntat till det blev plogat av grannbonden, oavsett när det hade skett, men nu blev det till att greppa skoveln och ge sig ut. Först var det ca 200 meter på gården att forcera, men inte nog med det, länsvägen där utanför var inte heller plogad, bara en uppsättning hjulspår med ordentligt packad snö i mitten och de fåtaliga bilarna kom åkande i karavan.

Nu i efterhand inser jag att tätbilen i karavanerna var de bilar som hade sämst framkomlighet. När de körde fast var de andra bilisterna tvungna att hjälpa den förste, annars kom inte heller de fram. Detta framkom med tydlighet när jag som utrustat bilen med snökedjor på, och bilen (en Citroën med gashydraulisk fjädring) upphöjd ett steg, hamnade i dylik karavan bakom en sänkt Volvo. I den enda lilla uppförsbacken på vägen tog det stopp, vi skottade och knuffade. Då insåg jag att familjen i Volvon hade gett sig ut i detta väder utan snöskyffel! Snacka om att inte förbereda sig! Jag hade tur att vinden hade förhindrat alla 40 cm nysnö att ligga kvar, där låg bara 20 bredvid bilspåren och med bilen upphöjd till max och de underbara kedjorna från Biltema var det inga problem att forcera vallarna och helt enkelt köra om karavanen!

Även bussen som besökarna kom med var försenad i detta väder, mötande buss söderifrån hade kört fast vid hållplatsen. Hemresan gick tryggt på småvägarna (de utan länsnumrering) som tydligen plogades av bönderna och var färdig långt innan länsvägen. Kedjorna fick sitta på hela vägen, men verkade inte ha slitits nämnvärt av det. De var guld värda denna dag!

Katten Lisa var nöjd med att titta ut.

Och resultatet av besöket? Med Modeblogg i äkta svettig snöskottarstil, kommer troligen i Februarinumret av tidningen Effekt.