torsdag 18 november 2010

Framtidsbilder - Hur byggger vi beredskap när framtidsbilderna går isär

Detta inlägg är en fortsättning på ett tidigare inlägg som behandlar rapporten "Efter oljetoppen - Hur bygger vi beredskap när framtidsbilderna går isär.

Om vi som samhälle ska kunna jobba mot ett mål, så är det bra ju fler som drar åt samma håll. För att vi ska kunna göra det så krävs att vi har någorlunda likartade framtidsbilder. Men som titeln på inlägget och också rapporten som det bottnar i, är frågan hur vi ska kunna bygga beredskap när framtidsbilderna går isär.

Om man tar del av medieflödet så lyser oftast både oljans ändlighet, klimatets förändring och människans storskaliga negativa påverkan på vår livsmiljö med sin frånvaro. Istället är det andra saker som diskuteras.

Eftersom syftet med "Efter oljetoppen - Hur bygger vi beredskap när framtidsbilderna går isär?" var en workshop som just skulle "synliggöra viktiga frågor och bidra till en bättre förberedelse inför en kommande knapphet på olja" så finns ett stort avsnitt om sceanarier/framtidsbilder.

Att bygga scenarier är ett vanligt sätt att få en bild av hur framtiden kommer att te sig och att vara till hjälp för att fatta beslut. Man brukar ställa upp scenarion som skiljer sig åt genom att man varierar en eller flera variabler. Exempel på scenarier är ekonomiska kalkyler där man t.ex. kan variera ränta, råvarupris och försäljning mm. I en framtid som inte skiljer sig åt så mycket jämfört med historien så är det relativt enkelt att ställa upp relevanta scenarier och bedöma rimligheten i om de kommer att inträffa. Men för en framtid som skiljer sig kraftigt åt jämfört med historiska data är det mycket svårare att få med de rätta variablerna, hur de påverkar varandra och inom vilket intervall som de kan variera.

När politiker och tjänstemän försöker tyda hur framtiden blir är det vanligt att de helt enkelt drar ut linjerna så att säga, som en fortsättning på dagens utveckling. Då blir det:
  • Mera globalisering
  • Mera trafik
  • Högre energiförbrukning
  • Ökande befolkning
  • Fortsatt ekonomisk tillväxt
  • Ökande förbrukning av naturresurser
Dessa antas vara fixerade, de är ett paradigm. Men vad ligger till grund för detta? Är det en naturlag? Eller är det så att det finns något giltigt intervall men att utanför intervallet är det andra paradigm som gäller? Finns det dolda antaganden Frågan är om det är rätt parametrar att grunda vårt samhällsbygge på.

När det gäller en framtid med väsentligt mindre oljeförbrukning tror jag att en del av paradigmet kan visa sig stå på lös grund.
En kommande oljeknapphet kan fungera just som en förändring av de grundläggande förutsättningarna. Mycket av det vi hittills har tagit för givet kan komma att ställas på ända, vilket gör det mycket svårt att ställa upp relevanta scenarier.
Därför har man i rapporten valt att inte kalla det scenarier utan visioner. Dels för att syftet inte är beslutsunderlag utan diskussionsunderlag och dels för att man vill att vi ska tänka oss olika typer av önskvärda framtider.En vision kan också vara en drivkraft till förändring.

En avgörande vattendelare mellan olika syner på framtiden handlar om tron på teknologiska framsteg. Vi har därför, inspirerade av Costanza, valt att beskriva två framtidsvisioner som skiljer sig just i detta avseende (Costanza 2000).23 Den första visionen (A) utgår från att teknologiska framsteg kommer att kunna lösa alla slags problem i takt med att de uppstår. Genom ny teknik kommer vi att kunna klara vår energiförsörjning och fortsätta att utvidga högenergisamhället även efter att oljan fasas ut. Samtidigt förväntas miljöproblemen få sin lösning och även en rättvis fördelning kunna åstadkommas. Den andra visionen (B) utgår från en hållning som är skeptisk till att de problem vi nu står inför kan lösas genom ytterligare tekniska genombrott. Det är enligt detta synsätt angeläget att förbereda för en ordnad omställning till det  lågenergisamhälle som vi förr eller senare ändå kommer att tvingas till. Att förbereda denna omställning i tid är enligt detta synsätt en förutsättning för att vi också ska kunna klara miljön, rättvisan och freden.

Framtidsvisionerna snabbspolar 100 år in i framtiden och låter oss titta tillbaka därifrån hur omställningen var efter detta millenieskifte.

Högenergisamhället:

Utgår från att oljan räcker längre, och toppar först vid 2038, dels pga att de okonventionella oljorna bidrar med mer och dels pga att aktivt omställningsarbete bort från oljan mattar förbrukningen. Det proaktiva omställningsarbetet fokuserar på klimatet och antar att man i början av 2000-talet (alltså nu) lyckades få till bindande koldioxidskatt internationellt.

Transporterna övergår så småningom till vätgasdrivna bilar, Vätgasen produceras av det kvarvarande kolet där man pumpar tillbaka kolatomerna ner i jorden för att inte skada klimatet (alltså fortsatt användning av en fossil och ändlig källa, min anmärkning). Man antar också att vi lyckats utveckla teknik för att kunna producera vätgas mha solenergi.

Man antar att det trots allt kommer att bli turbulens kring fordonsbränslen innan vätgastekniken slår igenom. Men samtidigt att detta inte påverkar världsekonomin utan att den i genomsnitt har växt med 4% per år hela detta sekel också.

Sverige antas ha klarat sig bra eftersom vi har mycket skog och lite befolkning. Dessutom menade man att traditionen av samförståndspolitik gjorde det lättare att genomföra proaktiva åtgärder.Att vi började tidigt med koldioxidskatt utvecklades i Sverige energiteknik som kom att bli grunden för vårt nya tekniska försprång.

Byggandet antogs bli hårdare reglerat vad det gäller energiförbrukning och passivhus standard från i år. Svenska biltillverkare var föregångare när det gällde att utveckla nya motorer för alternativa bränslen. Transporterna antogs ha effektiviserat bort 95% av dagens energiförbrukning. Återvinningen av råvaror från jordskorpan, alltså metaller o.dyl. antas vara i stort sett 100%.

Jordbruket fortsatte att storleksrationalisera och när visionen utspelar sig antas bara en promille vara sysselsatt i de gröna näringarna. Traktorerna är förarlösa och styrs via gps, produktionen har ökat många gånger om genom bl.a. gentekniks modifiering av verkningsgraden på växternas fotosyntes. Biologiska material står för råvaran för allt som hade petroleum som bas tidigare, t.ex. plaster, hartser, bindmedel och mediciner. Jordarna mår bättre och den biologiska mångfalden är större pga total datorstyrning av brukningsåtgärderna i jordbruket.

Skogsbruket har gått mot mindre och energisnålare maskiner men också färre inblandade människor. Användningen av skogsprodukterna har dock skiftat från papper till energiråvara till största delen.




Lågenergisamhället:

Utgår ifrån att det fanns en gemensam problembeskrivning, redan innan problemen blev akuta när oljeproduktionen började falla, ungefär nu.
Redan några år tidigare hade det gått upp för både forskare, politiker, näringsliv och allmänhet att någon lika kraftfull energikälla som oljan inte skulle gå att uppbringa. Vid mängder av möten och konferenser diskuterade man hur den kvarvarande, nu allt dyrare, oljan skulle användas.
Efter oljetoppen blev det några oroliga årtionden då det var risk för krig mellan de stora oljekonsumerande länderna och även mellan de oljeproducenterna. Klimatförändringarna var också en källa till oro.

Eftersom man insåg att de övriga fossila bränslen (andra än olja) skulle ge ännu större miljö och klimatpåverkan per nyttig energi så avstod man från storskaliga satsningar för att utvinna dessa för att istället satsa på ett hållbart samhälle. Inte heller kärnkraft satsades det på då det inte heller är hållbart samt innebär mycket problem med både brytning och slutförvar.

Alla insåg det som så länge hade förnekats: att en övergång till enbart förnyelsebara källor skulle komma att innebära en framtid med betydligt mindre tillgång till energi och att industriländerna måste minska sin energiförbrukning radikalt för att möjliggöra en rättvis fördelning av de begränsade resurserna. Högtflygande hightech-lösningar avfärdades då dessa antingen förutsatte infrastrukturer som krävde ett för högt energiunderstöd, eller byggde på tekniska lösningar som ännu inte skådat dagens ljus.
Man förutser att de alternativa nätverken inom både odling, räntefria banker, rättvis handel och modeller för direktdemokrati mm får stort genomslag och påverkan när de stora institutionerna får problem.
När de internationella organen demokratiseras fick det till följd att regelverken för den internationella handeln, finansmarknaden, etc., förändrades i grunden för att gynna rättvis  fördelning och resursbevarande, framför ekonomisk tillväxt.
Att vända ständigt expanderande ekonomier till att bli kontraherande, var oerhört svårt. Det tog ända fram till 2060-talet innan någon slags normalitet i den nya världsordningen infann sig. Då hade invånarna i de rika länderna börjat vänja sig vid den nya livsstilen. Man hade börjat uppskatta den livskvalitetsförbättring som till mångas överraskning blev följden av det som för hundra år sedan skulle ha kallats ”sänkt standard”.
 För Sveriges del gynnades man av att framsynta politiker hade insett att ju senare vi väntar med omställningen desto dyrare blir den och därför kom vi att tjäna som modell för andra länder att följa efter. Politikens enskilt viktigaste mål blev att vi skulle klara oss med mindre energi.

Oljeeran minns man med förskräckelse inför det oerhörda energislöseri som den innebar. Varor och människor som transporterades hit och dit. mm.
Merparten av den tekniska utveckling som skedde under oljeeran har vi idag ingen glädje av.
Under oljeeran var man i allmänhet blind för det energiunderstöd i kringsystemen som en viss teknik krävde. Det viktigaste tekniska bidraget från oljeeran till vår tid är Internet. Det har visat sig vara ett robust, effektivt och delvis självorganiserande system som hjälper till att
knyta ihop världen, nu när flygresor blivit otänkbara.

 Jord och skogsbruk återgår till mindre energiintensiva men mer personalintensiva lösningar. Tidigare uttalade ambitioner att koncentrera markägandet till stora brukningsenheter vänds till sin motsats. Ca 10 % av befolkningen är heltidssysselsatta inom de gröna näringarna och fritidsodlingen är betydande.


Då detta redan är ett långt inlägg väljer jag att klippa här, men fortsättning följer...

5 kommentarer:

  1. Inte heller kärnkraft satsades det på då det inte heller är hållbart

    Eh... enligt vilken defintition på Hållabr Utveckling då?

    samt innebär mycket problem med både brytning och slutförvar

    Vad menar du med "Mycket problem"? "Mycket" i jämförelse med vad?

    SvaraRadera
  2. Jag vet inte om du överhuvudtaget har läst vad inlägget handlar om. I så fall kanske du hade förstått att det var ett återgivande av en vision i en rapport som jag inte har skrivit själv.

    Om du vill diskutera vidare kan du väl börja med att läsa vad rapporten handlar om.

    Hur ska vi kunna bygga beredskap när framtidsbilderna går isär?!

    SvaraRadera
  3. Rapporten är intressant och den enda som jag lyckats hitta på svenska. Gillade du den här rapporten kommer du förmodligen att gilla boken ”Tillväxtens sista dagar – Miljökamp om världsbilder” av Björn Forsberg. Tidningen Effekt skrev även om Peak Oil i första numret 2010. Tack för en intressant blog!

    SvaraRadera
  4. Ja, det har du nog rätt i, att det är den enda rapport på svenska som är lite bredare. Jag kan tipsa om Jakob Nordangårds "Med brödfödan som drivkraft" också. Den har visserligen ett smalare fokus, men är nog så intressant.

    Tillväxtens sista dagar står i min bokhylla och samlar damm, då jag aldrig lyckat komma igenom ens första kapitlet. Det är något med sättet den är skriven på som inte lyckas hålla mig kvar. Tyvärr. Annars verkar den ha ett intressant innehåll. Jag får väl ge den ytterligare ett försök!

    SvaraRadera
  5. Ska ta en titt på Nordangårds rapport, tack för tipset! Jag tog mig igenom ”Tillväxtens sista dagar” från pärm till pärm rätt snabbt, inte så mycket ny information men tycker att Forsberg satte ord på mycket av det man tänker på ett bra sätt. Har du gett dig in i några andra böcker om Peak Oil av tex Simmons, Heinberg med flera? Den senaste National Geographic dokumentären ”2210: The Collapse” baserad på Jared Diamonds bok och filmen ”Home” är definitivt två filmer du borde kolla in om du inte redan gjort det. Hög budget på båda projekten, bra för att introducera vänner och bekanta inför problematiken.

    / Westfalia

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...