fredag 21 december 2012

Vinter!

Jag fascineras av denna vinter, som i mina trakter började de allra sista dagarna i november. Nu har vi haft vinter på riktigt i tre veckor, vilket är mer än vad vi kan räkna med totalt under en "vanlig" vinter. Och det innan jul! Men vad är egentligen en vanlig vinter? Här brukar det sällan komma någon snö som ligger kvar innan jul, kanske inte förrän i februari brukar den kunna ligga någon eller några veckor. Men under de senaste åren har vi ju fått vänja oss vid den ena snövintern efter den andra, kallt och snö redan före nyår. Det har nu gått så långt att det är en icke-diskussion att det är vinter och snö, nu är fokus på snöröjning med mera! Frågan är om detta är det nya normala, med snö under långa perioder även här i södra Sverige. Det känns som mest troligt att dessa snörika vintrar är en följd av den mänskligt påverkade växthuseffekten. Man kan ofta höra folk skämta om att växthuseffekt är bra för att man vill ha varmare i Sverige, men det verkar inte omöjligt att det kan bli precis tvärt om.

I ett förutseende blogginlägg på smhi skriver Mattias Lind redan den 27 november (ett par dagar innan snöandet började) att:
Däremot kan jag konstatera att det är kallare luft på väg till hela landet och de tryck- och cirkulationsförhållanden som väntas dominera väderbilden den närmaste tiden liknar på flera sätt de som gav oss de riktigt kalla vintermånaderna 2009 och 2010.
Han fortsätter med genomgångar av mönster av lågtryck och högtryck och vad det brukar ge för följder och kommer sedan med den här uppskattningen av förutsättningarna för vinterväder:
I prognoserna är det nämligen ordentlig högtrycksdominans på Atlanten, hela vägen upp mot Spetsbergen och vidare mot Arktis.  Lågtryck utvecklas i veckan över kontinenten och dessa rör sig sedan nästan rakt norrut och passerar öster om Skandinavien. Det ger oss kalla ost eller nordostvindar och den nederbörd som faller blir efterhand snö även i Götaland och Svealand. Denna struktur syns tydligt i prognoskartorna nedan och innebär att vi alltså går mot riktigt kallt vinterväder och eventuellt kan det bli besvärligt med snö och blåst längs ostkusten de närmaste dagarna. De kalla förhållandena ser sedan ut att bestå ett bra tag framöver. 

Det visade sig ju vara en tämligen exakt gissning! Vi hade mycket snö, blåst och kallt under ett par veckor efter att han skrev detta.

För oss är detta vinterväder till extra besvär, då vi inte har flyttat klart ännu. Mycket står ute under snön, grepen sitter fast i trädgårdslandet bland jordärtskockorna. Det är ju så jobbigt att flytta när man drar in snö hela tiden, och släpper ut värme så fort man öppnar dörren. För att inte tala om vår backe upp till gården.Det är dags att köra hem ensilage i helgen och det får nog bli snökedjor på bilen för att inte riskera obehagliga överraskningar.



onsdag 19 december 2012

När man avviker från morgonrutinen

Jag bestämde mig igår för att ta lite sovmorgon och ta ett senare tåg till Linköping. Det skiljer bara tre kvart mellan mitt vanliga morgontåg och nästa. Tåg och tåg förresten, på sistone har det varit mycket ersättningsbuss då tågen har varit skadade, växellådshaveri, krock med en flock vildsvin mm.

Glad i hågen åker jag hemifrån en kvart innan tågets avgång och tänker att jag är i ovanligt god tid. Men det är ju bra för väglaget var inte det bästa. Men när jag svänger in mot stationen så döm om min förvåning om jag inte möter bussen, som 4 minuter före avgångstiden redan är påväg därifrån! Jag blinkar åt den med helljuset och har hopp om att komma med, jag måste bara parkera bilen först. Kör in på första bästa parkering, men när jag vänder mig om är bussen borta!
Arg som ett bi startar jag bilen igen (efter en stunds eftertryckligt svärande) för att följa efter den till nästa station, Åtvidaberg, tre mil bort. Jag går igenom utskällningar i huvudet, de har ju trots allt tvingat mig att köra 6 mil (ska ju hem med) helt i onödan.

Men när jag kommer fram till nästa station så står det till min stora förvåning ingen buss där! Tittar på tidtabellen på anslutningar åt andra hållet, och tvingas inse att det var ersättningsbussen till Västervik jag hade mött, dess avresetid var 5 minuter före min planerade resa. Just då hör jag tåget...

Så kan det gå när man avviker från morgonrutinerna!

tisdag 18 december 2012

Problem med smältvatten på tak

När den första snön kom så upptäckte vi ganska snart att huset hade en svag punkt. Det visade sig att snön på taket utanför en snedgarderob smälte i betydligt snabbare takt än på övriga taket. En närmare undersökning visade att denna snedgarderob var den enda som saknade isolering i någon form. På undersidan av takbrädorna (jmf med råspont, dock av betydligt grövre kvalitet) var det uppspikat lite av vad man hittat, tretex, asfaboard, masonit och kartong. Alltihop med ett tunt lager av Västervikstidningen under och aldrig mer än ett lager.
Följden av denna dåliga isolering var att snön omsattes i smältvatten som rann ner i hängrännan där det frös till is. När hängrännan var full så spred sig isen, både genom istappar och genom att det trängde in under takpannorna och pga en snickarmiss även in under takfoten. Takuthänget är inklätt med brädor med den avslutande brädan som ska avsluta under takets tätningsskikt, som i vårt fall består av stickespån, har dragits upp för långt och hejdar istället vattnet från att lämna stickespånet. I det här fallet rinner det in mot husväggen istället.

Här syns att den vita brädan möter stickespånet som ett T vilket
tvingar in eventuellt vatten innanför takfotsinklädnaden.

Nu har det varit nästan en vecka med mindre kyla och på sistone till och med ett par dagar med plusgrader så nu har nästan all is smält bort. Nu är det läge att värmeisolera vinden för att slippa framtida problem.

Lägg märket till istapparna som kommer från insidan.
Varefter det blev mer is växte den närmare fasaden på ovansidan av takfotsinklädnaden.

Jag valde frigolit som mitt isoleringsmaterial, för att det inte ska ta till sig fukt och för att det ska vara lätt att demontera skivorna och inspektera hur träet ser ut bakom. Jag sågade helt enkelt till skivorna med greppassning så att jag bara behövde trycka upp dem mellan takstolarna och de hängde kvar av sig själva. Nu ser det riktigt stiligt ut och idag kom minusgraderna och snön tillbaka så nu får vi snart se hur det fungerar!

Egentligen ska det ju vara en luftspalt mellan takbrädorna och isoleringen som också ska fortsätta upp på vinden, men eftersom det inte är något tätt material uppåt utan endast stickespån så räknar jag med att takbrädorna kan torka ändå om det kommer in vatten. Dessutom finns det ingen luftspalt förbi den inredda delen av övervåningen. Skulle vi göra om och ta bort stickespånet och ersätta det med takpapp så får jag se till att åstadkomma luftspalten.


Garderoben, som är en av de minsta vi har, var ursprungligen tom. Nu har den däremot fyllts med nedriven tretex mm och frigolit, allt från de små kulor som blir "spånet" när man sågar, till de spillbitar som blivit kvar. Städningen får dock vänta tills sängen utanför är borta vilket i sin tur väntar på att sovrummet ska bli färdigt. Katten på råttan och råttan på repet...

måndag 17 december 2012

Baggen vill inte vara ensam

Jag har under ett tag upplevt vår bagge som ett problem. Först för att han stångade de tre tacklammen så snart han fick syn på dem. Det har han slutat med, men nu springer han runt och stångar vem som helst som han kommer åt. Jag tycker det verkar jobbigt att ha honom med de andra och bestämde mig för att flytta honom till egen box. Han är ganska kelig, så att fånga in honom var inte så svårt, det kräver dock att man står utanför boxen, för är man inne i den, så är det bara ett fåtal kelgrisar som kommer fram. Är man på utsidan verkar fler tycka att man är mindre läskig.
Jag hade förberett med material för att avbalka en naturlig del av det gemensamma utrymmet som jag föste in  honom i och stängde till. För att vara så liten är han stark och smidig! Även baggen är ett av årets lamm men med en rejäl påse med kulor i!
Medan jag höll på att stänga till öppningen så inser han att han är avskiljd från de andra, vilket han inte gillar. Inför mina förbluffade ögon tar han sats och hoppar, mot den högsta väggen i boxen, ca 1,30 och kommer sånär över! Han hänger och balanserar mitt uppe på väggen några sekunder innan han glider tillbaka. Han försökte en gång till med samma resultat. Det blev raskt till att höja väggarna runt om i boxen under baggens desperata hoppande och lågmälda bräkande. Bräkandet var i själva verket så lågmält att jag undrar om det är något fel på hans stämband, eller om de bara är otränade.


När jag kände mig säker på att han inte skulle ta sig ut så lämnade jag dem över natten. På morgonen var han i alla fall fortfarande kvar i boxen och kanske något lugnare. Men när jag lät tackorna gå ut i rasthagen så blev han ännu mer orolig och stressad. Han sprang omkring och försökte hoppa mot alla väggar, nu även mot den med fönster. Det är träribbor framför fönstret upp till en höjd av ca 1,40, men det började kännas farlig nära att han skulle få igenom ett ben genom glaset med katastrofala följder. Han började flämta med uppspärrade näsborrar och det hela blev tillslut ohållbart. Jag kunde inte ha honom kvar i boxen utan att riskera att han gjorde sig själv allvarligt illa, så jag släppte ut honom till de andra. Han blev påtagligt lättad och med ens helt lugn. Återstår att se om det fått någon effekt på stångandet. Om inte så är det bara slakt som gäller. Han kommer i så fall att slaktas hemma, dock är jag beroende av att få hjälp av någon som slaktat förut som kan visa mig hur det går till.


Det är alltså den vägg som jag filmar över som han nästan lyckades hoppa över.

torsdag 13 december 2012

Musjägare

I ladugården hos fåren finns det möss. Jag vet inte om de är fler än innan vi flyttade in, vi ger ju i huvudsak  bara ensilage till dem som foder, havre endast undantagsvis. Men icke desto mindre, jag ser dagligen möss när jag besöker fåren. Oftast när jag kommer in är det en eller två på foderbordet. Igår var det en i tunna där vi brukar lägga upp ensilage för servering på morgonen. Den här kom inte upp.


Jag har lite svårt för att ha ihjäl dem med händerna, så jag tänkte hälla ut den utomhus och slå ihjäl den med en skyffel, men jag var alltför långsam och musen sprang in i ladugården igen ...



Vi har musjägare också, men inte helt utan egenheter. Den ena heter Lisa och är en snart 17 år gammal katt. Hon har flyttat med oss 5 gånger och ganska luttrad, men hon gillar inte vinter och andra katter. Hon vägrar att gå ut nu när det är vitt och kallt. Möss inomhus fångar hon däremot gärna, en lämnades på vardagsrumsmattan till barnens beskådande.


Sedan har vi en namnlös halvvild katt. Säljaren av gården tog bort sin tama katt, men den som var halvvild fick av okänd anledning vara kvar. För oss är han inte halvvild, han är helvild. Vi har inte sett mer än ögonen glimma i mörkret och reflekterandes en  pannlampa, och spår i snön. Just denna vildkatt lämnar oss en hel del huvudbry. Vår katt gillar ju som sagt inte andra katter, så att ha honom ikring är ju inte självklart. Samtidigt är jag djurvän och vill inte att vildkatten ska fara illa utan tvärt om hjälpa honom så gott jag kan. Om han bara gjorde ladugården till sitt område vore ju allt frid och fröjd, men just där verkar han inte vara! Funderar på hur man kan göra det bra för honom utan att mata mössen ännu mer, och då med med kattmat.
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...