måndag 1 juni 2015

Tidig vallskörd

I år har vi satsat på att ta en tidig egen vallskörd för att få foder som är spätt och inte hål på balarna med mögligt innehåll som resultat.  Det är klart att fåglar kan hacka hål på våra balar också, men tanken är att jag ska hålla koll och laga dem om så sker. Nu är balarna dessutom täckta med en extra presenning för att så inte ska ske innan balarna syrat till sig.

Ett försök att låta en kompis slå gräset med sin slåtterkross gick på pumpen då gräset bara böjde sig och inte blev klippt. Det blev till att ta fram slåtterbalken istället. Det tog sitt lilla tag.... Sedan skulle allt gräs strängas ihop i lagom stora strängar, där blev det ännu en sen kväll i traktorn.

För balning och inplastning hyrde vi in tjänsten från en maskinstation. Det kom en stor traktor med en jättepress! Trots de blev det inga spår i ett mjukare område.

tisdag 14 april 2015

Schmallenberg igen?

Årets lamning fick ett helt annat utfall än förra årets, trots samma bagge och samma tackor.

Det började med en tacka som kastade sina tvillingar ca 6 veckor före lamningen. Hon blev ganska dålig men klarade sig med hjälp av en antibiotika-kur. Detta var min äldsta tacka, så jag trodde att det hade med ålder att göra, hon är 10 år. Åldern gör det också osannolikt att det skulle bero på toxoplasmos.

Första tacka som lammade var traditiosenligt Black. Hon fick tvillingar varav den ena var ok men den andra hade krokig rygg som dessutom inte verkade avslutad korrekt. Förlamad bak. Avlivning.

Sedan kom den enda problemfria tvillinglamningen. Dagen efter var det en där jag var tvungen att gå in och fiska fram ett huvud som låg bakåtslaget. När lammet kom ut så märker jag att ryggraden är som ett S och alla knälederna är stela. Lammet kunde heller inte andas utan dog direkt efter födseln. Just detta lamm var ju så uppenbart Schmallenberg-skadat. Tyvärr gjorde påskhelgen att jag inte kunde skicka på obduktion.

Efter detta kom ytterligare ett som var kraftigt missbildat och ett som var dött sedan länge i magen.

Slående är också hur få tvillingfödslar det var och många tackor som inte var dräktiga.

En annan fårägare berättade att hon gjort immunitetsundetrsökningar på sina tackor och kunde konstatera att flera tackor som visat immunitet ena året inte gjorde det nästa. Veterinären kunde också berätta om bekräftade Schmallenberg-utbrott i andra besättningar som lammat lika sent som mina. Det verkar alltså som om det här med Schmallenberg-viruset är något vi får dras med, och inte bara för ungtackor, särskilt under varma höstar när knotten kan leva länge.

tisdag 16 december 2014

Problemet med köpt foder

Vi köper allt foder som våra får äter. Det var från början ett beslut för att vi inte hade varken maskiner eller mark att producera foder på då vår mark var utarrenderad.
Nu är läget inte riktigt samma då vi har återtagit endel åkrar och även skaffat traktor, men vi är ännu inte framme vid att producera foder själva i någon större omfattning.
Därför är vi hänvisade till att köpa vilket är förenat med risker. Vissa år finns det helt enkelt inte mycket foder att tillgå på öppna marknaden, ofta är det bara svårt att få tag på bra foder. Får i allmänhet och Åsenfår i synnerhet vill ha spätt gräs och inte tjocka timotejstjälkar.
I år har vi i väntan på svalare väder fått tag på hö på storbal från en ny leverantör som var trevligt att hantera och fåren tycker om. Nu till det svalare vädret kom det en leverans av ensilage från samma leverantör som vi hade förra vintern, men vilken skillnad!  Inte nog med att det var förvuxet med mycket oätligt grovt i, det var dessutom hål i varenda bal!  Just nu är jag så led på mögligt grovt ensilage att jag helst inte vill se balarna som ligger där... Hoppas att det finns hö så att det räcker...

Min tanke med egen foderproduktion är att vi ska kunna skörda före alla andra, vi har ju inte alla maskiner som behövs utan måste hyra in. På så sätt ska det inte vara för grovt. Vi kan då också bestämma hur många lager plast vi ska ha och om vi ska skydda balarna ytterligare mot fåglar.
På tid och längd hoppas jag också att vi kan så vallfröblandningar som har en bättre sammansättning än de som är avsedda för nöt och häst. Men det är ytterligare några år bort.

Lite löshö ligger på logen hemma, löshö från en slåtter. 

torsdag 13 november 2014

Årets slakt

Det här är årets bagglamm. I morse åkte de till det lokala gårdsslakteriet Basunda för slakt. Även avelsbaggen fick följa med på resan. I år blir det endast tackor kvar över vintern och en ny bagge nästa år. Jag tyckte att det var för mycket extra arbete med att hålla baggar och har inte särskilt långt till andra besättningar med Åsenfår.

Om ett par dagar åker jag och hämtar kött (vacuum-förpackat i styckeförpackning ) och skinn. Köttet kan man köpa från oss. Skinnen ska först saltas om innan de skickas på beredning och kommer därefter att finnas till salu.

torsdag 6 november 2014

Baggen återkomst

I söndags var det då åter dags för baggen att kurtisera tackorna. I år får han 10 dagar på sig. De som inte blir dräktiga under denna tid får vara utan lamm nästa år. Förhoppningsvis är det någon annan än det var förra året.

Jag praktiserar brunstsynkronisering genom att släppa in baggen med förkläde, två veckor före den planerade betäckningen.  På detta sätt är det meningen att fler tackor ska bli brunstiga under en kort period.  Med tanke på att han omedelbart betäckte tre tackor så verkar det fungera. Första lammet förväntas titta ut den 27 mars.

måndag 6 oktober 2014

Motarbeta beteningsskador på plantor

En del av vår skogsmark var redan avverkad när vi köpte gården. Återväxten av skog är inte så värst bra, mest örnbräken (så kallad "ormbunk") och mycket betningsskador på de träd som mot förmodan börjat växa. Därför har vi ägnat en hel del tid åt att komplettera med köpta skogsplantor och röja örnbräken. Nu kommer ju dessutom betningssäsongen då älgar m.fl. kan gå hårt åt plantorna. För att motverka detta prövar vi bland annat att använda fårull som avskräckande mot betning. Jag har svept en ulltuss runt toppskottet och hoppas att det får vara i fred. Ska bli spännande att se om det fungerar!

 

tisdag 2 september 2014

Biodling - Intvintring och nybörjarmisstag

I våras hade jag endast ett bisamhälle, ett jättestort som fyllde tre lådor Låg-Normal. Detta delade jag i två tidigt i våras och fångade dessutom in en svärm. Nu har jag tre samhällen, inget av dem är lika stort, men jag har gott hopp om två av dem. Det tredje var det som jag bytte ut den drottning som regerade i det jättestora ursprungssamhället på mot en inköpt Buckfast-dam. Från att ha varit det ilsknaste samhället så är det nu utan konkurrens det snällaste samhället. Men tyvärr också det minsta, ca 5 ramar. Något gick fel under sensommaren. Jag försökte stödfodra de två samhällen som står hemma på gården med honung som blivit för grovt kristalliserad, men gjorde uppenbarligen för små hål i locket på burken jag ställde upp och ner på ramarna, merparten var kvar. Att det är så otroligt stor skillnad på de två samhällena får mig att undra om inte det ena dessutom råkat ut för röveri av det andra. Det stora misstaget här var att inte hålla bättre koll på dem. Jag borde ha upptäckt att stödfodringen inte fungerade och jag borde ha upptäckt att (om?) det förekom röveri.

Samtidigt som jag tillsatte foderlåda så satte jag även in två urslungade ramar med mycket pollen i till det lilla samhället och minskade ner flusteröppningen så att de ska ha lättare att försvara sig. Om de inte verkar börja lägga ägg i veckan som kommer där väderleksprognosen ändå säger ca 20 graders värme om dagarna, så måste jag nog fundera på att förena de två hemmavarande samhällena. Med tanke på att det samhälle vars drottning jag vill spara är så mycket mindre än det andra så törs jag inte hoppas på det bästa när jag förenar dem, utan måste hitta drottningen i det andra. Gör jag inte det så måste jag försöka övervintra det svaga samhället som det är. Möjligen kan man flytta ramar med kläckfärdiga larver och påsittande bin och hoppas att de ska kunna förstärka sitt nya samhälle.

Det tredje samhället, halva det samhälle jag delade i våras som fick dra upp en egen drottning, fick sitt vinterfoder för någon vecka sedan. De är tämligen talrika och mycket ilskna! Jag gick igenom samhället lite översiktligt, hade tyvärr inte rökpusten med mig. När jag kommit ner i yngelrummet och tittade så for de upp i stora moln med bin. Hittade ingen drottning, som vanligt, och såg inga nystiftade celler, men väl täckta celler och en inte obetydlig andel täckta drönarceller. Dessvärre lyckades ett bi komma åt mig och sticka mig, antingen genom kläderna eller genom att krypa in vid handsken, så jag ville inte förlänga processen i onödan. Om de är drottninglösa så  kommer de att få en snäll Buckfast-dam som ny härskarinna!

lördag 26 juli 2014

Vägen till Härnum

Överallt i landskapet finns spår av vägar och stigar som människor har nyttjat för sina transporter och kommunikationer. På vår mark finns en gammal brukningsväg som är fornminnesmärkt som sannolikt ledde djuren ut på bete och till åkrarna runt omkring. Den är drygt en meter bred och har nog aldrig varit avsedd för större kärror.

Det finns flera vägar som går över våra marker. Den gamla vägen till byns brunn är sedan länge borta sedan alla gårdar borrade egna brunnar. Den gamla vägen till Stockholm, Riks 15, förlorade sin betydelse när E22:an byggdes och skapade en barriär i landskapet och skiljer av hemmaskiftet från skogsskiftena.

Mellan byarna fanns det större vägar för hästforor, vägar som idag helt har mist sin betydelse. En sådan väg går mellan vår by Hässelstad och en grannby Härnum. På vår mark är den en skogsbilväg in till sockengränsen, där den mest liknar en bred stig för att sedan åter utvidgas till en grusväg när man kommer till närmar Härnum.

Denna väg till Härnum cyklade vi hela familjen i går kväll för att vara med på grillkväll i "puben" med grannarna på andra sidan skogen. Till vardags känns det långt till Härnum, bilvägen är mer än dubbelt så lång som den gamla vägen över skogen.

Efter en kvälls trevligt umgänge så cyklade vi hem i julikvällens sista ljus. Vägen gick knappt att urskilja och man fick känsla för hur det kunde varit förr, när det varken fanns gatubelysning eller pannlampor.

torsdag 24 juli 2014

Flugangrepp på fåren

I går kväll när jag gick för att räkna in fåren upptäckte jag genast att något inte stämde. Där var ett lamm såg lite unket ut, blöt kring halsen och gulvita klumpar i ullen. Och det var ensamt.  Ett får går inte ensamt om det inte är något fel på det.
Jag fick tag på lammet och kunde se att han hade brutit ett horn. Från hornet och ner i nacken såg jag fluglarver. Och hörde dem! Det lät ungefär som när man lyssnar på en myrstig,  ljudet av mängder med små individer som vävs samman till ljudet av en massa, i det här fallet larver som kalasade på lammets skinn. Jag bar ut lammet till bilen för vidare transport hem till ladugården.  Ringde jourhavande veterinär under tiden och fick veta vad jag skulle göra. Klipp bort ullen, tvätta och rensa bort så mycket larver som möjligt och smeta in med Blaze.  Blaze är ett medel mot utvändiga parasiter som jag lyckligtvis hade en skvätt kvar av från förra året hemma.
Det var det äckligaste jag har gjort! De stora gulvita klumparna var nog nykläckta larver och de var lätta att klippa bort. Men i nacken och på halsen var det drösvis med larver och hur jag än borstade så fanns det fler! När lammet skakade på sig hamnade de också på mig. I och under det avbrutna hornet var det lite större larver så jag antar att det var där det började.
När jag inte kunde skrapa bort fler lade  jag på Blaze,  först med pipen som man normalt använder, men lammet ruskade på huvudet så det hamnade  lite var stans, bland annat in i det trasiga hornet. Sedan tog jag medel i handen istället och gned in de skadade partierna.
När jag kommit så långt ansåg jag mig ha gjort det  nödvändigaste, och åkte tillbaka till fårahagen.  Jag hade nämligen inte fått siffrorna att stämma vid mitt tidigare besök. Inte heller denna gång stämde siffrorna.  Ännu ett lamm var borta från gruppen. Jag gick zicksack fram och tillbaka, hagen är på ca ett hektar, men kunde inte hitta lammet. Tittade noga under slånbärssnår och örnbräken, räknade igen, nej det var ett får för lite. Men när jag gick bort från de andra fåren kunde jag höra att det var något längst in i hagen. Och jo, plötsligt var det saknade lammet framför mig. Det hade väl rört sig medan jag gick fram och tillbaka. Bar ut även detta lamm till bilen (pust, det var långt!) och tog hem det till ladugården. Där inne stod det första lammet, nu redan märkbart bättre då larverna till största delen såg döda ut.
Jag klippte och borstade det andra lammet, även det med brutna horn (det verkar som om de blivit könsmogna). Detta flugangrepp var inte fullt lika utbrett. Kanske hade det inte blött lika mycket när dess horn brutits. Här satt heller inget horn kvar och dinglade på trekvarten. Tvättade med jodopax och gned in honom med avlusningsmedlet. Återgick till att klippa färdigt lamm nummer ett. Sedan fick de nya rena boxar, hö och vatten,  båda synligt piggare.
Tittade till dem nu på morgonen. Inga levande larver hörs eller syns. De är piggare och äter och dricker. Hoppas att de återhämtar sig nu.

måndag 21 juli 2014

Drottningförsök

Ett bisamhälle är beroende av sin drottning,  endast hon kan lägga befruktade ägg och på så sätt hålla samhället vid liv. Saknas drottningen försöker arbetsbina i första hand att föda upp en ny ersättare genom att förse några larver i lämplig ålder kunglig omsorg. Finns inga larver i lämplig ålder så kan ett eller flera arbetsbin utveckla sina äggstockar och börja lägga ägg. Dessa ägg är dock obefruktade och det som föds här är endast drönare.  Samhället går sedan under men det finns i alla fall en chans att generna överlever.

I och med mitt delande av samhället för att hitta drottningen har jag med vett och vilja skapat två drottninglösa samhällen och ett med en drottning som jag inte vill ska föröka sig. För att råda bot på detta har jag gjort följande försök:
Samhället helt utan drottning har fått en ny köpedrottning tillsatt. Hon kom i en liten bur som jag hängde in mellan de  få kvarvarande ramarna med täckt yngel. Samtidigt började jag också fodra samhället med honung för att de skulle bli välvilligt inställda och också lite upptagna.
Skattlådorna och flygbina som bor där fick tillbaka sin drottning, men utan att de får direktkontakt med henne. Jag satte hennes lilla minisamhälle ovanpå skattlådorna med ett bitätt nät mellan. De har en egen utgång åt motsatt håll jämfört med dem i skattlådorna.  På detta sätt hoppas jag åstadkomma att de känner att de har en drottning och att därmed inga arbetsbin börjar lägga ägg, det kan nämligen bli svårt att få ett sådant samhälle att acceptera en ny drottning.
Planen är att om den nya drottningen kommer igång med äggläggningen så ska den gamla drottningen bort och den nya drottningens samhälle förenas med flygbina. Ska bli spännande att se hur det lyckas!
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...