I Svenska Dagbladet recenserar man idag en pjäs som heter "Full speed ahead" som handlar om ett antal personer som på oklara grunder bjudits in till något slags prov där de ska kunna leva utan varor, vatten och mat, för så blir det när oljan börjar ta slut, om 50 till 70 år enligt pjäsförfattarna.
Jag undrar hur de tänker sig det hela egentligen. Att oljan ska spruta ur marken med oförändrat tryck ända fram till sista droppen? Ska alla fält ta slut samtidigt?
Regissören slänger också en slev åt tillväxttänket:
–Jag känner igen mina egna funderingar i Mariannes pjäs. Bara under min vuxentid har det sett ut som om vi är på väg åt helvete med helt öppna ögon. Klimatkris, finanskris – det är ju finanskris hela tiden. Ingen tar tag i det verkliga problemet – att ett system byggt på ständig ekonomisk tillväxt är omöjligt, säger Andreas Boonstra, som jämför med Romarrikets fall.
Jag bara känner hur otroligt världsfrånvända dessa personer måste vara. De har en idé om hur det kommer att bli när "oljan tar slut" men de har helt tagit fel på tidslinjen, problemen börjar nu, när oljeflödet minskar och vi har passerat oljetoppen. Från och med nu är "evig tillväxt" ännu mer omöjligt än det var innan, eftersom resurserna som var själva basen i tillväxten nu minskar.
Det är nog bäst för oss själva att vi lär oss göra det som pjäsens deltagare inte kan, spara inför morgondagen och odla vår egen mat! Man kan inte räkna med att potatis finns på ICA när det blir en ny oljekris.
Jag får vibbar till novellen "The machine stops" (1909) av E.M. Forster (Room with a view, Howards end). Finns på nätet, sök med Google.
SvaraRaderaCoolt, novellen är hundra år gammal! Läste om den på Wikipedia, ska läsa hela vid senare tillfälle. Intressant att någon kunde tänka ut allt detta för hundra år sedan!
SvaraRadera