måndag 17 september 2012

Fårinredning i kostallet

Jag har börjat röja ur det gamla kostallet på gården för att inreda det för mina får istället. Röjningen handlar om att kasta ut ca 40 år gammalt hö, gödsel och allmänt skräp. Det ligger även plankor med och utan spik blandat i det som ser ut som prima hö inkastat i ett halvmetertjockt packat lager. Undrar vad tanken var när man kastade in det?

Jag hittade i ett hörn en musäten påse med okänt vitt pulver i. Etiketten går inte att läsa i sin helhet, men jag chansar på att någon läsare kan känna igen den. Kan det vara någon sorts fodertillskott till nötkreatur? Vad ska jag göra med det?


Sedan är ju frågan hur man lämpligast inreder till får istället för kor. Själva ladugårdsdelen är drygt 10 meter bred och 8 djup. Det går in två dörrar på den sida som vetter mot gårdsplanen och en dörr på motstående sida avsedd för utgödsling. I den vänstra dörren,som är en dubbeldörr, kommer man in mellan kornas rumpor, det var förut en rad med kor på vardera sidan. Den högra dörren leder in till kalvkättarna. Min tanke är att ha får i den ena halvan, men jag har ännu inte riktigt bestämt vilken. Det vore ju bra om det var en dörr för fåren att kunna gå in och ut till rasthagen och en annan dörr för människan att kunna gå in och ut för utfodring m.m.

Förslag 1
Ha får där korna stod uppbundna innan.
Fördelar:
  • Större utrymme vilket medför möjlighet till fler djur nästa vinter
  • Man kan använda det gamla foderbordet för att utfodra även fåren, på det viset får man stängbara grindar som man kan stänga ute fåren från foderbordet med vilket möjliggör för automatisk öppning till förpreparerat bord.
  • Den gamla kissrännan kan ev göra nytta även här.
  • Det är lättare att gödsla ut vare sig man använder dörrarna mot gårdsplanen eller den som vetter mot dyngkasten.


Nackdelar
  •  Det är det bara 4 matplatser för kor, kanske inte något bra att inte alla fåren kommer åt att äta samtidigt? Det är ju självklart möjligt att bygga om, men vore skönt om man kan återanvända...
  • Fåren får den breda dörren och jag får den smala dörren, där jag ska in med allt hö/ensilage till dem.
  • De kommer att vara i den "övre" delen av ladugården, alltså mellan bostadshuset och människo-dörren

Förslag 2
Ha fåren där kalvkättarna finns, samt i gången framför kornas foderbord.
Fördelar
  • Den breda dörren skulle bli ledig för transporter, t.ex. för att ställa in en rundpal. Har dock inte kontrollerat ifall en sådan går in genom dörröppningen.
  • Det finns tre gamla kalvkättar som man skule kunna skilja av fåren i när de lammat.
  • De kommer att vara i den bortre delen av ladugården vilket skulle vara fördelaktigt för deras rastgård på vintern.


Nackdelar
  • Det skulle bli mycket jobbigare att gödla ut permanentbädden.
  • Jag skulle vara tvungen att bygga om foderbordet helt och hållet iom att fåren skulle äta från andra sidan
  • Utrymmet för fåren blir mindre
  • Det är inte mycket fritt golvutrymme nu, utan just en gång och tre halvstora kalvkättar.
Det kanske skiner igenom att jag lutar åt alternativ 1, men det kanske finns synpunkter jag inte tänkt på?

5 kommentarer:

  1. Tänk också på reglerna kring gödsel men dom kanske du är medveten om. Man får inte ha gödsel bara på platta nu för tiden om jag är rätt informerad.

    SvaraRadera
  2. Den ladugården jag har är från 50-talet. då var kalvkätte/fårkätte det samma
    Jag antar att du skall ha djupbädd? I så fall slipper du tänka på en gödselplatta, du kör ut gödslen direkt till där du skall gödsla. Dessutom går det att backa in en vagn i den breda dörren mot kättarna?
    Gör det det så kan du lasta direkt på vagnen.
    Går det att ta bort någon sida till kalvkättarna?
    Här på gården hade farfar grovfodret i trekantiga behållare som hängdes på insidan av kätten, du kanske hittar något liknande i röran? Det är extremt viktigt att alla fåren kan äta samtidigt, det har hänt att lamm har blivit ihjältrampade vid utfodringen.
    Hur många får skall du ha?
    Själv skulle jag använt kättarna först eftersom det verkar som det är minst arbete nu i början, för att seda kunna tänka igenom i lugn och ro hur ni vill ha det där kobåsen är. Dessutom om du utökar besättningen kommer du ändå att behöva platsen där kättarna är för de som lammar.
    Hur är det med vatten i ladugården?
    Det kommer att bli väldigt tungt om du måste bära vattnet, eller om det fryser.

    /Anders Rydén

    SvaraRadera
  3. När vi skulle anpassa en gammal lagård för får så kom jag fram till att det gamla fähuset skulle bli för varmt och dåligt ventilerat. Fåren vill ha ett kallt utrymme, man får bära till dem ljummet vatten när det är minusgrader eller ha en uppvärmd vattenkopp. Så jag bröt upp väggen i den gamla logen till en lagom bred port, stängde av med grindar åt sidorna och byggde ett foderbord så att det bildades ett lagom stort fårhus. Det hände att det yrde in en del när det var snöstorm men fåren verkade inte besvärade varken av snön eller av kylan. I stallet och fähuset ordnade vi hönshus och snickarbod och under lamningstiden kunde det bli avbalkningar för ett par tackor med lamm där.

    SvaraRadera
  4. Hmm, jag får nog mäta på och räkna lite. Vi ska ha 11 tackor och en bagge till att börja med. Hur lång foderbordsplats ska man räkna med per djur?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Minimimåttet vid rak och samtidig utfodring är: 0,35 m per får eller lamm över 15 kg. Dräktig tacka och tacka med lamm 0,45 m.
      Vid fri utfodring 0,17 m
      Länk:http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/djur/farochgetter/mattistallochbyggnader.4.4b00b7db11efe58e66b8000720.html
      Ett tips googla: smålandsgrinden De har satt spjälorna på tvären vilket gör att fåren får det svårt att dra ut en massa hö på ströbädden
      / Anders Rydén

      Radera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...