Framtidens jordbruk - del 2 - Uthålliga växtföljder

Detta är en del i en serie som handlar om forskningsprojektet Ekeby forskningsgård, som syftar till att försöka komma fram till hur ett jordbruk kan bedrivas enligt IPCC:s och FAO:s scenarier för 2030 vilket ger följande kriterier:

• Endast släpper ut motsvarande 1 ton koldioxid per person och år
• Produktionen av livsmedel på gården ökat med 50 %
• Fler insektsarter med hög reproduktionsförmåga, som tidigare begränsats av vintertemperaturen, har etablerat sig.
• Ogräs som är anpassade till att växa i det begränsade ljus som råder under höst, vinter och vår har blivit ett problem i odlingarna
• Risken för frostskador har ökat
• Vi har längre torkperioder på somrarna med sänkta grundvattennivåer och bevattningsförbud ur sjöar och vattendrag som följd. Vintrarna är mildare och blötare än idag med ökad risk för läckage av näring. Vi har därför behövt utveckla metoder för att hushålla med både näring och vatten.

Jag har läst Slutrapport - Framtidens jordbruk
Alla inlägg i serien:

1. Ekeby forskningsgård - Framtidens jordbruk
2. Uthålliga växtföljder
3. Biologisk bekämpning
4. Hur ska vi bli fossilfria?

Innan projektet började så tog man prover på de åkrar som skulle var med. Bland annat antal maskar och dess storlek, kolinnehåll och näringsstatus mättes. Jag har fått uppfattning om att denna gård har drivits ekologiskt redan innan, så dessa siffror torde inte vara jämförbara med vilket konventionellt jordbruk som helst.

Åtta parceller togs upp för att kunna utvärdera varje led i växtföljden, varje år.

Samodling
Syftet med samodling är både att skapa högre skördar genom att odla foder och livsmedel samma växtsäsong, och att hindra oönskade växter att etablera sig (sk ogräs). T.ex. så visade sig en bottengröda av blodklöver (7-8 kilo utsäde per hektar) i havreåkern totalt utkonkurrera ogräset utan att påverka havren.
Om man på hösten sår senap så gror inget annat än målla på åkern våren efter. Det känns som om man kan behöva mer forskning på det här området, för det föreföll intressant men fragmentariskt, i alla fall för mig.

Nya frögrödor
Man provade olika nya frögrödor som är tänkta att klara framtidens förutsättningar bättre. Alla fungerade inte. Till exempel mognade aldrig Amaranth och Sesam. Det som kunde rekommenderas var solrosor, linser, bovete och trädgårdsmålla, de fungerade bra i Roslagen. Vissa sorter finns det efterfrågan på redan idag, men flaskhalsar i form av tröskförmåga (för solrosor) och skalning (för bovete). Gröna linser torde redan idag gå att sälja till t.ex. Saltå Kvarn. Fröet till trädgårdsmållan bör undersökas mer för att försäkra sig om att det är lämpligt som människofoder. En första undersökning visade på höga halter av önskade mineraler, högre än quinoa. Den var också bra på att själv tränga undan ogräset. Så var också bovete som visade en ogräsreduktion med 81% jämfört med en svartträdad kontrollyta.

Nya vallgrödor
Man testade två nya vallgrödor, gul lucern och getärt, som visade sig ha betydligt bättre etablering än t.ex. blå lucern när det rådde försommartorka. Dock återstår att se hur de klarar vintrarna. Jag kunde inte heller se något om näringsinnehåll och skördenivåer för dessa grödor.

Nya potatis-sorter
Man provade 15 olika potatissorter, framför allt med avseende på bladmögelresistens. Endast en sort, Kalmar röd, var helt resistent. Man tog drog upp 7 nya sorter från frukterna på Kalmar röd och fick fram ytterligare några bladmögelresistenta sorter. Dessa måste samtliga testas med avseende på t.ex. solanin.

Nya växtföljder

Åtta parceller togs upp för att kunna utvärdera varje led i växtföljden, varje år.

Efter tre års experimenterande har vi kommit fram till följande växtföljder för gårdens 11,5 ha odlingsmark:
På markerna med mager, torkkänslig jord har vi följande växtföljd:
År 1. Lucernvall, ev. med getärt
År 2. Lucernvall, ev. med getärt
År 3. Vall som ovan som skördas en gång, plöjs samt sås med höstraps
År 4. Höstraps
År 5. Ärtor och havre till mognad
År 6. Bovete
År 7. Linser med insådd och eventuellt hirs med insådd

På markerna med fuktigare, lerhaltigare jord har vi följande växtföljd:
År 1. Klövervall
År 2. Klövervall
År 3. Vall som skördas en gång, plöjs och sås med höstvete
År 4. Höstvete
År 5. Potatis och rotfrukter
År 6. Lin
År 7. Ärtor och havre till foder samt insådd

På de organiska jordarna, ”mulljordarna” tillämpar vi en valldominerad växtföljd eftersom ängsmarkerna läcker mycket växthusgaser när den bearbetas (Rydberg, 2010):
År 1. Vall
År 2. Vall
År 3. Vall som skördas en gång, plöjs och sås med midsommarråg och fodervicker som betas under hösten
År 4. Midsommarråg med insådd