Fodra med ensilage utan traktor

Vi har i dagsläget inget eget foder eller strö utan måste köpa allt från andra leverantörer. Lyckligtvis har vi åtminstone två att välja på. Den ena finns 500 meter bort i form av granngården som har köttdjur i konventionell drift, den andra är ca två mil bort och har köttdjur och får i KRAV-certifierad produktion. Vårt stora problem är att vi inte har någon traktor för att hantera rundbalarna.

Första veckorna åkte vi och hämtade upprullad ensilage löst på släpkärran från KRAV-gården, men det blev ett fasligt åkande för inte så mycket ensilage. Jag upplevde det som lite för grovt för fårens smak också. Sedan provade vi en hel rundbal från grannen, som lyxigt nog kom hem med balen och lastade av den på gårdsplanen (pga strul med vår släpkärra), jag vet ännu inte vad det äventyret kostade. Det var väldigt fin, ganska torr ensilage med lite mer blad i som vi upplevde att fåren tyckte väldigt mycket om. Det var en hel del klöver i balen också, om det är rödklöver så kan det bli minskad fruktsamhet på fåren då rödklöver innehåller något som har östrogen effekt på fåren. Just i år känns det inte som ett stort problem då allt är nytt för oss och lamningen är något jag ser fram emot med skräckblandad förtjusning.  Nackdelen med en ensilage-bal som man ska sönderdela för hand är att det är hårt jobb. Gräset sitter hårt fast i rullen. Vi hittade enstaka jordkokor i denna bal vilket fick mig att bekymra mig för listeria. Men eftersom balen luktade friskt så tog jag bara bort kokorna med den omgivande ensilaget. Återstår att se hur det gick, jag tror att inkubationstiden är ett par veckor, om det nu fanns någon betydande mängd listeriabakterier i balen. Vädret var ganska kallt under perioden denna bal var öppen. Efter två veckor luktade den fortfarande bra och hade inga tecken på vare sig mögel eller varmgång, men vi lade in det sista i en del av fårens fålla i ladugården som fått lite mindre med halm. Jag tänker att det de inte äter gör väl nytta som strö i stället.

Nuvarande bal hämtades från KRAV-gården och rullades av släpkärran in i fårens rasthage. Den landade mycket lyckligt på en rejäl lastpall men är alltså stående som ett hjul på denna.

Det var något nytt läskigt i hagen som
mottogs med misstänksamhet första gången.

Numera går fåren ut och in som de vill och tanken är att de ska fodra sig själva. Nu är det de som ska ha det hårda jobbet att få loss maten från balen. Jag skar upp plasten och tog bort nätet på kanterna och lät det sitta kvar som ett band som bildade tak, botten och sidor på den. Fåren äter i hålen på sidorna som jag tog upp på balen och jag hoppas att de får loss så mycket som de vill. Jag upplever dem inte som hungriga så jag antar att de gör det. De har ju nu fri tillgång till balen så de kan äta när de vill. Denna bal var betydligt blötare och luktar mycket mer syrligt än den förra. Vädret har slagit om och är nu mellan noll och 10 grader varmt. Frågan är hur det blir med hållbarheten på denna bal. Fördelen med att den är blöt är att den ligger stadigt, men jag känner på den varje dag så att inte ska riskera att välta på fåren när de har ätit ur tillräckligt på mitten. Snart är det väl ändå dags att ta bort resten av plasten och då måste den väl skyddas på något sätt för regn.

Andra tips på hantering av ensilag-balar när man inte har traktor mottages gärna!