fredag 1 juli 2011

Demokratins problem

Demokratins kärntanke är alltigenom sympatisk, att beslut som fattas inte ska gå emot vad flertalet vill. Men fullt så  enkelt är det ju inte, särskilt inte när de politiska besluten fattas längre och längre från dem det berör. På kommunal nivå är det ju ofta gripbara frågor och politiker vars ansikte man åtminstone kan känna igen i den lokala mataffären. Men redan på landstingsnivå blir det mer av det ansiktslösa styrandet, för att inte tala om riks- och EU-nivå. Man blir ju också som röstande mindre och mindre värd ju fler det är som är röstberättigade på den nivån.

På Wikipedia hittar vi idag följande definition av demokrati:
Demokrati är ett statsvetenskapligt begrepp som syftar på några besläktade former av styrelseskick där makten i (oftast) en stat utgår från dess medborgare via allmänna och fria val, oftast av förtroendevalda representanter till dess parlament.
och lite längre ner:
Som politisk filosofi bygger demokrati på att alla medborgare har en serie fri- och rättigheter, de demokratiska fri- och rättigheterna. Det finns flera varianter av demokrati, med olika nivå på representativitet och frihet för medborgarna, till exempel direktdemokrati och representativ demokrati.
 Att det finns problem med demokratin är också väl känt, återigen enligt Wikipedia:
Återkommande kritiska poänger är majoritetsförtryck, att medborgarna inte har tid att sätta sig in i alla frågor, och att de politiska partierna ägnar mer tid åt röstfiske än åt att styra. Intressekonfliktsfrågan är också vanlig.
Exempel på majoritetsförtryck skulle kunna vara när 52,3 procent av de röstande i folkomröstningen 1994 valde att säga ja till den politiska maktens förslag att låta Sverige bli medlem i EU. Så här stod det på röstsedlarna:
Riksdagen har beslutat att det ska hållas en folkomröstning om svenskt medlemskap i Europeiska unionen (EU). Omröstningen gäller om Sverige skall bli medlem i EU enligt det avtal som förhandlats fram mellan Sverige och EU:s medlemsstater.

Anser du att Sverige bör bli medlem i EU i enlighet med avtalet mellan Sverige och EU:s medlemsstater?
Det illustrerar ju i och för sig ett av de andra kärnproblemen med demokrati, nämligen att man som röstande bör veta vad man röstar om, vad det innebär och får för konsekvenser. Vem kan egentligen säga att man vet det om en dylik fråga?

Det finns ännu ett problem med demokrati, som hänger ihop med problemet med röstfiske, eller dess omvända problem, att det är nära på omöjligt att få gehör för en impopulär men nödvändig åtgärd. Det är att avstå fördelar idag för att kunna bygga ett bättre samhälle i morgon. Demokrati som politiskt styrelseskick är sällan proaktivt, nästan alltid reaktivt.
I den tappning av demokrati som vi lever under i större delen av västvärlden så upplever man också att den politiska klassen har andra intressen än dem som har valt dem. För att övertyga väljarna om det nödvändiga i den egna politiken används hela maktens informationsmöjlighet i en kommunikation som blir tämligen enkelriktad och förenklad, vilket återigen illustrerar problemet med den informerade väljaren.

Ett exempel på hur fel det kan bli med den representativa demokratin kan  man nu skåda i demokratins hemland Grekland. Maktens män propagerade för att det var bra för Grekland att gå med i EMU. Varför har vi ingen aning om. Men svaret har vi. Folket blev helt enkelt felinformerade, förda bakom ljuset, helt enkelt lurade. Precis som resten av EMU-länderna blev av samma herrar, dock med en annan avsikt. Resultatet blir nu att folkets tillgångar i form av infrastruktur kommer att säljas till högstbjudande för att bankernas skulder ska kunna betalas, eller åtminstone räntorna på dem.
Ändå är det vanliga greker som får bära konsekvenserna av att deras folkvalda politiker nu kapitulerar under EU:s fullständigt kompromisslösa vapenskrammel. Bankerna viker inte en tum från sina krav, samtidigt som landet under kniven tvingas arrangera århundradets största loppis. Vägar, flygplatser, järnvägar, gas, el och vatten – kärnan i Grekisk infrastruktur – ska tvångsförsäljas. Priserna kommer självklart att bli allt annat än förmånliga för ägarna, det grekiska folket.
Det känns som helt orimliga krav för det grekiska folket. Man undrar vad etablissemanget som lurade både dem och de andra EMU-länderna får ta för personliga konsekvenser för sina gärningar? Förmodligen kommer det inte att kännas lika mycket som för den vanlige greken.

För att demokrati ska kunna fungera riktigt bra bör besluten inte fattas längre från medborgarna än att man som röstande kan få en reell påverkan på beslutet. Man har också som röstande en skyldighet att informera sig om det som ska beslutas.

Samtidigt är det vissa frågor som bäst löses på högre nivå, till exempel om miljöskydd. Dock har det ju visat sig att makten korrumperar, man vill bestämma om allt mer och man gärna vill lägga sig i på för låg nivå, dvs sådant som bäst löses lokalt.

Detta är demokratins problem, men hur löser man det?

7 kommentarer:

  1. Den första förutsättningen för att en demokrati ska fungera är att det finns ett socialt kontrakt mellan staten/makthavarna och folket.

    Den stora nackdelen med demokratier är att de är inte bättre än 50,1% av valmanskåren som går och röstar på valdagen. Här har dock staten/samhället en plikt att utbilda väljarkåren. Bra exempel på detta är arbetarrörelsen, nykterhetsrörelsen och frikyrkorörelsen som bedrev ett visserligen färgat folkbildningsarbete som gav positiva resultat för Sverige som helhet. Detta medförde att det sociala kontraktet blev starkt och att valmanskåren hade förståelse för samhällets/kollektivets bästa.

    En annan effekt är att man har kunnat höja skatter, eftersom det har setts som en solidarisk handling där man under sin del av det aktiva yrkeslivet betalar för barn och gamla. Även idag vill jag påstå att skattemoralen är relativt hög i Sverige.

    Problemet med Grekland (och Italien) är att där är skattemoralen obefintlig, dvs. man utnyttjar gärna samhällets tjänster, men avstår att betala för dem. Och då kommer problemen som på beställning.

    Nä, demokrati är bra. Dock förutsätter det en ansvarsfull valmanskår för att fungera bra. När valmanskåren lämnar sitt ansvar och blir kravmaskiner för egna särintressen, då brakar demokratin ihop förr eller senare.

    Det är endast med klokskap och måtta som vi kan komma framåt för en långsiktigt hållbar livsstil.

    Bara lite reflektioner.....
    Statsmannen

    SvaraRadera
  2. Finns olika sätt att putsa på demokratin.
    En människa = en röst bör ifrågasättas.
    Ålder borde väga tyngre, kanske även kön.
    Betald skatt borde också påverka.
    Det viktiga är att man har rätt att lämna landet
    om man inte gillar systemet.
    Singapore är en väl fungerande diktatur, som
    man kan lämna. Vi måste hindra att demokrati leder till socialism.

    SvaraRadera
  3. Viktig frågeställning som jag också funderat en del på.
    Direktdemokrati kan manipuleras mha övertag i media och representativ demokrati manipuleras dagligen genom mutor och lite mer subtila favörer. Någon som inte tror att Borg och Reinfeldt kommer att få välbetalda styrelse uppdrag när de pensionerar sig som tack för att de kommer ge skattemiljarder till bankerna när de går omkull pga av deras girighet?.

    När de skrev USA's konstitution så var de mycket tydliga med att de var inte en demokrati, det hade de sett hur illa det fungerade i europa, utan en konstitutionell republik.
    http://en.wikipedia.org/wiki/Constitutional_republic
    Tyvärr har konstitutionen urvattnats eftersom och styrelseskicket i USA kan väl kallas perverterat där bankerna styr över politikerna som styr över folket.
    En bra grundlag, starkt grundlagsskydd med en stark grundlagsdomstol som begränsar politikerna och en tydlighet i att beslut skall fattas så långt ned i strukturen som möjligt är det bästa jag hört.
    Problemet med mer personligt ansvar är då att det kan göra ont att välja fel, men även att födas av fel föräldrar, så hur man än vrider på det blir det en balansgång.
    Island är det bästa exemplet jag vet på statsskick, eller om det är storleken som gör att det fungerar? Begränsa nationalstatens storlek och förbud mot att avsäga sig delar av sin suveränitet till unioner eller större nationsbyggen?

    SvaraRadera
  4. Undvik Moral hazard situationer. Låna minimalt. Tala tydligt om när den förda politiken kommer att dra landet i krig. En del (inte alla) kommer att avstå från utsvävningar om alternativet är att sända egna barn i döden.

    SvaraRadera
  5. Det största problemet med demokrati som jag ser det är att man har allmän rösträtt. Många människor förstår inte vad de röstar på och vad deras val får för konsekvenser. Därför kan politiker som tex Obama lova allt möjligt, men egentligen kan de inte ens genomföra hälften av löftena.

    Själv tycker jag att alla som vill ha rätt att rösta ska först klara ett test, så att endast de som är pålästa får rösta. Rätten att rösta borde vara nåt man ska kämpa för, inte något man bara får.

    /Stefan

    SvaraRadera
  6. Kul fråga. Och troligen evig.
    Alla system kan tydligen missbrukas och manipuleras. I alla fall över tid. Oavsett hur goda intentioner så korrumperar makten. Finns väl inga historiska exempel på motsatsen. För en tid kan det vara bra men sedan har egenintressena tagit över.

    Jag fritidsjobbade politiskt i närmare 10 år och upptäckte att det inte var partibeteckningarna som var det viktiga utan människorna. Det fanns bra och dåliga i alla partier och det var de starkaste karriäristerna som styrde i sak. Därför tror jag inte längre på partierna. Vill se enbart personval, sexåriga mandatperioder, beslutande folkomröstningar i många frågor och en bättre revision för uppföljning.
    /Grönvita

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...