Gult!

Gult måste vara septembers färg, gult som mina squash!

Närmast kameran i bild syns tre stycken Yellow Straightneck, som har varit sommarfrukten i landet. Den stora till höger ska vara en Blue Hubbard, men jag tillåter mig att tvivla på det där "Blue", möjligen har jag plockat den för tidigt för att den skulle få den rätta skörden. Den lilla uppe till vänster är någon sorts prydnadspumpa som jag fick med på köpet när jag fick kompost av en kompis. Som frö i komposten alltså. En sådan livskraft vill jag inte förgöra, så den fick vara kvar. Dock inser jag nu att den därmed troligen har förorenat mina fröer, om det är en Pepo eller Maxima vet jag inte, så jag vet inte om mina Hubbard eller Y.S. är sortrena längre.

Gult är också färgen på den underbara syn som möter mig utanför sovrumsfönstret, gult från jordärtskockorna! Jag älskar dem! Skörden i år lär räknas i hundratals kilo!

Den stora tröttheten

Den stora bloggtröttheten har slagit mig i huvudet. Inget jag gör eller tänker nu för tiden känns intressant nog att skriva om, eller snarare tillräckligt intressant att skriva om för att jag ska göra mig omaket att offra en timmes nattsömn.

Kort uppdatering dock:

Sitter här med uppfixat knä, ena menisken hade ju fått en skada. Operationen gick bra men det kommer att ta åtminstone några veckor innan jag kan ägna mig åt mitt trädgårdsland eller plocka lingon och svamp.

Förberedelser för husförsäljning pågår för fullt, huset är tömt på hälften av sina inventarier, merparten av alla oavslutade projekt har blivit avslutade, det har putsats och fejats och tvättats till den milda grad... Visning nästa helg, sedan får vi se om det är osäljbart eller inte. Det grämer mig att det har tagit oss så lång tid att komma hit.

Over and out!

Om man vill rösta på mig

Om man vill rösta på mig så måste man bo i Östergötland, gärna i västra delen av landskapet. Där finns jag med på landstingslistorna, låt vara en bit ner. Och vad är det för person ni ska kryssa för? Jag heter Ylva Engström. Mina hjärtefrågor vad det gäller vården är att vi inte får tappa bassjukvården för att det läggs pengar på den högspecialicerade vården, nya oerhört dyra mediciner och dyra apparater som ger "lite pang för pengarna". Ett annat sätt att se det är att jag vill göra vården mindre komplex och därmed mer störningskänslig inför kommande energibrist. 

Det kan också passa här att redovisa att jag har en privat sjukvårdsförsäkring via min arbetsgivare. Nu i samband med mitt kassa knä utnyttjar jag denna. Jag har inte gjort någon jämförande studie, men jag fick träffa specialist efter en dag och kommer att opereras nästa vecka. Som kuriosa så frågade jag vad dylik operation kostade och blev förvånad att det var så lite som 15 000 kr. Jag behöver inte ha varit sjukskriven länge förrän det här är en vinst för alla utom försäkringsbolaget. Nu släpar jag mig dock till jobbet i alla fall, det känns konstigt att vara sjukskriven när huvudet och händerna som är det jag använder mest fungerar utan problem. Det är bara lite jobbigt att ta sig dit och hem...

Kalkylen räknar inte med krämpor

En och annan som brukar läsa den här bloggen har kanske noterat att aktiviteten avtagit betydligt. Jag kan inte neka till detta. Senaste halvåret har tid varit en större bristvara än på länge. Nytt jobb, stort trädgårdsland och planerad försäljning av huset har tagit var sin bit. I helgen var det meningen att städandet skulle gått in i slutspelsfasen inför en planerad fotografering idag. Detta får nu skjutas på framtiden då både sambon och jag har drabbats av krämpor, han av en ögonåkomma och jag av ett trasigt knä. Det är inte lätt att få någon städning eller röjning gjord om man inte kan ha ögonen öppna eller inte kan gå.

Våra nya krämpor får mig att reflektera över hur lite vi räknar med att bli sjuka. Troligen är sambons åkomma av övergående natur även om den var dåligt tajmad, mitt knä däremot kan det vara värre med. Livet blev med ens mycket besvärligare. Turligt nog har vi ju kommit ganska långt med husförsäljningsprojektet (jisses vad mycket två "samlare" hinner skaffa på sig på fem år!), men tänk om det inte hade varit så? Jag föreställer mig att ett par med en mer ansträngd ekonomi med t.ex. en egen företagare och en huvudförsörjare skulle kunna få tvingande ekonomiska problem efter bara ett par veckors sjukskrivning! En egen företagare med 30 dagars karens och en huvudförsörjare som bara får ut en bråkdel av lönen i sjuklön är inte mycket att hänga i granen när det gäller att hålla banken stången om man inte har några ekonomiska buffertar.  Efter ytterligare en tids sjukdom kan de vara tvingade att sälja huset, så fort som möjligt. Och vem ska då göra jobbet?

Nästa fråga, hur man ska ta hand om odlingar och ev framtida djur törs jag inte tänka på... Man räknar verkligen inte med att bli sjuk eller få krämpor. Och inte förstår man vad andra säger förrän man varit i situationen själv heller. Så mycket för inlevelseförmåga!

Valretorikens sövande meningslöshet

Valet närmar sig med stormsteg och partierna fläskar på så mycket de kan för att övertrumfa varandra i valfläskutdelning. Inte många vill prata om obekväma förändringar och ingen vill prata om nödvändiga paradigmskiften. Det vore dödsstöten för en politiker att säga sanningen när ingen annan pratar om den, att säga att vi måste minska vår energiförbrukning och påverkan på alla ekosystem omkring oss för att vi ska kunna fortleva på denna planet. Cornucopia skrev ett inlägg för ett tag sedan som jag tyckte var mitt i prick, Otack är den proaktives lön. Om man varnar för en kommande fara, så vill inte folk gärna tro att det kan vara så illa som man beskriver, och om man mot all förmodan får med sig folk på att förbereda sig inför faran så kommer folk i efterskott att säga att "Det var ju ingen fara, det gick ju bra!". Inlägget handlar om vaccineringen inför svininfluensan, men det går lika bra att applicera på ozon-lagret, milleniumbuggen eller varför inte en klimatproblematiken.


Nu i detta valslutspel fokuserar media på hur mycket pengar olika grupper i samhället utlovas att få efter valet, hur mycket det kommer att kosta att driva bilen osv, men ingen funderar över hållbarheten i de vallöften som avges. Det får politikerna fixa till i efterskott, om de förmår. Ingen vill vara den som blir ihågkommen för försämringar. Det är framför allt en bedövande tystnad från alla läger om vad för sorts samhälle man utlovar om energin blir märkbart dyrare. Eller blir brist på. Hur kommer det att påverka ekonomin när redan dagens oljepriser anses sänka konjunkturen?

Sanningen är att det står en elefant mitt i de fina salongerna, festen pågår runt omkring och alla låtsas att elefanten inte är där. Elefanten är att tillväxten inte kan fortsätta när energitillgången sjunker, när den tillgängliga oljan på världsmarknaden sjunker. Och när tillväxten försvinner så rycks fundamentet för vårt ekonomiska system baserat på tillväxt undan. Penningsystemet med fiat-valutor och fractional reserve banking inte minst. Hur ska det då gå med partiernas vallöften? Hur ska det då gå med vårt samhälle? Det är det inga partiföreträdare som talar om i valrörelsen.

Nu är tärningen kastad

Nu är vi äntligen på gång, i går kväll skrev vi på med en mäklare som ska sälja vårt hus. Jag hoppas innerligt att hans uppfattning om priset slår in! Jag har länge velat sälja, men det är mycket som ska göras först och det är mycket som ska hinnas med. Jag hoppas att vi inte har dröjt för länge med det hela, och får se priserna dala på husen.

Vart vi ska flytta sedan? Ja, säg det. Försäljningen är ju inte genomförd ännu, det är många steg innan dess. I värsta fall finns det alltid lediga lägenheter i kommunens huvudort, den gamla bruksorten Åtvidaberg.

Fuktigt i trädgårdslandet

Här är det fuktigt om dagarna med hög luftfuktighet, och ännu högre luftfuktighet om nätterna då det passerar 100% och daggen faller. Många dagar regnar det också. Eftersom jag bara är hos mitt trädgårdsland om helgerna så kan det bli svårt att med vad som ska göras, både med trädgårdslandet och huset i övrigt. Fönsterrenoveringen har gått i stå efter två fönster.

I trädgårdslandet frodas potatisbladmöglet och ogräset. Och squashen då förstås. Blue Hubbard-squasharna har vuxit till stora storlekar, de största är som en handboll ungefär. Jag har räknat till minst 10 frukter på den enda plantan. Jag får väl konstatera att den fick ideala växtbetingelser. Fruktsättningen på Yellow Straightneck verkar ha avtagit, ska dock följa Flutes förslag (i kommentarerna på förra inlägget) att lämna frukter och låta dem mogna fullt ut. Jag vill ju gärna vara självförsörjande på frö så det verkar som en god idé. Mina skördade frukter ligger just nu i skafferiet, vet inte hur länge de håller sig där, men eftersom de har tjockare skal än vanlig grön squash som man köper i affären så kanske det går bra, det är ju inte särskilt  kallt där så här års...

Potatisplantorna har vissnat betänkligt sedan förra helgen, från att ha börjat i Minerva-raderna (är det en potatissort eller har jag blandat ihop det med något på jobbet?) har det nu spridit sig till hela landet utom den Early Puritan som växer längst bort. Eftersom jag inte har så goda lagringsmöjligheter, jordkällaren är inte renoverad ännu och kylen är full, så kapar jag blasten och låter potatisen ligga i jorden. Om vi får hungersnöd i vinter får tiden utvisa. Det är det som kallas läropengar.

Läropengar är det också att odla kål, i alla fall om man inte har det under nät. Nästa år SKA jag ha väv över kål-odlingen hela sommaren, jag lovar! Som det nu är gör jag mitt för att bevara den biologiska mångfalden och föder upp diverse fjärilslarver på den. De hänger i klasar och skeletten på bladen står kala kvar. Den enda kål som kommer att bli något ätbart av är kålroten, såvida det inte väntar andra överraskningar under jorden.

Skärbönorna är min tröst, ger skörd vecka efter vecka utan att verka angripas av annat än lite snigelgnag på enstaka blad. Skärbönor är gott!

Squash!

I år är första gången jag provar att odla squash. Jag beställde tre olika sorter från Runåbergs Fröer, två sorter vintersquash, Blue Hubbard och Kroshka och en sommarsquash Golden Straightneck. Mina namnlappar på förodlingskrukorna försvann dessvärre i ett tidigt skede så jag har inte kunnat säga vilken som var vilken förrän de nu började bära frukt, då de har så olika frukter att man kunde se skillnaden. Av tre välväxande plantor visade det sig då att det var en vintersquash, Blue Hubbard men två plantor av sommarsquashen! Kroshka-plantan klarade inte av omplanteringen ut i landet. Nästa år blir det krukor gjorda av tidningspapper så att man inte rör om i rötterna så mycket, har läst att squash inte gillar att få rötterna störda.

Våran Blue Hubbard skjuter iväg rankor med en hastighet som fått en granne att döpa den till "Triffiden". Det finns också gott om växande frukter på rankorna, även om de inte är särskilt blåa ännu.

En av Triffidens rankor med frukt på.

Jag hade avsett att det skulle vara dubbelt så mycket vintersquash som sommardito men nu blev det tvärt om. Undrar hur jag ska kunna göra åt alla dessa frukter. Efter skörden av de första två och efterföljande tillagning så har jag också lärt mig att man inte ska låta dem bli för stora för då är de bara fulla med frön.

Yellow Straightneck sätter många frukter

En piss i Mississippi

Återigen står det att läsa om oljefynd i media. Den här gången gäller det ett fynd gjort i Afganistan på ca 1,8 miljarder fat. Ingen stans i artikeln står det om det är ett stort eller litet fynd, men man får ändå uppfattningen att det är stort eftersom det ändå omnämns i svenska media. I själva verket är det en fjärt i rymden, eller en piss i Mississippi. Världen förbrukar ungefär 30 miljarder fat per år. Det betyder att om man kunde teoretiskt utvinna 100 % av oljan, och det oändligt fort, så skulle det räcka i 21,9 dagar!

Så som jag tidigare skrivit om i samband med att fyndet av Susangerd-fältet rapporterades så får man ofta det felaktiga intrycket av medias skriverier att det görs betydande fynd och att det därmed inte skulle vara någon fara på taket för oljebrist. Så är dock inte fallet. Under senare år görs betydligt mindre fynd än vad som förbrukas. Det begriper var och en att det är ohållbart. Risken att vi kommer att påverkas påtagligt av minskande oljeproduktion inom de närmaste åren är påtaglig, både i form av dyr energi, sämre världskonjunktur och till och med regelrätt brist är påtaglig!

Man kan ju för övrigt konstatera att det är tre i stort sett identiska notiser i tre fristående nyhetsmedia, alla utan vidare egna undersökningar. Är det nyhetstorka månne?

SvD: Oljefält upptäckt i Afganistan
DN: Oljefält upptäckt i Afganistan
Svt: Oljefält upptäckt i Afganistan

Bondbönor drabbade av - vaddå?

Jag har i år satt bondbönor i två land, två olika sorter. Det ena var av samma sort som jag satte förra året, Imperial Green Longpod, från eget utsäde. I det andra landet, det största satte jag en för mig ny sort som heter Super Aquadulce. Tidigt på säsongen artade de sig bra och grodde till över 90 %. Men nu verkar de inte vilja vara med längre. Är det någon som kan säga mig vad det är som har gått fel?

Bladen blir bruna och ramlar av, med början från toppen på plantan. Jag har inte kunnat observera några större ansamlingar med insekter.

Det börjar med bruna fläckar, prickar och kanter, för att sedan sprida sig.

För att till sist drabba även bönorna som öppnar sig och ser så här tråkiga ut!

I det andra landet med Imperial Green Longpod ser man inga sådana här skador. Jorden är likartad och mängden fukt lika så.

Någon som har några tips?