Jordärtskockorna lyfter jorden!

Idag tänkte jag att jag skulle klippa ner jordärtskockorna inför vintern. Jag hade inte tänkt att skörda något iom att jag tänker utvidga odlingen till nästa år och jag inte har någon bättre förvaringsplats för utsädet än i jorden. Men när jag kom nära så såg jag att skockorna hade vuxit till så pass att de bokstavligen hade lyft jorden!
Jag klippte ner stjälkarna och bestämde mig för att skörda en planta. Det var ju roligare än att skörda potatis! Vilka mängder och vilka former! På mitt trappsteg ligger sedan hela skörden från en enda planta som dessutom blommade så vackert i höstas
Nu gäller det bara att göra något gott av dessa sköna knölar. Jag har aldrig tillagat dem förut, så det ska bli spännande!

Boktipset – trädgårdsböcker

Jag tänkte att jag skulle dela med mig lite boktips på bra böcker som syftar till självhushållning. I detta första inlägg koncentrera mig på mina favoritböcker som behandlar odling och till viss del djurhållning. Håll till godo.

Lena Israelsson
Handbok för köksträdgården – Odla grönsaker, kryddor och bär.

Detta var min första bok som var inriktad på odling i trädgården, snarare är blommor, gräs och annat. Boken består av följande fem delar:
Komponera en köksträdgård
Odlingsmetoder
Grönsaker
Kryddor
Bär

Detta är en alltäckande nybörjarbok fylld med vackra bilder och kunskap som man behöver. Här står det t.ex. om komposter, gröngödsling, skadedjur, olik grönsaker, förvaring mm. En bra bok fylld med inspiration som man gärna bläddrar fram och tillbaka i under vinterns mörka kvällar och drömmer om ljusare årstider. Brukar ofta återfinnas på bokrean. Mitt eget exemplar är nog från en dylikt tillfälle, kostade 149 kronor.

Som komplement till denna bok, har jag en betydligt tunnare som är mer av uppslagskaraktär. För att fylla det hålet passar denna perfekt.

Åke Truedsson
Grönsakslandet

Den innehåller ett litet avsnitt i början om lyckan att äga ett grönsaksland, hälsolära för ett friskare liv och ett lite längre avsnitt om jord och odlingsteknik. På slut några sidor om att ta hand om skörden. Resten av boken är en genomgång av olika grödor, varje gröda med följande avsnitt:
Först lite allmänt och historia
Anatomi
Nyttighet
Odling
Sorter
Skörd
Problem
Odla eget frö

Detta är en mycket bra bok om just odlingen. Israelssons tjocka bok kan kännas lite ohanterlig om man letar efter något speciellt, men den här boken innehåller allt man behöver veta och en hel del till, utan att det känns för mycket. Rekommenderas varmt.

Har man sedan siktet lite högre ställt och vill räkna i hektar i stället för kvadratmeter så rekommenderar jag följande två böcker:

Lennart Gröné
Trädgårdodlingens maskiner, redskap och teknik

Det exemplar som jag har av denna bok är en makulerad skolbok från lantbruksgymnasiet i Gamleby. De har säkert använts lite runt om i landet. Det är inriktat mot gymnasieskolan, men kan ju även passa en nybörjare som t.ex. jag. Den är skriven 1972 så de nyare redskapen finns ju naturligtvis inte med, men dem har jag inte råd att köpa heller så det går på ett ut. Boken består av följande avsnitt:
Materialhantering och transporter
Jordbearbetning
Maskiner för jordens bearbetning
Maskiner och redskap för sådd och plantering
Traktorhackor
Maskiner för skörd av köksväxter
Maskiner och redskap för frukt- och bärodling
Maskiner och redskap för plantskoleskötsel
Maskiner och teknisk utrustning för odling under glas
Pumpar och vattenledningar
Sprutor
Bevattningsanläggningar

Jag räknar med att den här och nästa bok kommer att bli mina biblar när vi går över på åkrar istället för trädgårdsland.

Till sist i denna bokrekommendation kommer en riktig expert-bok, tyvärr över mitt huvud till största delen, men jag räknar med att det finns ovärderlig kunskap däri.

Inger Källander
Ekologiskt lantbruk odling och djurhållning

Skulle väl tro att boken innehåller det mesta som en ekologisk lantbrukare behöver veta om bl.a.:
Växtföljd
Levande jord
Växtnäring
Ogräs
Växtskydd
Vall och gröngödsling
Olika slags grödor, spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och sockerbetor
Djurhållning
Mjölkproduktion
Nötkött
Lamm
Grisar
Äggproduktion

Som kuriosa kan jag berätta att jag var klasskompis med författarens son när jag läste på universitetet.

Idéer om en gård

Ännu har jag ingen gård att pröva mina idéer på, men just idéer har jag många. Därför tänkte jag här sätta några av dem på pränt för att kanske få lite respons på hur realistiska de kan vara, eller tips på hur man kan lösa vissa problem.

Syftet med att köpa en gård är att kunna bli något så när självförsörjande, särskilt då med tanke på framtida samhällsproblem pga stapplande ekonomi vilket jag tror kommer att bli ett av resultaten av Peak Oil. Det är också tänkt att gården ska vara en framtida försäkring för våra två barn då jag befarar att vi är på väg tillbaka mot ett hårdare klassamhälle där den som inte har något är fri att utnyttjas. Så som markägare kommer de då att ha rätt goda förutsättningar, de bästa som jag kan ge dem.

I närtid (efter att en gård har köpts) är det främst två uppgifter som jag ska åstadkomma med gården:

Göra den självförsörjande med avseende på energi och mat. Delas upp i följande:

• el
• värme
• utsäde
• gödning
• installera LED belysning för att minska förbrukningen
  

Generera inkomster så att vi har möjlighet att betala av den

• Biodling i större skala
• Odla grönsaker för direktförsäljning till restauranger och konsumenter (via torg eller beställning)
• Försäljning av gärdesgårdsvirke
• Kaniner?
• Höns?
• Får?

Tekniska projekt:

• Ett större växthus, kanske 60 kvm. Odla färskpotatis, tomater mm
• Avlopp som gör det möjligt att ta tillvara näringsämnena, t.ex. urinseparering, lokal biogasanläggning som genererar gas till matlagning och ev elgenerering.
• Solpaneler, vindkraft för elgenerering
• Välisolerat hus
• Tunga eldstäder

Som synes är inkomssidan synnerligen begränsad, jag tar med glädje emot förslag på den punkten!

100 suvivalister!

Titta! 100 survivalister!

Eller kanske inte riktigt. Det är medlemmar i FAK och Bilkåren på konferens i Södertälje om elsäkerhet i händelse av större störning. Det du ser är bandvagnsförare, terrängbilsförare och sådana som ska kunna ställa ut reservkraftaggregat om det t.ex. blir en ny Gudrun eller någon annan störning av elsystemet. Även om fokus här låg på mer organisatorisk nivå så är det ändå en samling människor som har mer reserver och är mer redo än någon scout skulle jag tro, för att inte tala om vanligt folk. Som gästföreläsare var Anders Nylund, meteorologen i TV4 som brukar kasta med fjärrkontrollen. Han pratade naturligtvis om klimatförändringarna och vad det möjligen kunde få för konsekvenser. Han lyckades till och med på slutet nämna IEA's rapport WEO och att Kjell Aleklett hade invändningar.

Om nu någon skulle bli sugen på att gå med så kan jag berätta att skillnaden mellan de två organisationerna ovan i stort sett består i att Bilkåren förutom civila uppdrag även rekryterar till militära positioner, främst inom Hemvärnet. Tidigare var ju Bilkåren en kvinnlig organisation medan FAK var en för män, och de kunde ju gå in i det militära i alla fall...

Kurserna är roliga, träffa roligt folk och ut och leka i skogen med roliga fordon. Konferenserna är också roliga, men då av mer sociala orsaker ;-)

Potatisodling för den late

Jag har ju under denna odlingssäsong odlat potatis under halmtäcke, beskrivet här,häroch här. I år satte jag både tidig och sen potatis. Den tidiga är sedan länge upptagen, och jag tog för givet att den sena var förlorad till bladmögel och brunröta, men i helgen som gick var jag nere och lyfte på halmen för ogräsrensning och hittade fullt med potatis. Det var värre med sorkbetten och till viss del mask- och snigelgnag, men jag bedömmer ändå att det gav 4 gånger utsädet. Och det utan att göra annat än att fylla på med lite mer halm vid något tillfälle. Detta är sannerligen en metod för den late! Ogräsrötterna var för övrigt ändå ganska få och grunda och gick hyggligt lätt att dra bort medans man plockade potatisen. Efter förrättat värv lade jag på halmen igen tillsammans med lite mer löv som fanns att tillgå, allt för att förbättra mullhalten och försaka ogräset från ljus.

Inte lätt att ens se halmen för all kvickrot som tog sig igenom!

Här är årets lärdomar:
Vi började med att plöja marken, mest för att inte ha så mycket grönska som gjorde det svårt för halmtäcket att sluta tätt. Plöja var nog bra, men vi borde ha harvat också, eller slätat till på något annat sätt. Som det nu var så blev det för höga nivåskillnader mellan åsar och fåror vilket med tyngdlagens hjälp fick halmen att glida ner i fårorna. Detta i sin tur gjorde att ogräset (framför allt kvickrot och tistel) nådde upp till dagsljuet och växte ganska friskt här och där. Dessutom bör man nog lägga på ännu tjockare halmlager än jag gjorde. Det finns de som lägger på halm i småbal och ändå får potatisen att växa igenom. Nu har jag inte tillgång till annat än rundbal, så det får bli det jag har. Jag rullade ut rundbalen över landet och fyllde upp med löst där det blev glipor.

Åtgärder inför Peak Oil

Jag hade ett tidigare inlägg om vad samhället borde göra för att möta Peak Oil som skapade en del diskussion. Jag lovade att komma tillbaka med ett mer utmejslat förslag vilket alltså kommer här.

Via den diskussion som följde, både här i kommentarerna och på OljeSnack så förstod jag att jag måste argumentera vilka problem jag tror kommer att uppkomma när Peak Oil ger sig till känna. För det är ju dessa problem som politiker och samhället ska möta med åtgärder.

Alltså, såhär tror jag:
När oljeflödet börjar att minska så kommer den första synliga effekten att bli framför allt att oljan blir dyr, mycket dyr. Detta kommer i sin tur att påverka priset på mat och övrig energi som då blir dyr. Detta beroende på att maten har ett stort inslag av fossila råvaror, framför allt i kvävegödslet som görs av fossilgas och kväve som tas från luften, bekämpningsmedel och drivmedel.
Annan energi kommer att bli dyr för att den i sin tur kommer att bli en bristvara då fler försöker klara sig med annat än olja.

När flödet på olja minskar ytterligare så kommer även matproduktionen att minska för att lantbrukarna helt enkelt inte får tag i tillräckligt med bränsle, konstgödning och bekämpningsmedel.

Industrier i sin tur kommer att drabbas dubbelt när konjunkturen blir dålig och energin dyrare. De som har jobb kommer att få det svårare att ta sig till dem när de inte längre har råd att använda bilen som tidigare.

Som läget är idag pågår fortfarande storskaliga felinvesteringar i samhället. I Ljungbergs blogg återges skrämmande siffror:

Satt i möte idag med Lars Nilsson, prof i miljö och energisystem. Efter mycket diskussioner om peak oil, klimat osv gjorde Lars en betraktelse över vad som satsas på olika saker:
1 miljard $ om året satsas på forskning om förnyelsebara energisystem
10 miljarder $ om året i subventioner till förnyelsebara bränslen
100-tals miljarder $ om året satsas på subventioner till fossila bränslen
1000 miljarder $ satsas på att rädda banker etc i finanskrisen.

Jag tror inte att vårt ekonomiska system kommer att klara sig, det kommer att krascha på ett eller annat sätt när tillväxten uteblir under tillräckligt många år i stora delar av världen. För att undvika de värsta effekterna med svält mm så bör man förbereda sig i tid så gott man kan. Det inbegriper att:

• Sluta uppmuntra individuella felinvesteringar som boende långt från arbetsplatsen och dyra bilköp och energislösande lyx
  
• Sluta bygga infrastruktur som inte är framtidssäker
• Börja med energibesparande åtgärder redan innan energibristen är ett faktum
• Omskola människor i sådant som kommer att bli nödvändigt att kunna när vår tillgängliga energi minskar

Det är dessa tankar som står bakom mina förslag som jag diskuterade i det tidigare inlägget:

• Minska radikalt (kanske helt ta bort) skatter och avgifter på arbete. Det är inte rationellt att investera i personalbesparande men energislösande lösningar för att arbetskraften är för dyr.
• Höj skatterna lika radikalt på allt typ av energi. Vi behöver minska vår energiförbrukning för att inte stå med rumpan bar när energikranarna börjar dras åt.
• Satsa stort på kollektivtrafiken. Med en bra och inte alltför dyr kollektivtrafik har många möjlighet att åka kollektivt.
  
• Minska möjligheten att göra avdrag för resor med egen bil till jobbet. Gör det samtidigt riktigt fördelaktigt att samåka.
• Gynna cykling framför biltrafik. Prioritera cyklisten i trafiken. Gör det möjligt att ta med cykeln på kollektivtrafiken. Lätta upp regelverket för elcyklar.
  
• Ta bort alla typer av skattemässiga nackdelar att ha ett lager. Nuvarande system med Just In Time är livsfarligt (här är jag ute på tunn is då jag inte kan så mycket om detta).
• Se över alla regelverk som motverkar att vi klarar oss lokalt med mat och värme. Om det är en viss regel som gör att inte lokal småskalig matproduktion lönar sig, undersök den egentliga nyttan med den regeln. Många gånger slänger man ut barnet med badvattnet här.
• Inför någon typ av avgift eller skatt på varor som inte är återvinningsbara. Vi behöver ha produkter som går att laga och som inte bara blir brännbara sopor!
• (En radikal joker kommer här också) Ge alla socialbidragstagare och ev arbetslösa en jordlott att bruka, samt obligatorisk handledning i hur man gör. Gör det möjligt att sälja produkterna utan skatt och avdrag på bidraget för att uppmuntra produktiviteten. Detta kommer att höja matsäkerheten och för de allra flesta deltagarna ge ett positivt innehåll i sina liv.

De rödmarkerade punkterna ovan är nya.

Några extra förklaringar kan vara på sin plats här. Den totala skatteväxlingen mellan skatt på arbete och skatt på energi och resursförbrukning handlar om att slå två flugor på smällen, dels att ställa om vårt samhälle till att bli mindre resursförbrukande, men också för att dra igång omskolningen av människor. Varför inte använda människor för att rensa ogräs på åkrarna, ta hand om djuren, tillverka maten och reparera sådant som är trasigt? Sådant har vi slutat med bara för att oljan var så billig och skatten på arbete var så hög.

Vi måste också sluta att bygga vägar och bilar då detta är en återvändsgränd, ett skott i foten, ja dumt på alla sätt och vis! Vi mår alla bättre om vi får röra på oss, slipper tillbringa lång tid i bilen varje dag, vara tvungen att ta bilen vad vi än ska göra. Det blir en jobbig omställning, från köpcenter och villaområden var för sig, till ett samhälle med gångavstånd till butiken.

Slutligen, jag tror inte att vi ska satsa på kärnkraft. Det finns många argument men jag nöjer mig med detta: Om inte Sverige som har så väl förspänt med älvar, skog och lite befolkning klarar sig utan kärnkraft, vem ska då göra det?

Böcker som påverkat, del 2

Detta inlägg är en fortsättning på det här inlägget och behandlar böcker som har påverkat mig, särskilt i förhållande till Peak Oil.

Knut Faldbakkens Oår Aftonlandet och Oår Sweetwater skrevs på slutet av 70-talet (1977 och 1978) och har tydliga tecken från den tiden, så som förmodligen alla böcker har men som vi just nu tror beror på att nutida böcker är så mycket mer vidsynta och generella. Jag undrar vad vi kommer att få för dom av eftervärlden när det gäller våra egna problembeskrivningar och lösningsförslag...

Jag stötte på Oår Aftonlandet i skolbiblioteket i min skola i Bollebygd innan de var tio år gamla och tidsandan var densamma. Böckerna beskriver en civilisation som bryter samman och uppstår på nytt genom att beskriva en stad, Sweetwater, och en familj och vad som händer med dem under kollapsen. Av omvärlden syns ingenting. Men så är det väl, vem bryr sig om jordbävningsoffer om man inte själv har mat för dagen?

Boken börjar med att familjen Ung med pappa Allan och mamma Lisa och sonen Boy flyttar ut till en husvagn på "Utfyllningen", den delen av staden Sweetwater som var planerad att bli en framtida utbyggnad av hamnen och dess verksamheter, men som istället hade blivit en soptipp när utvecklingen avtog.

"Medan de vilade stod Allan och tänkte på detta här med dåliga tider. Folk pratade om dåliga tider, det skrevs i populärpressen: "Dåliga tider - kommer vi att få känna på en verklig nedgång i levandesstandarden?" Men han begrep det inte. Folk saknade ju ingenting, i varje fall ingenting väsentligt så vitt han kunde se. De hade visserligen skett vissa inskränkningar i det överflödande varuutbudet men direkt brist hade inte uppstått, åtminstone inte än. Staten skulle desstuom, enligt egna kungörelser , se till att ingen skulle lida nöd. Men ändå klagade folk och talade om dåliga tider.
För Allan var detta goda tider, lovande tider. Han hade plötsligt sett möjligheten att göra något, känt en frihet att företa sig något med sin egen tillvaro. Det kanske just berodde på de dåliga tiderna att han hade sett en möjlighet som inte tycktes ha funnits där tidigare:
För det första var det som om folk hade fått nog med sig och sitt; de sysslade inte så mycket med vad andra gjorde, den allsmäktiga Statens regler, reglementen, "lag och ordning" som ett slagord en gång lydde. "Kampen för tillvaron" som de olagliga politiska pamfletterna så manande benämnde det hade kanske ändå blivit hårdare, folk kanske hade aktiverats mera i arbetet för att trygga sin egen välfärd, i alla fall tycktes de acceptera att alla strävade efter att lösa sina skilda problem på olika sätt. En rad tabun och konventioner höll på att bli innehållslösa, stelnader former luckrades upp, det hände att folk hjälpte varandra...
För det andra gjorde inskränkningarna i de offentliga utgifterna att smyghål i rättsstatens regler blev klart synliga. En rad lagar, påbud och förordningar hade blivit så intrikata, så involverade i människornas dagliga liv, att deras efterlevande helt enkelt inte kunde övervakas annat än med hjälp av en massiv utbyggnad av övervakningsapparaten, vilket i nuvarande situation var otänkbart. Rättsapparatens aktionsradie var inskränkt, prioritering av de olika formerna för insats var en nödvändighet. Självfallet måste man koncentrera sig på det viktigaste, organiserade brott, svindel i stor skala, ekonomisk manupilation och öppen spekulation, alltsammans saker som florerade i tider som dessa och hotade välfärdsstaten. Men därmed var också resurserna nästan uttömda, och myndigheterna var mer eller mindre tvungna att se mellan fingrarna med de många som löst sina större och mindre privata problem på sitt eget sätt, långt ute i laglighetens periferi."

Boken beskriver ett samhälle som kollapsar pga att tillväxten tar slut. Vad som orsakar detta framgår inte i boken. Det beskriver också ett samhälle med mycket stora miljöproblem, där sjukdomarna blir fler och svårare och där matförsörjningen till slut kollapsar. Under en vinter med total anarki och svält dukar en större del av befolkningen under, samtidigt som en ny "myndighet" tar form för att när våren kommer skapa ett nytt samhälle, mer kollektivistiskt, med tydliga socialistiska drag och mer miljövänligt.

Jag läste om böckerna inför detta inlägg, och kan egentligen inte säga att det är några bra böcker. Men de målar en bild av vad som kan hända med ett samhälle när det kollapsar som är stark och som har påverkat min egen bild av vad som kan hända med vårt eget samhälle.

Se om trädgården före vintern

I år känns det märkligt vemodigt att ta hand om trädgården inför vintern. Jag känner mig nämligen övertygad om att jag inte kommer att vara den som odlar i den till sommaren. Ändå kan jag inte låta bli att fortsätta arbetet att öka mullhalten genom att mata odlingsbäddarna med löv, odlingsrester och lite sand som blev över från ett annat projekt. Vem som än fortsätter att odla kommer att ha ett bättre utgångsläge än jag hade när jag började odla här, med en gräsmatta anlagd på lera.
I kanten syns jordärtskockorna fortfarande till största delen gröna. Jag kommer inte att äta något av årets tillväxt utan kommer att använda som utsäde i nästa års utökade odling.

Orsaken till att jag troligen inte kommer att odla i denna trädgård mer är att jag hoppas att vi kan sälja huset till våren. Förhoppningsvis hittar vi en gård som vi kan göra till vår egen, om det dröjer med den drömmens uppfyllelse så har jag i alla fall en åker som jag disponerar tills vidare
och kan odla nästa säsong.

Mitt i vemodet så lyses dagen upp av en sen blomma som dyker upp när jag räfsar ihop löven!

Fyra kilo potatis

Jag läste för ett tag sedan en artikel av Stephan Rössner, även känd som "Bantardoktorn" som har gjort stort intryck på mig. Den handlar om en dansk läkare som kring förra sekelskiftet undersökte närings och energibehov och kom med banbrytande resultat.
Jag som funderat mycket på vad man behöver (och vad jag kan) odla finner resultatet trösterikt:
Har vi bara tillräckligt med potatis så klarar vi oss!

Från hemmet hade Hindhede lärt sig att man kunde må bra på grovt bröd, gröt och potatis. Men när han började studera medicin fick han i stället lära sig att det var nödvändigt att äta rikligt med kött, ägg och mjölk för att täcka proteinbehovet.
Vid 1909 bestämde sig Mikkel Hindhede för att genomföra ett långsiktigt kostförsök för att fastställa om det vore möjligt att livnära sig på enbart potatis. Från arbetslokalerna inkallades laboratorieassistenten Fredrik Madsen, en ung rask karl som fick i uppgift att under nästan ett år endast spisa potatis. Detta var uppenbarligen långt före medbestämmandelagarnas tidevarv och Madsen ifrågasatte aldrig chefens uppdrag utan skred till verket. Hindhede hade beräknat hur mycket potatis som skulle åtgå för att hålla energibalansen för Madsens ordinarie arbete. Men Madsen visade därutöver sig villig att öka energiförbrukningen och därmed behöva ännu mera potatis. Han arbetade extra som murarhantlangare och hjälpte till med skörden på gårdarna i Köpenhamns utkanter. Efter 309 dagar avbröts försöket. Då hade Madsen ätit omkring 4 kg potatis varje dag, vilket tog honom närmare 90 minuter att pressa ner. Antingen kokades potatisen och konsumerades som potatismos eller också stektes den upp med lite margarin. Madsen lär enligt uppgifter ha mått väl och undersökningar i efterförloppet visade att han var i full energibalans. Han hade alltså inte brutit ner några proteiner av sina egna förråd utan kunnat nyttogöra den mängd proteiner som potatisen ändå innehåller, samt fått all nödvändig energi härifrån.

Det har blivit ett stående skämt hos oss, "fyra kilo potatis", har man bara det så klarar man sig!

Läs artikeln, den är bra!

Åtgärder för att möta Peak Oil

Just nu verkar det inte pågå några förändringar i samhället över huvud taget för att rusta oss inför minskande oljetillgång. Möjligen kan det åkas snålskjuts på åtgärder för att minska våra koldioxidutsläpp i Klimatförändringarnas namn, men det är ändå småpotatis som inte adresserar det verkliga problemet.

Så vad borde göras? Vad kan göras i ett litet land som Sverige? Här är mina förslag.

• Minska radikalt (kanske helt ta bort) skatter och avgifter på arbete. Det är inte rationellt att investera i personalbesparande men energislösande lösningar för att arbetskraften är för dyr.
• Höj skatterna lika radikalt på allt typ av energi. Vi behöver minska vår energiförbrukning för att inte stå med rumpan bar när energikranarna börjar dras åt.
• Satsa stort på kollektivtrafiken. Med en bra och inte alltför dyr kollektivtrafik har många möjlighet att åka kollektivt.
  
• Minska möjligheten att göra avdrag för resor med egen bil till jobbet. Gör det samtidigt riktigt fördelaktigt att samåka.
• Ta bort alla typer av skattemässiga nackdelar att ha ett lager. Nuvarande system med Just In Time är livsfarligt (här är jag ute på tunn is då jag inte kan så mycket om detta).
• Se över alla regelverk som motverkar att vi klarar oss lokalt med mat och värme. Om det är en viss regel som gör att inte lokal småskalig matproduktion lönar sig, undersök den egentliga nyttan med den regeln. Många gånger slänger man ut barnet med badvattnet här.

Det är de förslag jag kan komma på nu. Kom gärna med egna förslag som jag kan lägga till på listan. Eller kommentarer om hur bra eller dåliga förslagen är.