onsdag 29 december 2010

Resiliens - robusthet

Jag har en sedan länge närd  aversion mot import av engelska ord och begrepp som utan större eftertanke inlemmas i det svenska språket. Orsaken till att jag inte gillar det är för att det är ett tecken på vår dåliga språkkunskap mer än något annat. De allra flesta ord som tas in med argumentet att det inte finns något svenskt begrepp som motsvarar den engelska har i själva verket en mycket bra svensk motsvarighet. Anledningen till att det inte är tydligt för var och en är för att man helt enkelt inte förstår vad det engelska ordet egentligen betyder. Man tror att det har en annan, smalare betydelse, lite luddigt formulerat av den miljö där man lärt känna det. Mitt favoritexempel är proxy. Är det någon som tycker att det är lite luddigt och svårt att förstå vad en sådan är, så är det helt enkelt en ställföreträdare. Till exempel en proxyserver är en ställföreträdande server. Även server skulle man ju kunna anstränga sig för att finna en bra översättning av, men här sviker mina språkkunskaper.

Något som seglat upp de senaste åren på denna himmel är användningen av ordet resiliens. Var och en som inte är insatt i detta fackuttryck måste få det förklarat för sig för att förstå vad det handlar om. Om man istället hade bemödat sig att söka i minnets skrymslen efter den utmärkta översättningen robusthet så hade betydligt fler kunnat vara med i debatten utan att först få en lång förklaring.

Som illustration för hur bra termen robusthet fungerar tänker jag ta två publikationer producerade av svenska myndigheter, den ena "Robusthet i den fysiska miljön" är en metodstudie gjord av Länsstyrelsen i Västra Götaland tillsammans med Alingsås och Stenungsunds kommuner där syftet har varit att inventera, analysera och värdera kommunernas hela risk- och sårbarhet. Den andra "Resiliens och hållbar utveckling" är i själva verket en sammanfattning av en rapport med namnet "Resilience and Sustainable Development" som båda gjorts för Miljövårdsberedningens skull. Miljövårdsberedningen var (är?) regeringens råd i miljöfrågor. Rapportens engelskspråkiga ursprung illustrerar bara ytterligare den dåliga översättningen.

"Robusthet i den fysiska miljön" handlar om de störningar man kan vänta sig och hantera inom det som  kommun och länsstyrelse kan påverka. Därför får den en delvis annan täckning (höll på att skriva "scope") än den som producerats till miljövårdsberedningen, men ändå är definitionerna förvillande lika. Se bara, överst den för kommun och länsstyrelse, underst den för miljövårdsberedningen.
För att samhället ska bli robust, d.v.s. mindre sårbart och mer uthålligt mot inre och yttre störningar, bör samhällsplaneringen utgå från ett helhetsperspektiv och riskhänsyn tas tidigt i planeringsprocessen. Detta projekt utgår från tre robusthetsringar; ekologisk robusthet, social robusthet och teknisk robusthet.

Ekologisk robusthet innebär varsam användning av naturresurser och förutsätter att ekologiska kretslopp inte rubbas. Grunden för en bra samhällsplanering är ett fungerande samspel mellan den byggda miljön, staden, grannskapet och den omgivande naturen.

Social robusthet innefattar relationer mellan individer, kollektiva regelsystem och ansvarsfördelning inom olika områden. Förutsättningen för att hela samhället ska kunna fungera är gemensamma regelsystem, välfungerande organisation, bra service och bra boende. Demokratisk delaktighet i beslut är också en viktig förutsättnig för ett robust samhälle.

Ekologisk resiliens är förmågan hos ett ekosystem att möta
förändringar och störningar – t.ex. stormar, bränder och
föroreningar – utan att övergå till ett annat tillstånd. Ekologisk
resiliens möjliggör återuppbyggnad och förnyelse efter en
störning.
Begreppet resiliens kan också användas för sociala system.
Social resiliens beskriver samhällets förmåga att hantera
förändring och vidareutvecklas utan att minska välfärden
eller valfriheten och flexibiliteten inför framtiden. Sociala och
ekologiska system är dynamiska, de påverkar varandra och är
ömsesidigt beroende.

 Alltså, vi har inget behov av det direktimporterade ordet "resiliens", vi har ett eget ord som beskriver samma sak. Att snöa in på smala begrepp som måste förklaras för utomstående verkar bara utestängande och hämmar spridningen av en viktig diskussion. För vi vill ju alla öka robustheten i vårt samhälle, i vår värld!

7 kommentarer:

  1. Hej
    Gillar att du har "proxy" som favoritexempel. Jag försöker föreställa mig hur samtalen med mina kollegor på IT-avdelningen skulle låta om man använder "ställföreträdande server" istället för "proxy". Ordet "server" låter sig inte heller översättas så enkelt med ett rimligt antal stavelser.
    Men som princip håller jag med dig, finns det en svensk motsvarighet till ett ord eller uttryck ska den användas. Just nu jobbar vi språkpoliser i familjen med att försöka få näromgivningen att sluta "spendera" sin tid när de kan "tillbringa" den.
    -- Jonas

    SvaraRadera
  2. Server = betjänt, tjänare

    Server kan man väl lämplig benämnda "datortjänare", trots allt tjänar en datortjänare ett antal datorer på ett eller annat sätt.

    Proxy kan man därmed kalla ett "tjänarombud", "ombud" eller mer omständigt datortjänarombud.

    SvaraRadera
  3. Varför ska man blanda in "dator" i den svenska termen, det gör man ju inte i den engelska? Ombud var annars ett kort och klatchigt ord, även om ställföreträdare bättre beskriver innebörden enligt min mening.

    Jag tar avsaknade av kritik om mitt val av översättning av "resilience" till "robusthet" som ett medhåll. Och då har jag inte ens blandat in begreppet robusthet från reglertekniken som jag tycker ytterligare stödjer min tes...

    SvaraRadera
  4. Ställföreträdande server? Det får det att låta som om proxyn endast går att använda mot en viss server vilket kan vara sant men det finns många exempel då det inte är fallet.
    Ombud kan fungera i vissa fall och då skulle man kunna hålla isär klient ombud och server ombud vilket inte skulle vara helt fel.

    Google förslår
    OMBUD
    FULLMAKT
    FÖRETRÄDARE

    Personligen skulle jag påstå att företrädare är det vettigaste ordet. Fördelen med proxy (på samma sätt som mail) är att det då framgår med all tydlighet att det är datorkommunikation vi talar om.

    Personligen är jag tvärtemot ylven emot att man försvenskar redan integrerade engelska termer.
    Framförallt eftersom det förstör folk möjlighet att söka hjälp och information utanför den svenska sandlådan.

    SvaraRadera
  5. Ja, visst kan det bli lite fånigt och även svårbegripligt när man direktöversätter en teknisk term som fått en specialiserad betydelse på engelska.
    Men det är nog egentligen bara en vanessak: I Finland och Island gör man detta jämt och ständigt och det fungerar alldeles utmärkt.

    SvaraRadera
  6. Nja, jag är inte säker på att robust och resilient betyder samma sak. Utan att kolla upp detta närmare kan jag ändå påpeka att robust kommer från latinets "robus" = ek.

    Jag uppfattar (trots ditt citat ovan) robusthet som motståndskraft mot förändringar emedan resiliens inte handlar om att motstå förändringar utan om att (ursäkta engelskan) "roll with the punches" - att anpassa sig till förändringarna. Skillnaden är relativt fin men finns enligt mig ändå där!

    Citatet ovan är inte helt lätt att tolka men "uthålligt mot yttre och inre störningar" kan alltså betyda att systemet kollapsar katastrofalt när det väl "failar" ;-) emedan ett resilient system "tar" och anpassar sig tillförädringarna.

    E.g. med tillräckligt mycket snö och vind kanske hela eken till slut brakar i marken till skillnad från ett grässtrå som böjer sig för vinden, stänger klyvöppningarna när koldioxidhalten ökar etc.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...