Lamningen närmar sig

Då jag varken använt färgdyna på baggen, brunstsynkronisering eller scannat tackorna så så har jag svårt att veta exakt när fåren kommer att lamma. Genom baklängesräkning från den 20 oktober som var första datumet som baggen fick träffa tackorna, så kan de första lammen komma inom en vecka. Mera troligt är väl dock att det inte blev så värst med varken brunst eller betäckning precis när de kom hem till mig, utan det är mera troligt att de kommer senare. Jag hoppas att de väntar till påskveckan då jag ändå ska vara ledig.

Det hindrar ju inte att jag går och försöker spana tecken! Det är inte många tackor som är påtagligt runda, det är mest de äldsta tackorna, som är fyra år. Juver däremot är klart synliga även på en del av två-åringarna. Mest synligt är det på tackan "Black", hon är visserligen slank men de där juvren tycker man inte borde finnas där om hon inte är dräktig! När man känner på dem är de i storlek med en apelsin ungefär. Man ser till och med tydligt spenen från sidan. Black är min tamaste tacka, så det vore bra om det började med henne.

Black, vill alltid bli kliad, svår att fota från annat håll än framifrån...

Jag tycker mig ha sett att de står på ett annorlunda sätt nu för tiden också, med benen sträckta bakåt. Men det har jag ingen aning om ifall det har samband med ev lamning. Jag har också försökt att känna på svansligamenten som enligt böckerna ska mjuka upp sig så att det känns som om svansen sitter lös. Klämde på Blacks svans och undrade hur hon kunde vifta så entusiastiskt med den, då den inte verkar ha något som håller fast den... Men jag kanske skulle ha börjat känna efter tidigare så att jag kunde sagt vad som var normalläget, annars är det svårt att säga om ligamenten mjukat upp sig.

Fia (närmast) och Strecket står med benen bakåt.

I ladugården har jag nu ställt i ordning tre lamningsboxar som skulle kunna ge en lammande tacka viss avskildhet om hon så önskar. Tanken är att tackan rent av ska välja att gå in i en box själv och att jag bara kan stänga till med en extra pall. Återstår att se om verkligheten är så praktisk som jag önskar. Det kan ju också vara så att de väljer att lamma i hagen i något mindre använt hörn. Lamningsboxarna har till och med ett eget foderbord, så att man kan fodra dem från utsidan av fårens utrymme.

Lamningsboxarna, redo att stängas vid behov.