Gårdsmäkling för 50 år sedan

Av en händelse hittade jag i ett uthus ett gammalt kuvert som visade sig innehålla prospekt på gårdar till salu som min numera sedan många år avlidna hyresvärd varit intresserad av att köpa. Det är en underbar skillnad på ett prospekt då och nu vilket gör att jag vill visa ett av dem här som perspektiv.

Fasighetsbeskrivning

Stamräkning i olika diameterklasser och längd

Stamräkning inkl längduppskattning

Det är ju några saker som sticker ut ganska tydligt, förutom det faktum att papperna är skrivna på skrivmaskin så att säga "för hand":

• Vilken skillnad på standard! Här har man tydligen ansett sig föranledd att ange att gården är elektrifierad, vilket får mig att undra hur många som inte var det på den här tiden.
• Vilken noggrann genomgång av skogen, man har här alltså bokstavligen räknat varenda träd som var grövre än tio centimeter i diameter i brösthöjd. Tydligen var det intressantare att veta hur många träd av olika sorter det fanns, än hur de var grupperade i bestånd, som är det förhärskande idag. Man kan också notera att det är noll (0) vindfällen!
• Man kan också slås av de många byggnader som fanns i ett lantbruk för 50 år sedan. Man kan väl anta att torpen var mer eller mindre aktiva och inte bara sommarställen som nu för tiden.
• Taxeringsvärdena var en bråkdel av dagens. Priset idag, på höjden av fastighetsbubblan, skulle vara i det närmaste 100 gånger högre än taxeringsvärdet (osäker på hur taxeringsvärdet förhöll sig till försäljningsvärdet då).

Till sist, en kuriosa. Bland de gårdar som fanns med i prospektet var en som jag har varit och kört på som skotarförare och som har flera tråkiga minnen förknippade till sig. För det första så körde vi här den kalla vinterdag då ett par syskon gick ut i den mörka skogen från flyktingförläggningen i Valdemarsvik och försvann. Jag minns tydligt morgonen efter, hur kallt det var, hur polisbilarna kryssade runt på småvägarna. Det var så kallt att vi hade avsevärda problem att få igång maskinerna, när de väl kom igång var hydrauloljan så kall att den blev stel och pös ut genom packningarna istället för att gå i retur. Flyktingbarnen hittades efter 7 månader, döda, några hundra meter från där vi kört. De hade sannolikt redan varit döda på morgonen.

Åsvedal, Valdemarsvik

De andra tråkiga minnena handlar om den totala skövling som genomfördes på gården när jag var där. Fastigheten hade nyligen förvärvats av grannen som valde att avverka all skog som inte klassades som förstagallring, för att kunna göra detta och slippa att återbeskoga så taxerades marken om till "bete". Det kändes inget bra, minns en morgon när en ekorre hoppade ner från en kvarlämnad ung ek till min skogsmaskin. Jag funderade på vart den skulle ta vägen sedan, tittade mig runt omkring för att konstatera att det var långt till skogen.
Det var dock inte bara skogen som skövlades, utan alla lantbruksbyggnader som inte passade in i nuvarande produktion revs och såldes som energiflis.
Jag minns hur jag under ett tillfälligt uppdrag med en annan maskingrupp uttryckte min känsla av skövling på denna gård, hur jag såg i ansiktena på de andra att de tänkte: "en tjej, hon tycker att vi ägnar oss åt skövling, höhö...". Senare fick även denna maskingrupp komma och hjälpa till, då kom de till mig och sade att nu förstod de vad jag menade...