Neonikotinoider - hot mot bin

Den senaste tiden har allt större enighet brett ut sig om neonikotinoidernas effekter på bin, så pass att det talas om förbud under två år, inom EU. Två rapporter som publicerats i Science har visat att samhällslevande insekter påverkas negativt av dessa ämnen.

Den brittiska studien kom fram till att även små mängder av dessa insekticider leder till att humlor producerade 85 procent färre drottningar, vilket leder till att färre nya kolonier bildas påföljande år. Humlorna vägde också tio procent mindre vilket tyder på att de samlat in mindre föda än normalt.

Den franska studien gjordes på honungsbin. Den konstaterade att bin som utsatts för medlen löpte två till tre gånger så stor risk att dö än normalt. Skälet är att många bin tappar sin förmåga att orientera. De hittar inte hem till kupan, en effekt av att medlen angripit binas nervsystem.

I Sverige har dessa medel främst använts som betningsmedel av t.ex. vårraps på marker där de annars är kraftigt utsatta för jordloppors angrepp vid sådd. Jordloppor är mycket besvärliga just vid sådd av växter av Brassica-släktet, det har jag egen erfarenhet av. När utsädet betas så innebär det att fröet doppas i bekämpningsmedel vilket innebär att hela växten blir giftig för insekter. Tanken är ju naturligtvis att det bara ska drabba insekter som äter på växten, men eftersom giftet även kan finnas i höga koncentrationer i de sk. "guttationsdropparna", alltså de droppar av vätska som kan hänga längst ut på bladspetsarna och som utsöndrats av växten själv, som bin ibland använder som vätskekälla, så kan även dessa drabbas.

Så fort det diskuteras om att förbjuda eller begränsa bekämpningsmedel så kommer alltid historier fram om hur man kommer att drabbas av dem.

– Vi är rädda för att det kan innebära att odlingen av vårraps kommer att minska. Det är inte så bra, för det är en viktig omväxlingsgröda. Det kommer förmodligen också att innebära att man får spruta betydligt mycket mer med pyretroider, säger Göran Gustafsson, växtskyddskonsult på Jordbruksverkets växtskyddscentral i Linköping.

Men att ställa vårrapsens odling på nuvarande sätt mot överlevnaden av de pollonisatörer som vi är så beroende av och finna att vårrapsen är viktigare, det är bara att värdera den egna verksamheten för högt! I det här fallet är det en "växtskyddsrådgivare" får agera talesman för den förmodat drabbade bonden, som endast räknar med produktionen och överväger inte vad som händer med de ekosystem som finns runt omkring och som dessutom behövs för att stödja den!

Naturligtvis vill inte heller kemijättarna att deras intäkter ska minska och gör därmed sitt bästa för att förhindra ett beslut om förbud. Omröstningen som ursprungligen skulle ha hållits den 25/2 har redan skjutits upp utan att något skäl angetts. Under tiden annonserar kemijättarna om de ekonomiska konsekvenser som ett förbud skulle få:

Syngenta har inlett en omfattande kampanj mot ett europeiskt förbud. I tidningen Le Monde har koncernen gått ut med helsidesannonser där koncernen förnekar sambandet mellan neonikotinoider och bidöd.

Syngenta och Bayer Crop Science och utsädesindustrins lobbyorganisationer har finansierat en undersökning om följderna av ett förbud mot neonikotinoider för skördenivån, sysselsättningen och ekonomin inom det europeiska jordbruket. Slutsatsen är att ett förbud mot neonikotinoider skulle minska avkastningen av viktiga odlingsgrödor med 20 procent och förorsaka tilläggskostnader på upp till 4,5 miljarder per år för EU:s ekonomi.

Även om det inte är 100% säkert med orsakssambandet men det finns välgrundade misstankar så känns det som om kemijättarnas reaktioner är överdrivna. Det handlar bara om ett förbud under två år för att vidare kunna undersöka effekterna. Här är ett solklart fall där försiktighetsprincipen borde råda! När det gäller kemiska preparat är det inte principen "hellre fria än fälla" som ska gälla!