Skorstensbekymmer

Sotaren var på brandskyddskontroll för ett tag sedan. Det var då som vi fick tummen ur att försöka göra något åt våra eldningsbekymmer. En rörspis på ovanvåningen och den lilla täljstenskaminen på bottenvåningen fick godkänt, men den öppna rörspisen och vedspisen fick eldningsförbud. Båda primärt beroende på kajbon, men vedspisen har, har vi ju upptäckt tidigare, har något hål på rökkanalen, förmodligen i bjälklaget då det ryker ut genom golvet(!) i barnens rum ovanför köket .

Skorstenspipan sedd uppifrån.

Vi har som målsättning att försöka själva först, så även här. Om vi åtminstone kunde komma åt kajbot vore ju mycket värt. Men när vi försökte uppifrån så är det stumt, möjligen är det kajbot som man når, uppskattningsvis ungefär i nämnda bjälklag. Nerifrån var det svårare att komma åt. Det vi tror är sotluckan till vedspisen är inklämd längst ner i ett skåp till vänster om vedspisen, därigenom kan vi inte nå något kajbo. Vedspisen står i vägen för vidare undersökningar. Men den läckte ju också som ett såll, så vi bestämde oss för att ta bort den och på så sätt komma intill själva pipan.

Det ser ut som om man murade upp en liten vägg bakom vedspisen samtidigt som man ställde dit den, primärt för att få fast stosen till skorstenen på exakt rätt ställe.

Här nerifrån når vi inget kajbo med de verktyg vi har.

Hammar Gamleby står det stämplat i stenen.

En bifångst av denna undersökning var att vi kikade in i imkanalen till köket. Hittade en fin ursprungsstämpel i teglet. Förr var det inte många mil mellan tegelbruken, detta låg ca en mil bort. Eftersom skorstenen på toppen har fyra pipor och det finns fyra eldstäder och en imkanal var vi lite nyfikna på vilken pipa imkanalen gick ut i, och det visade sig vara samma som vardagsrummets lilla täljstenskamin. Nåja, det försäkrar om bra drag då vi eldar flitigt i den samt att den ger rätt varma rökgaser.

Fortsättning följer...