Över 90 procent uppger att de inte lånat till ”annan konsumtion” med bostaden som säkerhet under det senaste året.Det gäller alltså bara senaste året! Därmed drar jag slutsatsen att det är en betydande andel av bolåntagarna som under den senaste tio-års perioden har höjt sina bolån för konsumtion, konsumtion som de inte får tillbaka den dag de ska sälja huset och betala lånen och reavinstskatten. Det finns därmed en stor grupp som riskerar att bli "bolånetorskar" inom en inte alltför avlägsen framtid. Alltifrån de på bostadsmarknaden nyss inträdda, som det 22-åriga par som köpt vårat hus för att flytta ihop i, till pensionärsparet som har lånat upp till marknadsvärdet för att slösa resor på sig själva, barn- och barnbarn och därmed inte har råd att flytta till ett mer passande boende.
Intressant är också att man är villigare att låna för konsumtion ju högre lön man har. Det är som att man tror att man är osårbar bara för att man idag har bra lön.
Intresset av att utnyttja bostadens värde ökar i takt med stigande inkomster framgår det av undersökningen. Av de med årsinkomster på högst 200.000 kronor har bara 1 procent lånat på bostaden under 2010, motsvarande siffra för personer med inkomster över 300.000 kronor är 7 procent. Andelen stiger märkbart när de får frågan ”om de kan ta lån till annat än bostaden med bostaden som säkerhet” i framtiden. Av dem med årsinkomster över 500.000 kronor uppger 16 procent att de kan tänka sig att ta ett sådant lån under det närmaste året.Men en trafikolycka (eller skulle jag kanske säga "en serie olyckliga beslut") , arbetslöshet eller separation riskerar att kullkasta hela kalkylen. Då kan man stå inför situationen att man måste sälja vid en ogynnsam tidpunkt med resultatet att man har lån för livet kvar. Inte riktigt så det var tänkt när man åkte till Thailand för pengarna...
Tack, precis en rubrik jag funderade på att sätta. 10% varje år blir 10% första året, 19% andra året osv. Efter X antal år (idag) så är det rätt kört.
SvaraRaderaNu kan jag inte dra mig till minnes varken vad tjänstemannen eller myndigheten hette, Statens Kreditnågonting, men han hade iaf räknat ut att svenskarna hade tagit ut i trakten av 850 miljarder i krediter ur sina bostäder för annan konsumtion de senaste åren. Med tanke på att den totala skuldbördan är på ca 2600 miljarder innebär det att nästan en tredjedel av alla skulder i Sverige är sk "home equity".
SvaraRaderaDet är illa nog att ta smällen när bostaden tappar i värde men Thailandresan man gjorde för fem år sedan? Snacka om att den är värdelös idag...
Sen tror jag att det är lite ljug i undersökningen. Skulle tippa att de flesta som belånar bostaden för att renovera, eller som det heter: sänka topplånet, tar ut lite extra att gotta sig med. Ett par resturangmiddagar, en platt-TV eller en resa. Att de inte nämner det är kanske för att de inte fattar att det är det de gjort eller så tror de att deras bankman har övernaturliga krafter och kommer att komma dem.
Jag tyckte det lät lite när jag läste det i DN. Men med 10% per år blir det annat läge. Tur att nån tänker åt mig. :)
SvaraRaderaSjälv amorterar jag för att ha låga utgifter när inkomsterna sjunker.
Fast att det är 10% per år betyder inte att det är 19% efter två år. Det kan ju vara samma personer som höjer sitt bolån i flera omgångar (typ varje eller vartannat år). En bekant till mig gjorde det regelbundet.
SvaraRaderaDet där med Thalandsresorna är intressant. Mina lågstadieelever har nästan samtliga varit där. Ungefär hälften har varit i Spanien. INGEN har varit i Lappland. Prioritering?
SvaraRaderaNej, att det är knappt tio procent som hade lånat det senaste året och 12 procent som kunde tänka sig att göra det kommande år innebär ju inte att det inte kan vara samma, men det är ju inte troligt att det bara är samma som gör det om och om igen. Skulle vara intressant om de hade ställt frågan "Har du höjt belåningen på din fastighet för annat än investeringar av fastighen?" så att man hade fått den totala siffran. Men jag antar att man inte frågar om svar man inte vill ha...
SvaraRaderaJag har för övrigt varit både i Lappland och Spanien (via tågluff på 80-talet) men inte i Thailand. Barnen tycker det är tråkigt att de aldrig har flugit, när så många av kompisarna har gjort det. Och då är mina barn ändå små, förskolan och lågstadiet...
Jag var 7.5 första gången jag flög 1978. Andra gången jag flög var 1981. Tredje gången 1985. Fjärde gången 1992 (försvarets Hercules) osv.
SvaraRaderaNu för tiden flyger normalfamiljen varje år. Eventuellt flera ggr per år.
Med tanke på att det är snorbilligt att flyga idag så är det väl ganska naturligt att man flyger mer. Det är ju rätt korkat att inte passa på, om 20 år kanske det kommer vara sällsynt med flyg p.g.a. bränslebrist. Om du har en villa som stigit från 1 miljon till 2 miljoner i värde och räntekostnaden för att låna är obefintlig, varför inte höja lånet till 1,1 miljoner och resa runt jorden med familjen?
SvaraRaderaHört talas om växthuseffekten? Det kan ju vara en god orsak att inte flyga mer än nödvändigt till exempel.
SvaraRaderaOch varför man inte ska låna på huset för konsumtion är ju helt enkelt för att lånet faktiskt ska betalas någon gång. Och då är det inte säkert att man får ut vad man hade väntat sig för huset. Till råga på allt så räknas inte reavinstskatten på skillnade mellan lån och försäljningspris utan på skillnaden på köpeskilling plus gjorda investeringar i huset och fösäljningspris. Man kan alltså stå där eldat med en skatteskuld på pengar man redan har konsumerat upp.
Lilltjejen har inte ens fyllt två och har redan gjort 20+ flygningar. Blir så när föräldrarna jobbar i norsk oljeindunstri och man vill hälsa på farmor, farfar, mormor och morfar i Sverige så ofta som möjligt...
SvaraRaderaAnonym 10:35
SvaraRaderaEn anledning skulle ju kunna vara att de det där extralånet kan komma att kosta en tusenlapp till i månaden när räntorna normaliseras. Bara en tanke... Vi är kortsiktiga, vi människor, coh inser inte att vi har historiskt låga räntor. Det kommer aldrig att bli så här billigt att låna. Det kan iofs nästan inte bli billigare men ändå... När räntan går upp får de belånade betala nästan nio miljarder per procent för sin home equity.
Men vem bryr sig? Platt-TV laget runt!
Om man ska nyansera diskussionen ytterligare lite kan det ju faktiskt vara så att bostadslånet används för investeringsändamål. Låna till 3,5% och köpa kanadensiska högutdelare som ger 8-10% etc.
SvaraRaderaEn mer intressant fråga hade lydit: "Har du höjt belåningen på din fastighet i konsumtionssyfte?"
Men well spotted Ylven, intressant inlägg med kloka synpunkter.
//Peter
Angående meningen om att höginkomsttagare är mer beredda att höja lånen, kan det vara för att större andel av låginkomsttagarna bor i hyresrätt och alltså inte har något att belåna?
SvaraRaderaFast om jag tänker rätt så är ju siffran 10 % ännu mer skrämmande. Är det någon som har förstått om de bara har frågat människor som har bolån eller en slumpmässig grupp svenskar inklusive människor som hyr sin bostad?
/Markus
Jag är livrädd för detta. Mina föräldrar har precis berättat att de tagit ett lån på 1 miljon på östermalmslägenheten, för just konsumtion. De räknar förstås med att lägenheten går upp i värde tills vi ärver, så att vi kan betala lånet och ända få pengar över...vi får väl se hur det blir med det. Eftersom jag alltid varit hemmamamma (ivrigt påhejad även av dem) och räknat med deras tillgångar som min "pension" känns framtiden ännu ovissare än vanligt.
SvaraRaderaDet påstods i gårdagens DN att föräldrar ökar lån på sina bostäder för att hjäla barnen förbi det hemska bolånetaket. Men det är mäklare som påstår det, så en stor nypa salt rekommenderas. Hursomhelst; en låneökning även om den inte går till konsumtion.
SvaraRaderaDet gäller att hitta en balans så att man både kan leva i nuet och samtidigt har en sund ekonomi framåt. Det är därmed relativt omöjligt att uttala sig utifrån den lilla information som denna undersökning gav.
SvaraRaderaNaturligtvis är det kloka tankar som ylven presenterar här. Dock är det så att en överdriven försiktighet kanske ändå inte hjälper då ju Peak Oil problemet är såpass komplext att det faktiskt finns en risk att "papperspengar" och vårt banksystem inte kommer att fungera alls när det brakar loss. Då kan det kanske kännas bättre att man ändå tog ut svängarna lite när man hade chansen. Om man har egna barn eller ej har stor betydelse hur man vågar agera. Barnen måste ju alltid komma först, åtminstone när de är minderåriga.
SvaraRaderaHej,
SvaraRaderajag jobbar på programmet Verkligheten i P3 Sveriges radio, och ska göra ett reportage om survivalister.
Jag vill skildra en survivalists tankar kring vardagen och framtiden, och höra dina tips på hur man förbereder sig.
Hör gärna av dig på mail så kan vi prata mer.
isabell.hojman@filt.se
Vänliga hälsningar/ Isabell Höjman- P3 Verkligheten