Globalt- kontra lokalt kapital

I samband med vårt sökande efter en gård så har jag haft anledning att ta kontakt med diverse olika låneinstitut för att ordna finansiering av det hela. Det som kanske förvånar många är att det inte är samma typ av låneinstitut som lånar ut till bostäder som till lantbruksfastigheter. Och det är inte till samma villkor heller. För en renodlad bostad får man låna utifrån sina inkomster jämfört mot inköpspriset på huset vilket förutsätts vara detsamma som marknadsvärdet. På en lantbruksfastighet är det en betydligt restriktivare hållning. Men det intressantaste i det hela är att det skiljer sig så kraftigt åt beroende på olika långivare. Trenden är att ju mer centraliserad  och formell en långivare är, desto hårdare tolkas lånevillkoren. Den mest återhållsamma som vi talat med  ville för att fastställa marknadsvärdet på gården, räkna av värdet av all skog som var slutavverkningsbar enligt lagens mening. Ett sådant förfarande tvingar köparen att göra just detta, avverka all skog som ens liknar fullvuxen (G2-S2 i skogsbruksplanen) om man inte har tillräckligt med eget kapital för att inte behöva låna till det.
I andra änden hade vi en lokal fristående sparbank, inte den som nämns i artikeln men med liknande affärsidé, nämligen att vara banken mitt i byn som också är en aktiv part i att utveckla den samma. I samtalen med denne långivare fokuserades det på att vi skulle ha möjlighet att klara av lånen även om räntan steg och att vi vid eventuella framtida avverkningar skulle göra amorteringar. Det är en viss skillnad om man får köpa gården först för att amortera sedan vid avverkningar som man gör, än om man måste sälja rotposter på förskott i princip i samma ögonblick som gården köps för att kunna genomföra köpet...

Detta får mig att tänka på kursen Lokalekonomisk Återväxt som anordnades av Änggärdets Ekoenhet där Oscar Kjellberg, bankekonom med förflutet inom JAK illustrerade hur det internationella kapitalet dränerar landsbygden på utvecklingsmöjligheter genom att ta hand om invånarnas pengar men sedan i huvudsak investera dem någon annan stans där det är ännu bättre utdelning på pengarna. Det har ju visat sig att småföretag och framförallt då på landsbygden långt från fina bankens kontor kan få svårt med finansiering i hårda tider, även om de inte ens är olönsamma.

Nåja, det blir ingen gård för oss den här gången heller, även om vi har haft förväntningar på lågt pris pga offentlig auktion med minimal marknadsföring, det var helt enkelt inte rätt gård för oss.