Tar du lån, skyll dig själv!

I Sveriges Radios program Plånboken hörde jag en debatt mellan regerings utredare Jan Erbom (Fp) och justitieminister Beatrice Ask angående den uppdaterade versionen av skuldsaneringslagen. Programmet kan avlyssnas här.

Det var en väldigt belysande debatt som klargjorde med all önskvärd tydlighet att det som prioriteras är att vi ska kunna ta lån, för konsumtion, studier utan goda framtidsutsikter, bostäder och annat, utan att långivarna ska behöva fundera alltför mycket över låntagarens återbetalningsförmåga. Låntagaren får skylla sig själv om man hamnar i klistret.

Det finns ca 400 000 överskuldsatta i Sverige. Av dessa uppskattas ca 100 000 vara kvalificerade för skuldsanering. Ca 8000 personer om året ansöker om skuldsanering.
För att kvalificera (kvalificerad insolvens) till skuldsanering ska man inte förväntas betala sina skulder inom överskådlig tid. Efter en dom i HD så har det fastställts till 15 år. 15 år på existensminimum alltså.

Andemeningen av diskussionen mellan Justitieministern och utredaren visade tydligt att riskviljan att ta lån för att på så sätt hålla uppe tillväxten prioriteras framför de 400 000 överkuldsattas havererade liv. Långivarna kan fortsätta att låna ut till folk som inte har råd med det. De får skylla sig själva, helt enkelt. De har ju alltid möjligheten att ansöka om skuldsanering....

Nedan följer min utskrift av de mest belysande delarna av debatten, för den som inte orkar lyssna på programmet själv.
****************************
PL
"Med på telefon här har jag Justitieminster Beatrice Ask. Varför har du valt att inte ändra på det här viktiga uttrycket inom överskådlig tid i lagförslaget, Beatrice Ask?"

BA
"Ja först ska man ju säga det att vi gör ju en del lättnader som är viktiga men vi har valt att inte ändra i den delen. Det är ju hela tiden en balans mellan den skuldsatte och de som har rätt till pengarna och risken om man går för långt när det gäller skuldsaneringen är ju att det blir svårare för folk att få lån, att vi får en kostnadsövervältring på andra låntagare för att bankerna kommer ju att kompensera. Det är ju en avvägning och vi har försökt lyssna in remissinstansernas synpunkter på den utredning som kom och då tycker jag det är rimligt"

PG
"Okej, och med oss här i plånboken så har jag också den som står bakom regeringens utredning, Jan Ertsborn, Folkpartistisk riksdagsledamot, och du har å andra sidan varit tydlig med att det borde ha stått "inom de närmsta åren" istället, varför då?

JE
"Ja, utgångspunkten är ju att vi har i Sverige de strängaste reglerna gentemot överskuldsatta i Sverige inom hela OECD-området. Många länder går väldigt långt i att ge företagare som misslyckas chanser att komma till baka för så var mitt uppdrag formulerat av regeringen, jag skulle lägga fram förslag hur en företagare som hade misslyckats skulle kunna komma tillbaka och starta nya företag."

PL
"Och det skulle då den här formuleringen inom de närmaste åren kunna hjälpa till med"?

JE
"Ja, vi gjorde ju då en liten undersökning hur det ser ut i andra länder och så konstaterade vi att bland annat Danmark och Finland har just det begreppet "de närmaste åren" och då fastnade vi mycket snabbt i hela utredningen med undantag för dem som hade partsintressen för att lämna (lägga fram, mitt förtydligande /Y) det här förslaget."

(Programledaren förtydligar lagförslaget för nytillkomna lyssnare om skuldernas ålder, längden på skuldsaneringen och skuldernas storlek.)

BA
"Redan idag så beräknar man att ungefär 100 000 personer skulle kunna komma ifråga för skuldsanering om de sökte. Att i det läget säga att man måste ändra på villkoren när vi vet att de ekonomiska konsekvenserna kan bli väldigt stora för människor får svårare att få lån över huvud taget men också därför att samhällskostnaderna ökar, det tycker jag är att gå för långt och det är den här bredare avvägningen som vi har gjort. Det stora i det förslag som regeringen gemensamt har lagt fram är ju faktiskt att också företagare har en möjlighet att få skuldsanering, att man kan komma igång snabbare, det blir ju mer generöst och då tycker jag att det saknades i utredningen ska man ju också säga en samlad finansiell och samhällsekonomisk bedömning av vad förslaget skulle innebära och det är ju det vi har haft att arbeta med och jag menar att vi har gjort en balanserad bedömning."

JE
"Företagare som gått i konkurs eller avvecklat sin rörelse har kunnat få skuldsanering allt sedan lagens tillkomst på 90-talet, nyheten nu är att man ska ge en liten grupp företagare möjlighet att få skuldsanering och kunna bibehålla och driva sin verksamhet om den är av "enkel beskaffenhet" och det här är alltså en väldigt liten grupp. Sedan har vi gjort och sett från olika håll de här bedömningar om detta påverkar kreditlivet och Tillväxtanalys har ju gjort en sådan genomgång och konstaterat att det kommer inte att påverka kreditgivningen i allmänhet men det kan däremot påverka för just de som är skuldsatta."

PL
"Bankföreningen och inkassobolagen är de instanser som varit emot att ändra det här tidsbegreppet  "inom de närmsta åren", tror inte du att det då kan precis som Beatrice Ask säger finnas risk att man  finnas risk att man inte får låna pengar från bankerna om de är rädda för att inte få pengarna tillbaka?"

JE
"När det gäller bankföreningen och bankerna så tror jag inte alls på det argumentet av den enkla anledningen att de flesta bankerna, storbankerna i Sverige de säljer sina dåliga fordringar efter ett antal år för ca 10-20% av kapitalbeloppet och så tar de sin förlust mot sin resultaträkning så att det här fenomenet finns ju redan. Det är ju i nästa led, alltså finansbolag och inkassobolag som ligger och tjänar pengar på det om som skulle drabbas om det blir mindre betalningar."

BA
"Jag måste ju ändå påpeka att det är ganska tunga remissinstanser som har tyckt att utredningens förslag var dåligt underbyggt och alltför långtgående. Dit hör ju också Riksbanken, Finansinspektionen, Tillväxtanalys, Centrala Studiemedelsnämnden osv så det är ju inte bara Bankföreningen, och det beror ju på att man måste göra en avvägning både när det gäller riskbenägenheten att ta lån, när det gäller de skuldsattas situation och de som faktiskt har rätt att få betalt för det man har sålt eller lånat ut."