I juni i år fick jag svaret på den motion jag lade i Åtvidabergs kommunfullmäktige förra augusti. Jag hade inte förväntat mig någon reaktion över huvud taget, jag såg det mest som ett alibi, jag som politiker hade i alla fall försökt att göra något. Svaret visade sig överträffa mina förväntningar. Det som går att läsa på internet är dessvärre tämligen sparsmakat, där står bara:
Kommunfullmäktiges handläggning
Kommunfullmäktige har vid sammanträde den 27 augusti 2008 beslutat
remittera motionen till kommunstyrelsen för beredning.
Planerings- och ekonomiutskottets handläggning
Planerings- och ekonomiutskottet har vid sammanträde i september
2008 beslutat överlämna motionen till kommunledningsförvaltningen för
handläggning.
Vid planerings- och ekonomiutskottets sammanträde i maj 2009 föreligger
av t f kommunchefen utarbetat förslag till motionssvar.
Planerings- och ekonomiutskottets förslag till kommunstyrelsen
Kommunfullmäktige beslutar avge svar på motionen angående följderna
av minskande oljetillgång i enlighet med föreliggande förslag till motionssvar.
Motionen får därmed anses besvarad.
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige
Kommunfullmäktige beslutar avge svar på motionen angående följderna
av minskande oljetillgång i enlighet med föreliggande förslag till motionssvar.
Motionen får därmed anses besvarad.
Kommunfullmäktiges beslut
Kommunfullmäktige bifaller kommunstyrelsens förslag.
Den som letar efter förslaget till motionssvar på nätet kommer inte att finna något, men jag som motionär fick handlingen hemsänd. Den går att hämta ut från Åtvidabergs kommun som en offentlig handling, den har diareinummer KS2008-144-370.
Där står:
Beredning
Avseende motionärens yrkande om att undersöka hur ett stigande världsmarknadspris på råolja kommer påverka Åtvidabergs ekonomi och dess invånare, kommer kommunen med stort intresse bevaka och följa utvecklingen på både det nationella och internationella planet. Kommunen har dock inte resurser för utreda en fråga med så stor komplexitet på egen hand.
Under 2009-2010 kommer Åtvidabergs kommun arbeta fram en ny Energiplan. I denna Energiplan kommer samtliga punkter motionären belyser i sin andra att-sats att tas i beaktande. I samband med framarbetandet av den nya energiplanen skall även den Klimatstrategiplan som beslutades i kommunfullmäktige 2004 utvärderas och revideras.
Kommunen kommer dessutom initiera en kontakt med Svensk biogas för att visa kommunens intresse av och uppmuntra till att Svensk biogas etablerar en tankstation i Åtvidabergs kommun
Kan man härmed säga att Åtvidabergs kommun är sveriges första kommun som anammat Peak Oil?
torsdag 9 juli 2009
Försupna sniglar
Resultatet av snigelfällan på en natt gav mersmak (eller inte, *urk*). Sex sniglar hade förletts av öldoften så pass att de hade ramlat i spat och drunknat. Jag plockade upp dem med pinnar på kinesiskt manér. Dessvärre verkade de föredra färskt öl, för nästa natt var det bara en. Ska det bli någon verklig påverkan på snigelbeståndet så får det nog vara något bättre skydd.
måndag 6 juli 2009
Grållen
Jag hade tänkt att jag skulle skaffa en traktor som hade bensinmotor så att det skulle gå enkelt att konvertera till gengas om det skulle behövas. En dag dök det upp en till salu i samhället där jag bor till ett hyggligt pris, och då kunde jag ju inte låta bli att ringa. Ett par timmar senare var köpet signerat med ett handslag. Jag som är mer van vid dieselmotorer hade häpnat över hur lättstartad den var, tittat lite efter oljeläckage mm samt pratat med säljaren. Han hade bytt topplockspackning och vattenpump. Vi provade alla funktioner och upptäckte inget som vi reagerade på.
Nyårshelgen var väldigt kall, jag kände mig lite orolig, för vi hade inte kollat upp kylvätskan, men vi lutade oss tillbaka med tanken på att säljaren hade bytt vattenpump och därmed borde åtminstone ha fyllt på kylvätska. Någon dag senare åkte vi ner till platsen där vi har Grållen uppstallad och jag var och kände på kylvattenslangen från kylaren, den var inte stenhård, så den var ju i alla fall inte fylld med fruset vatten. Fläkten gick också runt, så inte heller där var det fruset. I kylaren kunde man dock inte se någon kylvattennivå.
Någon månad senare när vi hade tid skulle vi fylla på kylvatten så att ytan kom upp till rätt nivå i kylaren. Vi fick fylla på bra länge innan vi såg att det var en spricka utmed i stort sett hela motorblocket där kylvattnet rann ut... Ridå.
Efter lite eftertanke kunde vi konstatera att säljaren antingen fyllt på med vatten, inget alls, eller möjligen riktig kylvätska, men inte märkt att det pissade om motorn. Det sista alternativet kändes som det minst sannolika eftersom han ju just hade bytt topplockspackning och därmed rimligen borde ha kollat om den höll tätt. Eller så hade han med berått mod sålt en deffekt traktor till några "gröngölingar" utan att berätta om felet. Trist att upptäcka att man blivit lurad. Plus att jag har lagt till ytterligare en sak på min lista att kontrollera när jag köper ett motorfordon.
Vad jag förstår är inte spruckna motorblock särskilt ovanligt på Grållar och jag har fått många olika förslag på lagning. Idag köpte jag kemisk metall som jag ska testa, vilket år som helst ;-)
Päronträdets oranga fläckar
Länge visste jag inte vad det var som gjorde att mitt päronträd inte gav någon frukt som gick att äta. De flesta frukterna ramlar av eller torkar in redan tidigt på säsongen, medans andra som ser färdiga ut har stenhårda partier eller är ruttna inuti redan från början. Hur löven såg ut tänkte jag inte så mycket på.
Men så läste jag en artikel i min dagstidning som fick mig att inse att det är päronrost som drabbat mitt träd. Päronrost är en svampsjukdom som har två värdar, päron och sk kinesiska enar. Päronträden smittas varje år på nytt från kinesiska enar i grannskapet. Vi bor i ett villaområde som byggdes på 60-70-talet och det finns kinesiska enar i närapå varenda trädgård. Att få alla mina grannar inom 500 meters radie att ta bort sina kinesiska enar är helt omöjligt, så det blir nog päronträdet som får gå till de "vedhögen"... Frågan är vad vi ska göra istället för att få lite avskiljdhet på baksidan. Kanske ett växthus?
Har du päronrost på ditt päronträd? Här kan du läsa mer: Faktablad om päronrost från riksförbundet svensk trädgård.
Men så läste jag en artikel i min dagstidning som fick mig att inse att det är päronrost som drabbat mitt träd. Päronrost är en svampsjukdom som har två värdar, päron och sk kinesiska enar. Päronträden smittas varje år på nytt från kinesiska enar i grannskapet. Vi bor i ett villaområde som byggdes på 60-70-talet och det finns kinesiska enar i närapå varenda trädgård. Att få alla mina grannar inom 500 meters radie att ta bort sina kinesiska enar är helt omöjligt, så det blir nog päronträdet som får gå till de "vedhögen"... Frågan är vad vi ska göra istället för att få lite avskiljdhet på baksidan. Kanske ett växthus?
Har du päronrost på ditt päronträd? Här kan du läsa mer: Faktablad om päronrost från riksförbundet svensk trädgård.
lördag 4 juli 2009
Kvällens jaktresultat
Jag gick min kvällsrunda vid 22-tiden idag, jaktresultatet blev lite bättre än annars, 18 stycker mördarsniglar i varierande storlek. Och då gick jag ändå inte igenom potatislandet, det var lite för mörkt för det. Dessutom har jag just idag placerat ut en ölfälla i potatislandet. Ska bli spännande att se resultatet!
Det är andra året som vi har mördarsniglar, förra året hade jag ingen köksträdgård, så då jagade jag inte lika frekvent, men nog har jag ändå känslan att det ökar, Jag går på jakt både morgon och kväll, och det är inte ovanligt med 20 eller fler. Om det är ännu mer nästa år så får jag nog ta till andra åtgärder, både fysiskt och biologiskt.
fredag 3 juli 2009
Politiska försök
Vid förra allmänna valet 2006 blev jag invald i kommunfullmäktig för Miljöpartiet här i Åtvidaberg. Jag fick plats i kommunstyrelsen, Kultur och Samhällsbyggnadsutskottet förutom kommunstyrelesen. Det borde vara väl förspänt för att påverka vad som sker i min kommun med de förutsättningarna. Tyvärr var det inte så då man i den styrande majoriteten totalt avvisade alla bra försla, vare sig det var en förbättring av deras egna, egna förslag, eller kritik mot de lagda förslagen. Argumentet jag ofta fick var att om vi samarbetade för mycket, vad skulle vi då ha val för, alla skulle ju sitta i samma röra i alla fall. För mig var det ett orimligt svar då allt förbättringsarbete bygger på att man kan ta till sig bra förslag oavsett var de kommer från. Att som ledning bara omge sig med ja-sägare är livsfarligt, det visar historien.
Då var min största oro klimatförändringarna och långlivade kemikalier i miljön. Ett år senare hade jag upptäckt Peak Oil, oljetoppen mm, och plötsligt kändes fullmäktigearbetet meningslösare än någonsin. I samband med ett nytt jobb som krävde mer av mig, både i form av mentalt engagemang och restid, så kände jag att det blev ohållbart. Därför passade jag på att lägga en motion om Peak Oil i samband med att jag inlämnade min avskedsansökan. Jag såg det som helt utsiktslöst att kommunen skulle ta något som helst intryck av motionen, utan såg det mer som ett alibi för mig själv. Detta skedde i augusti 2008.
Så här löd motionen:
Olja är en ändlig resurs, det vet vi alla. Trots det lär vi knappast kunna göra slut på den till sista droppen. Men en dag kommer vi att passera produktionstoppen, den maximala produktionen, innan flödet börjar avta i ungefär samma takt som den en gång steg. De som minns oljekrisen 1973 och de effekter den hade på världsekonomin bör kanske påminnas om att OPEC-länderna då ströp ca 25% av sin produktion vilket innebar att priset fyrdubblades. Efter oljans produktionstopp kommer flödet att minska med ungefär lika mycket, varje år!
Oljans betydelse för världsekonomin kan knappast överdrivas. Ökande BNP följer hand i hand med ökad energianvändning, vara sig den är inhemsk eller importerad. Av världens energikällor står oljan för 38 %, kol för 25%, gas för 23%, kärnkraft för 6%, bioenergi för 4%, vattenkraft 3% solvärme 0,5 och vindkraft 0,3. Oljan har dock en särställning som drivmedel till transporter där den står för mer än 95%! Oljan används dessutom i t.ex. till smörjmedel, bindemedel för bl.a. asfalt. Omkring 10% av världens oljeproduktion utnyttjas i den petrokemiska industrin där den utgör råvara för plaster, färger, lacker, kosmetika, mediciner, biocider, solutioner, lim, hartser, syntetiskt gummi, syntetiska textiler, rengöringsmedel med mera.
Mycket talar för att oljetoppen är nära och att vi kommer att uppleva dess obehagliga följder inom 10 år. Dessa följder hotar själva grundvalarna i vårt samhälle. När oljans flöde minskar kommer lagen om tillgång och efterfrågan att göra så att priset skjuter i höjden på ett än mer alarmerande sätt än de senaste fem åren, då priset stigit med ca 30 % årligen (källa OPEC http://www.opec.org/home/basket.aspx)
Det ökande priset och den tilltagande bristen kommer att göra att arbetspendling i egna bilar blir ett minne blott, långväga transporterade varor blir dyra, maten blir mycket dyrare pga oljans påverkan på drivmedelspriset, konstgödningen och bekämpningsmedlen. Alla varor som tillverkas av olja eller använder olja i processen kommer att bli dyrare. Pga dessa ökade levnadsomkostnader kommer konsumtionen att minska, vilket kommer att minska den ekonomiska tillväxten drastiskt. Till detta kommer den fysiska bristen på olja, till en början märkbar endast för de fattigaste som inte kommer att ha råd att köpa den ännu tillgängliga oljan, men ju mer produktionen sjunker desto mer kännbar kommer denna brist att bli.
Många av de svåra följderna av minskande oljetillgång kan förebyggas om man börjar i tid, det duger inte att vänta tills katastrofen är ett faktum! Därför föreslår Miljöpartiet i Åtvidaberg:
att Åtvidabergs kommun undersöker hur stigande världsmarknadspris på råolja kommer att påverka kommunens ekonomi och invånarnas levnadsvillkor på kort och meddellång sikt via t.ex. högre drivmedelspris, högre matpris och sämre konjuktur
att Åtvidabergs kommun undersöker vad kommunen kan göra för att minska de negativa effekterna mha till exempel omställning till biogasbilar i kommunens fordon, egen biogasproduktion, samarbete med lant- och skogsbrukare inom kommunen för lokal mat- och energiproduktion
Ylva Engström, Miljöpartiet i Åtvidaberg, 20080827
Länk till fullmäktigeprotokoll när jag lade in motionen: http://www.atvidaberg.se/download/18.f52ee1211c4f5349c4800023/kf+2008-08-27.pdf
Länk till artikeln i corren: http://www.corren.se/ostergotland/atvidaberg/?articleId=4803846
Då var min största oro klimatförändringarna och långlivade kemikalier i miljön. Ett år senare hade jag upptäckt Peak Oil, oljetoppen mm, och plötsligt kändes fullmäktigearbetet meningslösare än någonsin. I samband med ett nytt jobb som krävde mer av mig, både i form av mentalt engagemang och restid, så kände jag att det blev ohållbart. Därför passade jag på att lägga en motion om Peak Oil i samband med att jag inlämnade min avskedsansökan. Jag såg det som helt utsiktslöst att kommunen skulle ta något som helst intryck av motionen, utan såg det mer som ett alibi för mig själv. Detta skedde i augusti 2008.
Så här löd motionen:
Olja är en ändlig resurs, det vet vi alla. Trots det lär vi knappast kunna göra slut på den till sista droppen. Men en dag kommer vi att passera produktionstoppen, den maximala produktionen, innan flödet börjar avta i ungefär samma takt som den en gång steg. De som minns oljekrisen 1973 och de effekter den hade på världsekonomin bör kanske påminnas om att OPEC-länderna då ströp ca 25% av sin produktion vilket innebar att priset fyrdubblades. Efter oljans produktionstopp kommer flödet att minska med ungefär lika mycket, varje år!
Oljans betydelse för världsekonomin kan knappast överdrivas. Ökande BNP följer hand i hand med ökad energianvändning, vara sig den är inhemsk eller importerad. Av världens energikällor står oljan för 38 %, kol för 25%, gas för 23%, kärnkraft för 6%, bioenergi för 4%, vattenkraft 3% solvärme 0,5 och vindkraft 0,3. Oljan har dock en särställning som drivmedel till transporter där den står för mer än 95%! Oljan används dessutom i t.ex. till smörjmedel, bindemedel för bl.a. asfalt. Omkring 10% av världens oljeproduktion utnyttjas i den petrokemiska industrin där den utgör råvara för plaster, färger, lacker, kosmetika, mediciner, biocider, solutioner, lim, hartser, syntetiskt gummi, syntetiska textiler, rengöringsmedel med mera.
Mycket talar för att oljetoppen är nära och att vi kommer att uppleva dess obehagliga följder inom 10 år. Dessa följder hotar själva grundvalarna i vårt samhälle. När oljans flöde minskar kommer lagen om tillgång och efterfrågan att göra så att priset skjuter i höjden på ett än mer alarmerande sätt än de senaste fem åren, då priset stigit med ca 30 % årligen (källa OPEC http://www.opec.org/home/basket.aspx)
Det ökande priset och den tilltagande bristen kommer att göra att arbetspendling i egna bilar blir ett minne blott, långväga transporterade varor blir dyra, maten blir mycket dyrare pga oljans påverkan på drivmedelspriset, konstgödningen och bekämpningsmedlen. Alla varor som tillverkas av olja eller använder olja i processen kommer att bli dyrare. Pga dessa ökade levnadsomkostnader kommer konsumtionen att minska, vilket kommer att minska den ekonomiska tillväxten drastiskt. Till detta kommer den fysiska bristen på olja, till en början märkbar endast för de fattigaste som inte kommer att ha råd att köpa den ännu tillgängliga oljan, men ju mer produktionen sjunker desto mer kännbar kommer denna brist att bli.
Många av de svåra följderna av minskande oljetillgång kan förebyggas om man börjar i tid, det duger inte att vänta tills katastrofen är ett faktum! Därför föreslår Miljöpartiet i Åtvidaberg:
att Åtvidabergs kommun undersöker hur stigande världsmarknadspris på råolja kommer att påverka kommunens ekonomi och invånarnas levnadsvillkor på kort och meddellång sikt via t.ex. högre drivmedelspris, högre matpris och sämre konjuktur
att Åtvidabergs kommun undersöker vad kommunen kan göra för att minska de negativa effekterna mha till exempel omställning till biogasbilar i kommunens fordon, egen biogasproduktion, samarbete med lant- och skogsbrukare inom kommunen för lokal mat- och energiproduktion
Ylva Engström, Miljöpartiet i Åtvidaberg, 20080827
Länk till fullmäktigeprotokoll när jag lade in motionen: http://www.atvidaberg.se/download/18.f52ee1211c4f5349c4800023/kf+2008-08-27.pdf
Länk till artikeln i corren: http://www.corren.se/ostergotland/atvidaberg/?articleId=4803846
torsdag 2 juli 2009
Majsen blommar!
Äntligen har majsen kommit så långt att den blommar, både hanblommor och honblommor! Det ser ut som om det kommer två honblommor, alltså blivande majskolvar, på de flesta plantor. Plantorna skiljer dock en hel del i utveckling så alla blommar inte samtidigt. Det gäller för övrigt hanblommorna och honblommorna också, de blommar lite i otakt på den egna plantan. Kanske är det ett överlevnadsdrag för att få större genetisk spridning.
En anna växt som är ny för mig att odla är Bondbönor. Jag har satt Imperial Green Longpod som jag liksom alla mina frön är beställt från Runåbergs fröer, alla frön grodde och är nu ca en meter höga och prunkar i blommor. Jag räknar till ca 30 blommor per planta och det ska bli upp till nio bönor per skida. Det bli skördeutbyte det!
Till nästa år ska jag dock skaffa mig några armeringsnät som hjälp i trädgården, både att sätta upp horisontellt över bondbönorna så att de får växa igenom och får på så sätt stöd när de blir långa och rangliga. Men framför allt för ärtornas skull. Att binda upp snören mellan trådar för att de ska klättra på verkar dömt till undergång. Om ärtorna mot förmodan hittar snörena så blir det ju till slut så tungt att pinnarna dras inåt och snörena slackar. Särskilt sockerärtorna, längst till vänster på bilden, visade sig vara höga och i behov av stöd.
söndag 31 maj 2009
Den stora omvälvningen
I oktober 2007 läste jag en debattartikel i en landsortstidning som jag följer sporadiskt, den fanns även publicerad i Aftonbladet, finns att läsa här: "Oljepriset kommer att chockhöjas"
Artikeln handlar om olja. Om att oljan är en ändlig resurs, vilket inte är någon överraskning. Om att någon stans passerar vi produktionstoppen och att det sker inom en handfull år. Då är visserligen ca hälften kvar, men efter som det är en resurs som hela vårt samhälle är byggt på så kommer det att få allvarliga konsekvenser.
Artikeln var den sista spiken i kistan, den som verkligen fick mig att ta till mig Peak Oil, tidigare artiklar var "Klimathotet överdrivet eftersom oljan inte räcker till", och en nedkortad version av följande rapport som återgavs i en branschtidning för skogsbruk: "Efter oljetoppen".
Tiden efter detta har blivit något helt annat för mig. Jag lever med insikten att det samhälle vi ser idag är en ohållbar chimär som snart kommer att kollapsa. Detta pga av samverkande faktorer av samhällsekonomi som bygger på evig tillväxt vilket i sin tur bygger på ständigt ökande energi och resurskonsumtion, och den rent faktiska oljebristen.
Försök att tänka dig en värld med bara hälften så mycket olja. Hur ser den ut?
Artikeln handlar om olja. Om att oljan är en ändlig resurs, vilket inte är någon överraskning. Om att någon stans passerar vi produktionstoppen och att det sker inom en handfull år. Då är visserligen ca hälften kvar, men efter som det är en resurs som hela vårt samhälle är byggt på så kommer det att få allvarliga konsekvenser.
Artikeln var den sista spiken i kistan, den som verkligen fick mig att ta till mig Peak Oil, tidigare artiklar var "Klimathotet överdrivet eftersom oljan inte räcker till", och en nedkortad version av följande rapport som återgavs i en branschtidning för skogsbruk: "Efter oljetoppen".
Tiden efter detta har blivit något helt annat för mig. Jag lever med insikten att det samhälle vi ser idag är en ohållbar chimär som snart kommer att kollapsa. Detta pga av samverkande faktorer av samhällsekonomi som bygger på evig tillväxt vilket i sin tur bygger på ständigt ökande energi och resurskonsumtion, och den rent faktiska oljebristen.
Försök att tänka dig en värld med bara hälften så mycket olja. Hur ser den ut?
söndag 24 maj 2009
"Det o-ligger potatisar..."
Idag har jag varit och inspekterat min halmtäckta potatisåker. Och jag säger som Findus (i "Kackel i grönsakslande") :
-Det o-ligger potatis i varenda hål!
Jag tog även ut skafferipotatisen, den med halvmeterlånga skott och krafsade ner i marken. Borta som synes!
Och precis som i Pettson och Findus-historien så är det grisar som jag skyller på, närmare bestämt vildsvin. Det känns lite hopplöst, vet inte riktigt hur jag ska gå vidare.
-Det o-ligger potatis i varenda hål!
Jag tog även ut skafferipotatisen, den med halvmeterlånga skott och krafsade ner i marken. Borta som synes!
Och precis som i Pettson och Findus-historien så är det grisar som jag skyller på, närmare bestämt vildsvin. Det känns lite hopplöst, vet inte riktigt hur jag ska gå vidare.
söndag 3 maj 2009
Hektiska dagar
Det har varit en hektisk helg. Idel utomhusarbete. Det som jag känner mig mest nöjd med är att vi har plöjt en åker och planterat potatis. Vi fick låna en traktor och plog av en granne, den var lite i största laget, men det gick undan!
Om du vet något om plöjning så ser du att vi är nybörjare, då vi har börjat åt fel håll och plöjer "bort" ifrån fåran, men då trädgårdslandet är mycket större än vi har utsäde till så gör det ingen ting. Över sättpotatisen lade vi ett tjockt lager med halm för att på så sätt kväva ogräset. Jag har testat metoden hemma i villaträdgården, och den biten fungerar bra. Däremot så får man dela potatisen med knäpparlarverna i varierande omfattning. Den här gången har jag satt tidig potatis för att se om den klarar sig bättre. Nästa år ska vi odla något annat på platsen då knäpparlarverna lär vara ännu mer aggressiva då.
Om du vet något om plöjning så ser du att vi är nybörjare, då vi har börjat åt fel håll och plöjer "bort" ifrån fåran, men då trädgårdslandet är mycket större än vi har utsäde till så gör det ingen ting. Över sättpotatisen lade vi ett tjockt lager med halm för att på så sätt kväva ogräset. Jag har testat metoden hemma i villaträdgården, och den biten fungerar bra. Däremot så får man dela potatisen med knäpparlarverna i varierande omfattning. Den här gången har jag satt tidig potatis för att se om den klarar sig bättre. Nästa år ska vi odla något annat på platsen då knäpparlarverna lär vara ännu mer aggressiva då.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
