Vikten av daglig tillsyn av djur

Enligt lagen så har man som djurägare skyldighet att se till sina djur varje dag. Det är något jag inte tummar på. Det kan bli en del jobb om man har dem utspridda i olika hagar. Jag har ju inte så många djur, vilket är en fördel när man ska få en uppfattning om hälsoläget.

När jag ser till mina djur så går jag på åtminstone två saker. Jag räknar dem och ser dem röra på sig. Räknar för att se att ingen saknas och se rörelsemönster för att upptäcka eventuell hälta eller om någon inte hänger med som de ska.

Får är ju flockdjur så det ska ganska mycket till om de avviker från flocken. Jag har haft några få fall av detta som varit naturliga. Det ena är att flasklammet "Fisen" inte alltid följer med flocken som han ska. Han hänger ofta kvar bland människorna. När vi sedan går har han ett fasligt sjå att leta reda på sin andra flock. En annan gång när jag kom in i lammhagen så saknades tre stycken. Med hjärtat i halsgropen och föreställande mig en vargmasaker letade jag genom hagen och hittade tre obekymrade tacklamm som verkade ha tyckt att killarna var för tråkigt sällskap, inte så farligt alltså. Jag såg det som ett tecken på att det var dags att skilja bagg- och tacklammen åt.

När det gäller hälsotillstånd har jag haft en tacka med lunginflammation som knappt klarade av att hänga med flocken. Hon fick veterinärvård och antibiotika och är idag fullt frisk. Jag har haft hältor som berott på förmodade stickor i klöven och ormbett. Stickan i klöven tog lite tid innan det gick över, ledde till en limax som veterinären snörde av. Nu är hon också fullt frisk. Ormbettet var lite mer spektakulärt. Det var ett lamm som gick på tre ben i hagen, det fjärde var tydligt uppsvullet. Jag undersökte honom och hittade inga andra tänkbara orsaker till svullnaden än ett bett, så jag lät honom vara. Dagen efter gick han i stort sett obehindrat på benet igen och dagen efter det var även svullnaden borta.

Den tredje gången som ett får inte var med flocken då? Det var i söndags morse som tittade jag ut i trädgården där vi släppt ut bagglammen på tillfälligt bete. Jag räknade och fann bara fem, en saknades. Jag gick ut för att undersöka saken och hittade den sjätte baggen totalt intrasslad i det tillfälliga stängsel jag satt upp. Först trodde jag att han var död, men han visade ändå livstecken om än svaga. Jag sprang och hämtade verktyg och klippte loss honom, stängslet hade varit virat två varv runt halsen, men också runt nosen, benen och kroppen. Även efter lossklippning var han medtagen, kunde inte stå och låg mest slappt. Eftersom jag inte visste hur länge han legat så oroade jag mig för att han skulle ha fått oreda på jäsningen i magarna, han såg ganska uppblåst ut. Tur i oturen är ju våra får av en småvuxen ras och detta var dessutom det sist födda lammet, född i mitten av maj. Därför kunde jag bära honom som ett barn, upprätt i famnen, för att hjälpa gaser att komma upp. Det hördes att det hjälpte. Efter någon timme av rapande så gjorde han själv mer ansatser att resa sig. Frambenen ville inte riktigt vara med, de hade varit ordentligt insnärjda i stängslet, men med lite hjälp kunde han både stå och gå. Och när jag kliade honom på ryggen så viftade han i alla fall på svansen. Inte förrän några timmar senare såg jag honom idissla och han åt då också maskrosblad som jag trugade med. Ytterligare någon timme senare började han försöka komma ut ur sin inhägnad för att komma till de andra fåren. Då tog jag honom i koppel för att leda honom till dessa, han sprang och drog som vanligt! Idag, tre dygn senare, är han helt återställd och går med de andra baggarna och äter och stångas som vanligt! Jag hade inte kunnat föreställa mig den makalösa återhämtningen men skönt är det! Och det tillfälliga stängslet? Jag tog tillbaka alla djuren till permanenta staket för att inte riskera flera bekymmer.