Baggen till tackorna!

Förra året kom baggen till tackorna i samband med att de kom till mig den 20 oktober. Sedan gick han med dem fram till att han slaktades i februari. Resultatet var lamning under två månader. Inte så kul att känna att man var tvungen att vara på helspänn så länge. Därför bestämde jag mig för att i år försöka korta den tiden. Det skulle ske med så kallad brunstsynkronisering

Bagglammen avskiljdes från tackorna i  augusti så när som på den siste som bara var tre månader då. Han avskiljdes i september. Sedan dess har de gått utom syn- och hörhåll från tackorna, vilket lär vara en av de nödvändiga framgångsfaktorerna. När vi tog hem tackorna för klippning så kom de dock inom hörhåll om man var på det humöret, men att tackorna står installade utan tillgång till rastgård. De har heller inte ropat till varandra.

I söndags, den 22:e oktober var det dags. Nye baggen Alfons infångades i hagen, fick hundhalsbandet med döskallar på och ett grimskaft och "leddes" efter bästa förmåga ner till ladugården. All motsträvighet och bräkande efter killkompisarna upphörde när jag öppnade dörren till ladugården och möttes av 13 damer! Han var omåttligt populär när han kom in, alla ville lukta! Han fick ett mycket varmare mottagande än när det kom nya tackor till gruppen... Men det lugnade ner sig efter ett tag, Hoppas dock att han var viril nog för att sätta igång dem.

När det gäller brunstsynkronisering så går väl teorin så att inte många tackor är brunstiga om det inte finns en bagge i närheten. När man sedan släpper till en bagge, gärna en viril gammelbagge, så sparkas brunstcyklerna igång. Det märktes också tydligt på förra årets lamning. Först ett lamm från en tacka som råkade vara brunstig redan när baggen kom till dem, sedan exakt 17 dagar tills nästa. Efter den kom det lamm nästan varje dag i ca en vecka, sedan uppehåll ungefär 17 dagar innan de två sista kom. Min lamning var alltså utspridd på tre brunstperioder.

I år är planen att hoppa över den första och den sista brunstperioden. Den första hoppas jag ha undvikit med hjälp av mitt egensydda baggförkläde, den sista genom att baggen inte får vara hos tackorna mer då.


Baggförklädet tillverkade jag av en bit bävernylon som jag hade liggande. Kommentarer från en erfarna fårägare om att förklädena ofta hamnar på sned och inte får avsedd funktion fick mig att göra en något annan design än dem som går att köpa. Mitt förkläde är snarare som en trekant som hänger under magen. Längst ner i spetsen sydde jag in en liten sten för att gravitationen skulle hjälpa till att hålla förklädet på rätt köl. På sidorna gick tyget upp i två band som jag använde för att knyta fast förklädet. Vad jag har sett så har det fungerat ypperligt. Förklädet var dock lite för långt så det hände att baggen trampade på spetsen, men det verkar inte ha påverkats av det. Nästa gång jag sätter på det så får jag väl rulla upp det lite.

Efter två dagar med tackorna leddes baggen ut i hagen igen. Det har jag förstått efteråt att man bör låta honom vara "i karantän" ett par dagar först så att doften av damer inte följer med ut till de andra baggarna som då kan bli besvärliga. Lyckligtvis blev det inga större bråk den här gånge, men när Alfons har varit inne och betäckt på riktigt så ska han få enkelrum ett par dagar innan han träffar kompisarna igen.

Om tio dagar ska han få komma tillbaka och stanna hos dem i ca två veckor. Jag räknar kallt med att inte alla blir betäckta, men det kan jag leva med. De andra kommer att lamma kring 1 april så kan jag planera in semester tills dess.

Möjliga riskfaktorer som kan få min planering att spricka, är om tackorna redan känt av bagglammen och kommit igång med brunsten, en annan att baggen inte var viril nog eller att utrymmet var för stort. En tredje att det bara gått en vecka sedan klippningen och installningen på bättre foder. Idealt hade varit ett par tre veckor om jag förstått det rätt.