Tyst hav

Havet mår inte bra, det är tydligt när man vistas nära det. Vi fiskar, seglar och badar i det som kallas Tjust skärgård, norr om Västervik. Sedan vi började fiska i mitten på 90-talet har det skett en markant minskning av förekomsten av fisk, som har fått mig att börja undra. Vad är det som sker?

För ett par år sedan skrevs det en del i media sjöfåglar som dog, de blev helt enkelt förlamade och svalt till sist ihjäl. Man fann att det berodde på en B-vitaminbrist, tiamin. Det är en skrämmande stor störning av miljön om så stora mängder fåglar påverkas av en av en omfattande vitaminbrist hos sin föda. Vad det beror på vet man så vitt jag vet ännu inte, men det finns flera teorier. Tiaminbrist började först att ses hos lax som dog i sjukdommen M74, där M står för miljö och 74 är året när man först upptäckte den. Det finns dem som har kopplat samman detta med att mängden död ved minskade kraftigt i älvarna strax före denna tidpunkt i och med att flottningen upphörde på våra älvar.

Det finns andra teorier som knyter an till förändringen av alger och att det skulle vara orsaken till bland annat förändrat klimat och utarmningen av av våra hav pga utfiskning av de större rovfiskarna. Det är tydligt att vi människor sågar av den gren vi sitter på genom framför allt vår storskaliga påverkan på vår miljö, inte sällan stött av skatter och subventioner. Det är inte alltid som det är regelrätt förstörelse, utan helt enkelt den massiva påverkan i sig som får oönskade effekter på ett sätt som vi inte kunde förutse. Men vad värre är så verkar vi inte kunna sluta ens när vi vet vad vårt handlande får för effekter.

Under tiden blir skärgården tyst. De få fåglar man ser har inga ungar.

Allmogebåtar från Rågödagen

Bloggens bakgrund

För den som är nyfiken har jag just lagt till en sida om bloggens bakgrund. Klipper in innehållet här så att även "gamla" läsare kan få den till del.


*****************************************************************

En dag vaknade jag upp. Såg världen omkring mig med nya ögon. Och då såg den helt annorlunda ut. Strax efter det började jag skriva på den här bloggen. Här ska jag förklara vad jag såg.

Alla vet vi att oljan är en ändlig resurs. Man börjar utvinningen, flödet ökar till den dag man nått toppen, varefter produktionen kommer att minska. Oljetoppen är alltså den tidpunkt när oljeproduktionen är som allra störst. Många fakta talar för att den globala sammanlagda oljetoppen utspelar sig precis nu. Produktionen av råolja har varit konstant de senaste åren. De små ökningar som har redovisats är i själva verket andra sorters olja som man numera räknar in i oljeproduktionen, bland annat olja från bioenergi. Varför kan inte produktionen stiga igen då? Jo, för att man varje år hittar mindre och mindre olja. De fynd som utropas som stora i media är visserligen en bra affär för inblandade parter men är bara små fält jämfört med de stora gigantfält som håller på att tömmas nu. Det som just i skrivande stund figurerat i media skulle i själva verket räcka till max två veckor av världens oljetörst.

Och vad kommer att hända när oljetoppen passeras och produktionen sjunker? Det mest tydliga är att priset kommer att stiga. Sedan 2005 har priset stigit utan att produktionen har ökat ytterligare. Detta är första steget. Redan har de stigande priserna varit delorsak till finanskrisen 2008. Men hur kommer det att bli den dag som produktionen börjar sjunka på allvar? Räcker det med högre pris för oljan då? Eller kommer det att bli krig? Och då är risken ännu större för att det ska bli störningar i oljetillförseln. Det är svårt att tänka oss idag vad oljebrist skulle innebära för vårt samhälle, då vi som är födda på 70-talet eller senare knappast minns oljekriserna på 70-talet eller bristerna under 2:a världskriget. Det var illa då, men nu är det ännu värre. Att kunna ta oss till jobbet är det minsta problemet, att få tag på mat kommer att vara det största. Det var därför jag började odla våren 2008. För att minska risken att tvingas se mina barn gå hungriga.

Men vad händer om det inte blir en oljekris? Utan bara ökande knapphet och därmed högre priser. Jo har de inte hänt förr så kommer världen att gå in i en permanent recession. Detta eftersom energi och framför allt olja är en bärande ingrediens i ekonomisk tillväxt. Recession innebär ökande arbetslöshet, deflation och minskande offentlig aktivitet pga minskande skatteintäkter. Många kommer att bli arbetslösa och bland annat  inte kunna betala för sina högt belånade villor.

Om du vill veta mer om oljetoppen så läs på länkarna nedan.

Svenska:
Energikris: Problemet
Flute tankar: Energi och råvaror
Globala Energisystem, instution vid Uppsala universitet med flera publicerade artiklar om Peak Oil

Engelska:
Energybulletin - Primer

Bondbönor

Bondbönor är en av mina favoriter i trädgårdslandet, i alla fall i år. Förra året råkade jag ju ut för sjukdom på dem, jag tror att det var bladmögel, som gjorde att alla plantorna dog och de bönskidor som ändå hade bildats förstördes på samma gång. Sorten förra året var också en annan, nämligen Super Aquadulce.

Bladmögel på bondböna karaktäriseras
av att de yngsta bladen far illa först

Inga bönor att skörda...

Men i år är det annorlunda, "this time is different"...

Jag satte tre rader, drygt fyra meter långa, alldeles för tätt, ca 15 cm mellan fröna och tre decimeter mellan raderna, med två år gamla egenodlade frön av sorten Imperial Green Longpod. Jag hade låtit fröna ligga i vatten över natten innan jag satte dem. Det var endast en handfull frön som inte grodde.

Tät plantering, alla tog sig.

Jag täckte mellan plantorna med avslagen kirskål i ett 5-10 centimeters tjockt lager när plantorna var ca 15 centimeter höga för att hålla undan ogräs, hålla jorden fuktig och långsiktigt öka mullhalten. När plantorna hade växt sig metern höga så var allt täckmaterial borta, neddraget av maskar. Tack vare den täta planteringen var det för mörkt för att det skulle bli något nämnvärt med ogräs trots detta.

Nästan inget täckmaterial kvar,
inte mycket ogräs heller!

För några veckor sedan började man se tecken på att plantorna tappade bladen, dessa skördade jag först. Varje frö för hade oftast gett upphov till ett par tre stänglar och med en handfull eller mer bönskidor per stängel och mellan 5 och 7 frön per bönskida så blev det en betydande återbäring per satt frö.

I helgen skördade jag matbönorna, har endast sparat de finaste plantorna för att låta fröna mogna för att få bästa utsäde till nästa år, ca en femtedel av plantorna. Det finns med andra ord utrymme för att utöka odlingen även då.

Bönor som får mogna till utsäde.

När jag skördar så har jag både torkat bönor med skinn på av de bönskidor som börjat svartna, samt förvällt och fryst in av de som ännu var gröna. På grund av den stora mängden har jag inte orkat dra skinnet av alla utan endast gjort det på dem där skinnet ändå var trasigt. Resten får jag väl skala när de ska användas, om jag vill det då. 

Dem i grytan ska förvällas, i den genomskinliga
hinken torkas, lila hinken är tomma bönskidor
och plastbacken den ospritade delen av skörden.

Det enda som saknas nu är bra recept på bondbönor. Har du några får du gärna dela med dig!

Kampanj för Peak Oil-tidning

Det finns specialtidningar för alla smaker, i vårt hem har det passerat bland annat sådana för traktorer, skogsbranschen, byggnadsvård och odling. Men det finns bara en tidning som behandlar Peak Oil, de ekonomiska problemen som vår värld står inför nu och dessutom klimatproblematiken, och den tidningen är förstås tidningen Effekt. Jag har ju till och med själv förekommit i den, när en journalist och fotograf kom ut till mig på landet i rykande snökanon. I nästa nummer ska man till exempel syna teknofixarna.

Jag har som kanske någon har sett en liten annons uppe i högra hörnet, klicka på den så kommer ni till ett formulär där ni kan fylla i era uppgifter för att få ett provexemplar. Eftersom jag själv brukar köpa tidningen i lösnummer (för att den ska finnas i tidningsaffären) ska jag lyxa till det och få den i postlådan den här gången nu!

Köparens marknad

Vi hjälper en kompis att som vill köpa båt och har i och med detta fått upp ögonen för marknad där botten verkar ha gått ur. Flera av säljarna har självmant sagt att marknaden har frusit ihop totalt och att det är omöjligt att sälja en segelbåtar, åtminstone i den klassen vi tittar. Ett exempel var en segelbåt som förra sommaren köptes för 330 000 och som nu inte går att sälja med prislappen 250 000. Ägaren ligger döende i cancer och det är ett av barnen som försöker sälja båten. Flera av båtarna är annonserade för ca 2/3 av det pris som hade ansetts normalt för något år sedan men blir ändå inte sålda. Att köpa ny större båt utan att ha sålt sin gamla är något man drar sig för nu när det är så svårt att sälja, enligt en säljare som gjort just detta. Det var tydligen flera bryggkompisar som drabbats av detta.

Cornucopia gjorde ett inlägg om antalet blocketannonser i vissa grupper, däribland båtar. Han resonerade att antalet både kunde gå upp och ner. Jag tar härmed över stafettpinnen och redovisar samma siffror ungefär ett kvartal senare:

Båtar: 23593 varav 13693 privata och 9900 från företag
Hästar och ridsport: 10093 varav 8529 privata 1564 och  från företag
Bilar: 131262 varav 53032 privata och 78230 från företag

Så, vad är slutsatserna av detta?

Lantbruksauktion!

Idag har jag tillbringat hela dagen på en lantbruksauktion, något jag sett fram emot hela sommaren. Gården där det hela utspelade sig var bara fem kilometer från vårt fritidshus, så det passade mycket bra. Det var också fint väder och en massa bekanta människor, förutom alla intressanta grejor man kunde lägga vantarna på. Gården däremot var inget för oss, så det gjorde inget att den redan var såld.

Auktionsutroparen var väldigt duktig på att få auktionen framåt och det ödslades inte mycket tid på att vänta på folk som velade. Många utrop blev inte heller sålda, vad som händer med dem sedan vet jag inte, det passerade en del intressant i det facket också.

Några fynd blev det för egen del också. Bland de nyttiga återfinns blåa tunnor (rödfärg) med lock för 60 kr. Den ena visade sig dessutom innehålla kräftmjärdar... Ett knippe trädgårdsredskap med bland annat potatishacka, handdragen potatiskup, handdragen plog, korp, högaffel, barkspadar, rensjärn mm för160 kr. Det största fyndet var nog ändå en potatisorder i fint skick från det närbelägna Överrums bruk för endast 60 kr som jag är särskilt nöjd med.

Denna hjulhacka av lite modernare snitt ingick i ett större utrop där jag helt enkelt köpte den av den nye ägaren som inte egentligen ville ha den, 50 kr.

På nöjessidan köpte jag en segeljolle av äldre snitt i fin lackad plywood, liknande optimist men större och med spetsig stäv, komplett och i fint skick för 290 kr. Passade ypperligt då familjen återupptagit seglingen med barnen men finner att just optimisten är liiiite trång numera. Jag köpte också en liten pigtittare som min dotter ville ha, för relativt dyra 160 kr.

Sambon i optimisten, ser lite trångt och tungt ut.

Slutsats, en trevlig och givande dag, men jag kommer nog att gräma mig länge för den där tvåskäriga plogen någon fick för 200 kronor...

Perspektiv

Ibland kan det vara svårt med perspektiv, som till exempel när man ska sätta fastighetspriser i relation till om de är dyra, billiga, rimliga, köpvärda osv. Då kan det vara bra att spara lite hållpunkter under åren som går.

Vi var nyligen och tittade på en gård ca 2 mil från Linköping, 17 hektar stor som vi kunde tänka oss. Vi lade ett som vi tyckte rimligt bud på 2 miljoner, men det verkar som om säljaren får någon/några 100-tusenlappar mer.

Som jämförelse kan man då se på den här gården, tyvärr har jag inte sparat vilket datum jag klippte ur den ur tidningen, men det borde ca 10 år sedan, möjligtvis något mindre.

Vad ska man säga? Är det rimligt att en väldigt likartad gård kostar mer än dubbelt så mycket ca tio år senare? Som ytterligare perspektiv så låg räntan då på cirka 5 till 8 procent beroende på bindningstid. Det skiljer sig ju inte så rasande mycket från dagens läge. Och tycker man att det är dyra räntor så beror det bara på att man saknar perspektiv, och inte minns dem som gällde på 80-talet och början på 90-talet. Nu vet jag ju för övrigt inte vad gården ovan såldes för, men gården ovan, som vi lagt ett bud på har som jämförelse utgångspriset 2.5. Säljarna hade nog förväntat sig att få betydligt mer dock.

Fyra sorters squash

I år planterade jag fem sorters squash/pumpa men en av dem blev det inget av med, det var nakenfröpumpa med frö köpta på ICA. De övriga fick var sin hög med halvförmultnad hästgödsel och en bit kartong som skydd för ogräs till att börja med. Jag placerade allt detta utanför det egentliga trädgårdslandet då jag minns från förra året hur långt "Triffiden" aka Golden Hubbard skickade ut sina revor. Numera är det inte ogräset i gödselhögen som är problemet utan det höga gräset/nässlorna/kirskålen som revorna växer fram igenom som är bekymret, hanblommorna sticker upp men honblommorna är ju tunga med sina stora fruktanlag och ligger på marken, under all växtlighet, de verkar ha svårt att bli pollinerade. När jag har tillfälle så handpollinerar jag, men det är ju inte varje dag, hela dagen som honblommorna finns tillgängliga. Hanblommor finns det gott om dock.

Golden Hubbard har jag satt med egna frö från förra årets odling

Golden Hubbard gömmer sig i gräset

Förhoppningsvis en befruktad
honblomma på Golden Hubbard

Kroshka satte jag även förra året, men inga av de uppkomna plantorna överlevde. Årets plantor kommer från två år gamla frön, som alla grodde.

Kroshka har bildat tre frukter
hittills, varav en befruktad på egen
hand och två handpollinerade.

Lebanaese White Bush är min enda sommarsquash

En (förvuxen?) Lebanese White Bush och en
(omogen?) Buttercup. Buttercup-frukten råkade
lossna när jag försökte lyfta fram rankan
ur det höga gräset.

Buttercup bytte jag till mig frön till från Nisse i Torpet.

Buttercup som slingrar sig bort
i det höga gräset.

Krypa - gå, och sedan?

Jag började ju som total novis med att följa med en handledare hos min lokala biodlarförening för ett par veckor sedan. Första gången vi träffades så räknade vi fyllda honungsramar och letade efter drottning som vi inte hittade, (och blev bistuckna), andra gången var väl ungefär samma med skillnaden att vi inte blev stuckna och att vi hittade drottningen.

Tredje gången avancerade vi en smula. Vi började med drottningodling! Eller nåja, det är nog för sent på säsongen för att det ska bli så bra, men vi började så att säga öva på momenten. Först letade vi fram en ram som hade gott om små larver. Sedan skulle vi flytta över 10 larver från de celler där drottningen hade lagt dem, till konstgjorda och betydligt större celler. "Larva om" tror jag den etablerade termen var. Det är nämligen cellens storlek som avgör om det blir en drottning eller ett arbetsbi. Det var väldigt pilligt och svårt att få upp larverna utan att mosa varesig larv eller vaxkakan allt för mycket. Efter att alla konstgjorda drottningceller hade fått en ny innevånare så sattes både ramen vi plockat larverna från och ramen med de konstgjorda cellerna på tillbaka i kupan. På lördag ska resultatet kontrolleras, då bör cellerna vara täckta.

Framgångar och misslyckanden

Eftersom jag bjuder lika frikostigt på mina framgångar som misslyckanden, ska jag här berätta om de som uppfyller mina tankar just nu.

Framgångar är mindre betungande, bondbönorna växer så att det knakar. På den här stängeln var det 46 stora ätbara bönor, några till var stora men de verkade ha angripits av någon svamp så de såg inte aptitliga ut. Stängeln är inte vald för att den var särskilt rikgivande utan för att den lutade ut. 1-46 känns som en acceptabel förökning.

Dessa oönskade gäster har hittats i trädgårdslandet. Och det är mitt eget fel. Med huvudet under armen tog jag emot ett lass med kompost från ett näraliggande samhälle. Då går det naturligtvis så här. Barnen får hittelön. Jag ska prova nematoder. Någon som vet hur de slår mot inhemska sniglar? Mental notering, gör aldrig det igen, särskilt inte på den gård vi köper (någon gång?) såvida det inte redan finns mördarsniglar där.

Mina spritärtor, Felthams First, har blivit styvmoderligt behandlade. De fick inga klätterstöd, eller ja, jag planterade solrosor i raden, men de hade inget försprång framför ärtorna och har först nu blivit något att klättra på, och nu klättrar inte ärtorna längre, som synes. Jag har skördat endel och tänkte att resten skulle bli utsäde, men då är det ju bra om de inte hamnar på jorden redan i år. Undrar om kontakten med jorden fått skidorna att öppna sig i förtid? Alla skidor är inte förlorade som tur är.
 

Något konstigt händer med majsens hanblommor, det utvecklas majskolvar ur dem, utan täckblad. Hur kan det gå till?

Ännu är potatisen grön, vissa mer än andra. Maria blir det inte nästa år, och Fakse bara om jag hittar certifierat utsäde.